ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

”Det är rätt att vara orolig”

  • FRAMTIDSSPANING. ”Hur samhällsekonomin påverkas av digitaliseringen avgörs av hur politiker och makthavare väljer att agera”, säger nationalekonomen Mårten Blix. Foto: Jonas Eng

Digitaliseringen och möjligheten att automatisera avancerade jobb har målats upp som det stora hotet mot arbetsmarknaden. Det är rätt att vara orolig, anser nationalekonomen Mårten Blix.
”Vi ska tävla i produktivitet mot robotar. Då behöver vi människor knappast en extra ryggsäck i form av höga skatter på arbete.”

Det är en ordentlig strukturomvandling på gång. Fler än hälften av dagens jobb väntas försvinna när automatisering och robotisering ökar vår produktivitet, enligt Stiftelsen för strategisk forskning. Då gäller det att skapa så bra förutsättningar som möjligt för nya företag att växa fram, och för gamla företag att erbjuda nya arbetstillfällen. Dessutom måste fler människor våga byta arbete mitt i livet.

”Hur digitaliseringen påverkar samhällsekonomin avgörs av hur politiker och makthavare väljer att agera”, säger Mårten Blix, som har skrivit en rapport om digitaliseringen och den svenska arbetsmarknaden.

”I ett dåligt scenario där vi fortsätter som vanligt utan att anpassa regelverk och lagar kommer arbetslösheten att stiga och inkomstskillnaderna att öka. I ett positivt scenario där jurister och ekonomer tillåts ta ett helhetsgrepp om frågan kan omställningen fungera smidigare.”

Sänkt skatt på arbete samt utökade rut- och rotavdrag skulle underlätta anpassningen, enligt Mårten Blix. Dessutom är det bråttom att anpassa lagstiftningen runt konsumentskydd, copyright och integritetsskydd så att nya och gamla företag kan fungera bättre bredvid varandra. Här går anpassningen långsamt, och om inget görs riskerar dagens regelverk att hindra oss från att dra full nytta av digitaliseringen.

”Nya digitala företag kan skippa flera av de steg som de gamla företagen är tvungna att ta på grund av befintliga regelverk. Det blir en massiv konkurrensfördel som riskerar att slå hårt mot befintliga bolag och mot arbetsmarknaden”, säger Mårten Blix, och nämner taxiföretaget Uber som exempel.

”Regelverk behövs eftersom de skapar förtroende, men det finns alltid en risk att de hindrar konkurrens och dämpar tillväxten”, fortsätter Mårten Blix.

”Svaret är inte att radera befintliga regelverk, men de måste ses över och i många fall bör trösklarna sänkas för att använda ny teknik.”

Att det finns hinder för en mer digitaliserad produktions- och arbetsmarknad är inte typiskt svenskt. Potentiellt sett omvälvande uppfinningar som 3D-skrivare och användandet av stora datamängder, så kallad big data, bromsas av en rad regler även i andra länder. I USA är exempelvis kraven på flygplansdelar som har tillverkats i 3D-skrivare högre än på de delar som har gjorts i traditionell produktion.

Det är när fler företag kan använda sig av ny teknik som produktiviteten borde öka och driva det verkliga skiftet på arbetsmarknaden, anser Mårten Blix.

Än så länge har produktivitetstillväxten dock varit låg i de flesta länder efter en tillfällig skjuts runt millennieskiftet.

”Vi har redan sett snabba effekter på hur konsumenterna agerar i spåren av digitaliseringen”, säger han.

”Men företagen och arbetsmarknaden är bara i början av omställningen.”

Trots att det finns en oro för hur automatisering och digitalisering ska slå mot jobben är det varken möjligt eller önskvärt att försöka bromsa utvecklingen. Att hålla emot en så pass stark trend riskerar bara att dämpa sysselsättningen och produktiviteten, enligt de scenarier som Mårten Blix skisserar.

Den teknikomvandling vi ser i dag är fortsättningen på en trendmässig effektivisering som har pågått under århundraden, från jordbrukssamhället genom industrialiseringen till i dag. Och precis som tidigare kommer nya jobb att kunna ersätta de gamla.

En tydlig trend är till exempel att fler sysselsatta nu finns inom tjänstesektorn, samtidigt som varor i allt högre grad förvandlas till tjänster. Fysiska musikskivor eller filmer som har blivit strömmade tjänster är ett klassiskt exempel, men även inom tillverkningsindustrin får varorna ett ökat tjänsteinnehåll.

”Ett exempel är att lastbilstillverkarna Volvo och Scania satsar på utvecklade tjänster till sina fordon”, säger Mårten Blix.

”De kan sälja tjänster som gör det möjligt för kunden att veta var på vägarna lastbilarna befinner sig, hur fort de åker och när de behöver ha service.”

En skillnad i dag jämfört tidigare är dock att digitaliseringen slår mot flera sektorer samtidigt, samt att det är möjligt att automatisera även kvalificerade arbeten.

”I Tyskland ser vi att det är svårt att få folk till bilindustrin, och hittar man inte folk kommer det att bli en drivkraft att automatisera” säger Mårten Blix.

”I andra sektorer, som vården, kommer det fortfarande att behövas människor, men även här lär ny teknik ställa nya krav på de anställda.”

För att underlätta omställningen utan att riskera massarbetslöshet och fallande inkomster under tiden behöver det finnas en smidig övergång mellan gamla och nya jobb.

Mårten Blix vill till exempel att fler ska kunna vidareutbilda sig mitt i livet för att kunna hänga med i tekniken. Det borde vara förhållandevis enkelt att få till i Sverige som redan har en etablerad vuxenutbildning.

”Det gäller att göra det möjligt för många att hitta sysselsättning även om man blir av med sin anställning”, säger Mårten Blix.

”Kan man då sälja sina tjänster online så underlättar det.”

Men samtidigt som den digitala ekonomin kan ge flexibilitet på kort sikt visar statistik att andelen som jobbar under osäkra förhållanden ökar, vilket borde vara negativt på längre sikt. Studier pekar också på att egna företagare får ut mindre av socialförsäkringssystemet än vad de betalar in.

Det mesta talar därför för att våra trygghetssystem måste uppdateras.

2020 väntas 40 procent av den amerikanska arbetskraften bestå av frilansare – en sådan utveckling betyder att vi behöver en ny modell för jobb och löner och ersättningar i olika trygghetssystem.

”Det är inte rimligt att risken med att vara egen ska vara lika låg som att vara anställd, men skillnaden är för stor i dag”, säger Mårten Blix.

”Det kommer att ta tid att svara på hur det här ska rättas till, men just därför är det dags att vi pratar om de här utmaningarna nu.”

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies