ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Handels nya självbild

  • INTE BARA FÖR SLIPSNISSAR. Handels ska erbjuda en bred samhällsvetenskaplig utbildning med ekonomi som perspektiv, enligt rektor Lars Strannegård.

Som ny rektor för Handelshögskolan har Lars Strannegård inlett en makeover av skolan.
Den ska profileras om från traditionell räknestuga till ett lärosäte i tiden, inriktat på globala samhällsfrågor.
”Handels har en enda stor fiende, och det är stereotypen av oss. Om vi inte kan ändra på den dör vi sotdöden”, säger han.

En lätt rufsig gestalt på cykel trotsar den iskalla blåsten i backen upp till Moderna museet på Skeppsholmen. Gestalten är Lars Strannegård, konstälskande rektor för Handelshögskolan i Stockholm, som har stämt träff med Di Weekend på en av sina favoritplatser i huvudstaden.

Han parkerar cykeln och drar handen genom håret innan vi går in på museet.

”För mig är konsten inte bara en estetisk upplevelse. Den är också ett sätt att förstå sin tid, och sig själv. Det är därför samtida, svensk konst intresserar mig mest”, säger han.

Göteborgaren Lars Strannegård har varit rektor för den anrika Handelshögskolan i Stockholm i drygt ett halvår.

Det finns en schablonbild av skolans studenter, en sorts bakåtkammade pappas pojkar som vill tjäna snabba pengar på flådiga finansjobb i London (tänk kompisgänget runt JW i thrillern Snabba Cash).

Lars Strannegård tycker att den bilden är skadlig.

”Den ger en monokulturell bild av oss, att det bara finns en sorts människor. Den stämmer inte. Det finns massor av Handelsstudenter i den nya rödgröna regeringen, till exempel”, säger han över en kopp te i Moderna museets kafé.

Undersökningar visar sedan länge att en fin chefstitel inte längre räcker som morot i arbetslivet för unga människor. De vill ha meningsfulla värderingsstyrda jobb där de upplever att de kan bidra till någon form av förändring.

Därför vill Lars Strannegård att de globala utmaningar samhället står inför ska vara integrerade frågeställningar i utbildningen.

”Det kan gälla den globala fattigdomen, uppvärmningen eller vattenbristen. Här har vi legat lite efter, tycker jag. I till exempel nationalekonomi har våra duktiga lärare undervisat i utbuds- och efterfrågekurvor, och i marknadsföring har vi presenterat de bästa modellerna. Men vi har inte talat om vad globaliseringen betyder för företagandet, lagstiftningen eller jordens resurser”, säger han.  

Handels ska fortsätta att attrahera de bästa studenterna, men antagningen behöver breddas, enligt Lars Strannegård. 

”Om man inte förstår hur samhället är beskaffat kan man heller inte bli en bra förändringsledare eller entreprenör. Att världen har blivit mer komplex måste påverka vårt sätt att utbilda på.”

När han ska förklara vilka studenter skolan söker, som inte nås i dag, blir han lite generad.

”Kanske borde jag inte avslöja det här, men som inre förebild har jag min egen fru när hon var ung student. Hon och hennes kompisar var lite svartklädda kulturtjejer, typiskt duktiga flickor med höga betyg som ville jobba med internationella relationer och uträtta grejer. För dem fanns det inte på kartan att söka Handels, men de hade förstås kommit in.”

”Bra affär för staten"

” En viktig del av rektorns arbete är att skaffa kapital till skolan. Lars Strannegård har gått ut hårt, på det första halvåret har han dragit in nästan 100 miljoner kronor.

Miljöstrategiska stiftelsen, Mistra, har investerat 55 Mkr i ett nytt centrum för hållbarhetsforskning och stiftelsen Global Challenges kommer med största sannolikhet att skjuta till 40 Mkr för att bidra till att profilera om grundutbildningen.  

Staten står endast för 18 procent av skolans intäkter på drygt 350 Mkr. Lars Strannegård tycker att Handels måste vara ”världens bästa affär” för staten.

”Det vi levererar till AB Sverige är otroligt. Vi har statistik som visar att 61 procent av våra studenter någon gång startar ett företag. Vår inkubator SSE Business Lab, där till exempel Klarna grundades, är en av Europas mest framgångsrika.”

Han fortsätter med att hänvisa till OMX30, de företag som har de mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. I dessa har var tredje medlem i ledningsgrupperna och var femte styrelseledamot gått på Handels.

Han blir uppenbart engagerad när han pratar om kapitalanskaffningen. Han gillar att jobba med att övertyga externa finansiärer om skolans nytta och värde, men han tycker också att Handels har mer utmanande förutsättningar än sina utländska konkurrenter.

”I USA finns en givarkultur där en månatlig summa förs över till skolorna från gamla studenters konton. Och om vi tar ett par spanska skolor som ligger i topp i rankningen, Esade Business School och IE Business School, så sponsras den första av Jesuitorden och den andra av Opus Dei, där det finns enorma skattkistor att ösa ur. Och i vissa länder tar skolorna ut höga avgifter av studenterna – vilket inte är lagligt i Sverige.”

På de rankningslistor som görs över världens handelshögskolor, bland annat av Financial Times, brukar Handels ligga på mellan 10:e och 20:e plats. Med tanke på vilka resurser Handels har tycker Lars Strannegård att det är skickligt att skolan kan ”spela i världscupen”.

På vilken plats vill ni ligga?
”Vi ska ligga i toppskiktet i Europa. Vi är en liten skola med 1 800 studenter, alltså är vi inte större än en gymnasieskola. Ändå ligger vi mycket högt, trots att det finns hela 14 000 handelshögskolor i världen.”

Staffan Burenstam Linder, rektor 1986–1995 och tidigare handelsminister, talade på sin tid om att Handels skulle vara en handelshögskola i världsklass som skulle mäta sig med Stanford, Harvard och Wharton.

Varför uttrycker du dig mer försiktigt?
”Därför att det målet inte är realistiskt. Det var en underbar och medryckande vision, men om man tittar på de enorma donationer som de amerikanska skolor du nämner får blir det lite innehållslöst att uttrycka sig så i dag.”

Enligt Sveriges universitetsrankning, Urank, är Handels den näst bästa högskolan i Sverige efter Karolinska institutet. Men när det gäller faktorn ”mångfald i antagningen” ligger Handels allra sist, eller på 28:e plats. Det är framför allt rekryteringen av studenter från hem utan studietradition, så kallade förstagenerationsstudenter, som slår igenom i denna indikator.

Dessutom har Handels länge fått kritik för att göra för lite åt den sneda könsfördelningen bland professorer och andra ledande befattningshavare. För några år sedan fick direktionen ta emot ett protestbrev från ett femtiotal forskare som krävde bot och bättring efter att skolan hade förlorat flera kvinnliga toppnamn till andra högskolor.

Skandal satte spår

Därför är nu förhoppningarna högt ställda på Lars Strannegård, som med sina 45 år är betydligt yngre vid tillträdet än sina senaste företrädare.

I viss mån ska han även återupprätta skolans anseende efter debaclet med tysken Rolf Wolff, som var rektor 2012–2013. Han fick avgå efter att ha medverkat till rekryteringen av Justin Jenk som chef för Handels dotterbolag för fortbildning, IFL. Det framkom att Justin Jenk var dömd för insiderbrott i Grekland, och att han kände Rolf Wolff privat. När Rolf Wolff dessutom lämnade motsägelsefulla uppgifter om sin egen akademiska bakgrund var medieskandalen ett faktum.

Hur kändes det att jobba på Handels då?
”Vi var alla lite chockade när nya saker uppdagades nästan varje dag. Det är klart att det var väldigt trist när historien valsade runt som den gjorde.”

Rolf Wolff var tidigare en uppskattad rektor på Handels i Göteborg i tio år, där du har disputerat. Kände du honom där också?
”Ja, han var chef på det institut där jag arbetade på 1990-talet. Jag tyckte alltid att han var professionell och duktig. När Justin Jenk sparkades från chefsposten på IFL fick jag efterträda honom. Det var egentligen han som var det stora dilemmat.”

Menar du att han drog med sig Rolf Wolff i fallet?
”Ja, så tycker jag att det var.”

När Rolf Wolff fick lämna skolan blev den dåvarande prorektorn Karl-Olof Hammarkvist tillförordnad rektor i drygt ett år.

”Som gammal militär visade han ett stort lugn. Han påminde oss om att det här hade väldigt lite med Handels kärnverksamhet att göra. Med facit i hand är jag glad att jag inte behövde komma in direkt och ta hand om den krishanteringen.” 

Tycker du att Handels har tagit skada av den här historien?
”Det var ganska rörigt med alla turer när det pågick. Men jag märker inte av det i mitt arbete i dag.”

Yngst i familjen

Lars Strannegård växte upp i Göteborg. Han är yngst av fyra syskon i en familj där båda föräldrarna var heltidsarbetande läkare och forskare. 

”Min barndom var ganska fri, jag fick ta mycket eget ansvar. Läxorna var till exempel helt och hållet mitt ansvar.”

Det gick bra ända tills han började på gymnasiet på Sigtuna internat. Då hade han just bott i Kuwait i ett år med sin familj, och han gick ut första ring på Sigtuna med 2,0 i snittbetyg.

”Det var så kul där, socialt som tusan, och jag var inte ett dugg studiemotiverad då. Vi satt uppe på nätterna och drack te och rökte en massa cigarretter.”

Te?
”Ja, vi söp inte, det var inte det som var problemet. Vi chillade, som det heter numera.”

”Men jag insåg själv att det inte kunde fortsätta så där, så jag åkte tillbaka till Kuwait och tog studenten i en amerikansk skola. Sedan åkte jag faktiskt hem till Göteborg och tog studenten i Sverige också.”

Det låter inte som någon snitslad bana för en professor och rektor på Handels med en cv på 17 sidor …
”Nej, men så var det faktiskt. Min syster var likadan.”

I dag är hans syster genforskare på Karolinska institutet och en av hans bröder är filosofmatematiker på Göteborgs universitet. Det är bara ett av syskonen, som jobbar i näringslivet, som inte är forskare.

”Trots att vi fick sköta oss mycket själva hemma var normen att vi skulle utbilda oss. Något annat fanns inte. Bildning var viktigast av allt.”

Du har två barn på sex och fyra år. Vad skulle du säga om något av dem kom hem och ville bli taxichaufför, eller något annat icke-akademiskt?
”Som tur är dröjer det länge tills de får ta körkort. Skämt åsido, jag kommer att försöka stimulera den inneboende kunskapstörst som finns hos alla människor. Kunskap har gett mig så mycket.”

Vilka andra värderingar präglade din uppväxt?
”Man skulle vara naturlig, nästan lite asketisk. Man skulle ut i skogen och plocka svamp. Kläderna skulle vara rejäla och hållbara. Mina föräldrar tyckte att det var onödig lyx att gå på restaurang, och att åka taxi var helt otänkbart.”

Jag noterade att du cyklade hit…
”Haha, ja men det händer att jag tar en taxi. Det har jag lärt mig av min fru.”

Efter studenten har Lars Strannegårds akademiska karriär gått som på räls. Han disputerade på Handels i Göteborg med avhandlingen ”Green ideas in business” när han var 29 år.

Sedan blev han docent på Handels i Stockholm vid 33, professor på Uppsala universitet vid 39 och professor på Handels i Stockholm vid 40. Han har innehaft en professur i organisation och en i ledarskap.

Har du inte avancerat väldigt snabbt?
”Njae, jag har inte varit exceptionellt ung på de olika positionerna. Men jag är lite stolt över att jag har hållit på med många olika områden.”

På Handels är han en av dem som har startat forskningscentrumet Arts, Business and Culture, ABC, som numera leds av docenten och Di-krönikören Emma Stenström. Där bedrivs studier om till exempel betalningsmodeller för musik, marknader för samtidskonst eller museers internationaliseringsstrategier.

På ABC har Lars Strannegård till viss del fått jobba med sitt största intresse, konsten. Han har även pluggat konstvetenskap och som ung övervägde han till och med att bli kulturvetare.

”På sätt och vis växte jag upp med konsten, som barn blev jag runtsläpad på många utställningar. Min morfar var konstsamlare och tillsammans med några vänner drev min pappa ett galleri vid sidan om sin professorstjänst.”

Vad är det som tilltalar dig i konsten?
”Konsten säger något om vår tid, den är en ingång till både känslor och kunskap. Samtida konst, i alla fall samtida bra konst, är ju till för att rubba våra föreställningar och ifrågasätta stereotyper.” 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer