ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Nu startar jakten på snön

  • Foto: Peter Klaunzer

Försäsongen har blivit en allt viktigare del av vinternäringen – Vasaloppsåkarna jagar mil och skidorterna jagar gäster. Di har kollat snöläget på sju av landets många längdskidorter.

Om två veckor är det Sverigepremiär och världscupsuttagning i Bruksvallarna. Tävlingarna den 20–22 november blir de första som livesänds i SVT:s ”Vinterstudion” och förväntningarna är höga – inte minst på snökvaliteten i spåren.

”De här tävlingarna är våra flaggskepp på försäsongen och de är givetvis jätteviktiga för oss ur näringssynpunkt”, säger Mikaela Sundbaum, presschef på Bruksvallarna.

På senare år är det inte enbart skideliten som förutsätter bra skidspår tidigt på säsongen. Allt fler motionärer vill träna på snö så tidigt som möjligt för att få många mil i benen inför Vasaloppet och andra tävlingar.

”Landslaget har ju legat hos oss i många år, men vi märker också att allt fler motionärer vill börja åka tidigt på säsongen. Det är en jättetydlig trend”, säger Mikaela Sundbaum.

Hajpen för längdskidorna gör att många skidorter nu storsatsar för att kunna locka alla försäsongens åkare.

I Bruksvallarna investerar man totalt 24 miljoner kronor de kommande två åren för att kunna lagra snö under sommarhalvåret.

”För näringen innebär det en stor skillnad om vi kan öppna redan i slutet av september. Vi lägger de här beloppen för att vi är övertygade om att det lönar sig.”

I Idre i norra Dalarna har man redan sparat drygt 75.000 kubikmeter snö under sommaren.

”Tack vare detta kunde vi öppna 2,6 kilometer spår redan den 17 oktober, och samma helg kom landslaget hit för att träna”, säger Sofie Andersson, marknadschef på Idre fjäll.

 I Idre har man även investerat i en ny maskin som kan producera snö i plusgrader.

”Ofta behöver det vara omkring 4 till 5 minusgrader för att man ska kunna producera snö. Men det här är som en container som det produceras vissa snökristaller i, som vi sedan kan lägga ut i spåren. När det fryser på blir det en väldigt bra grund”, säger Sofie Andersson.

Men smakar det så kostar det. Ett dagkort i de konstsnöbelagda spåren kostar 300 kronor.

”Det motsvarar priset för att träna i en inomhusanläggning. När fler anläggningar öppnar och vi går mot en mer normal försäsong går vi ned i pris till 70 kronor per dag.”

Även om försäsongen inte är den mest intäktsbringande delen av året är den ändå viktig ur affärssynpunkt, menar Sofie Andersson.

”Den är väldigt viktig för vårt varumärke som en snösäker destination. Om vi kan öppna tidigt sprids det snabbt och ger ringar på vattnet inför nästa år. Många trodde till exempel inte att vi skulle klara av att öppna redan den 17 oktober i år, så vi har nog chockat branschen lite”, säger hon.

I Högbo utanför Sandviken öppnades redan 2007 Sveriges första konstfrusna uteskidspår. Under spåren ligger en speciell typ av asfalt som släpper igenom vatten och därunder finns milslånga kylrör.

Satsningen gjordes för att kunna tidigarelägga starten på skidsäsongen med sex till åtta veckor. Per-Åke Hadin har varit arbetsledare för spåren i många år och berättar att intresset för att komma upp och träna på den här banan är stort.

”Det har ringt folk ända sedan i slutet av september för att kolla om spåren är klara. Och de senaste två åren, då det har varit dåliga vintrar och få ställen att träna på, har vi haft väldigt mycket folk på banan”, säger han.

Även längre norrut finns det planer på investeringar som kan förlänga försäsongen. På Storhogna Fjällhotell i Jämtland berättar platschefen Anna Hansson att man tillsammans med Destination Vemdalen diskuterar möjligheten att investera i en konstsnömaskin.

”Vi måste tänka framåt och utveckla regionen tillsammans. Att kunna erbjuda bra möjligheter tidigt på året är viktigt för vår image”, säger hon.

Att längdskidåkning har gått från snorsport till finsport, som Anna Hansson uttrycker det, har även lett till att utbudet och efterfrågan på skidlektioner har skenat. På Storhogna fjällhotell erbjuds både personlig träning och möjligheten att delta i träningsläger med tidigare Vasaloppsvinnare som coacher.

”Förra året sålde vi totalt 550 längdlektioner, det kan jämföras med 100 sålda lektioner för fem år sedan och elva 1996”, säger Anna Hansson.

På de skidorter som Di har varit i kontakt med erbjuds olika typer av träningsläger inför Vasaloppet. Och trenden har tagit sig hela vägen ned till Ulricehamn i Västergötland, där man sedan år 2011 har södra Sveriges första officiella Vasaloppscenter.

”Majoriteten av våra besökare kommer från Göteborgstrakten, men vi har även gäster från Danmark och Skåne”, säger Camilla Palm, turistchef i Ulricehamn.

Även om Ulricehamn inte kan konkurrera med nordliga skidorter i fråga om snö framhåller Camilla Palm att området ligger i en fördelaktig klimatzon.

”Det finns ganska stora höjdskillnader i Ulricehamn och skidspåren ligger 320 meter över havet, så ofta när det regnar i Göteborg snöar det här.”

Tack vare investeringar i modern konstsnö kunde de öppna sina skidspår på annandag jul i fjol, och förhoppningen är att det inte ska bli senare i år.

”Det krävs ett par minusgrader för att vi ska komma i gång. Men vi har inbokade skidkurser från mitten av december och hoppas på det bästa”, säger Camilla Palm.

Satsningarna på bra skidspår har gett avkastning i kommunen. I slutet av september meddelade Svenska skidförbundet att det föreslår Ulricehamn som arrangör för två världscuphelger, en 2017 och en 2019. Blir detta verklighet är det första gången som världscupstävlingar i distans arrangerats så långt söderut i Sverige.

”Det är ett kvitto på våra investeringar och på den kvalitet vi håller”, säger Camilla Palm.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies