ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Miljöprofeten hoppas på världskändisar

  • VÄLBYGGT. Stallet är ett bulhus, byggt utan en enda spik. Johan Rockströms barn håller familjens två welshponnyer i trim. Foto: Filip Erlind

2015 är ett ödesår för planeten jorden och dess invånare.
Dels hålls klimatmöte i Paris, dels ska FN fastställa nya utvecklingsmål.
I kulisserna står miljöprofessorn Johan Rockström med en lika enkel som genial plan för hur man puffar världens ledare åt rätt håll. Den inbegriper Leonardo DiCaprio, påven, Dalai lama – och dig.

Alldeles oavsett hur han själv önskar bli beskriven är Johan Rockström sannolikt en av de viktigaste svenskarna i världen för tillfället.

Han spelar en central roll i klimatfrågan i kraft av sin chefspost på Stockholm resilience centre och ordförandeuppdrag i en rad organisationer och nätverk.

Dessutom är han specialinbjuden till World economic forum i Davos i slutet av januari. Elitkonferensen skärper i år fokus på hållbarhet, på begäran av FN-chefen Ban Ki-moon.

”Min roll har skalats upp, det blir ett fullt program, men jag kommer lik förbaskat att ta med mig längdskidorna. Jag får väl smyga ut med pannlampa och åka en mil före frukost”, säger Johan Rockström som börjar närma sig tvåsiffrigt antal genomförda Vasalopp, som sprang Lidingöloppet i höstas och för första gången har anmält sig till Stockholm maraton.

God kondition lär behövas.

I Davos blir det fyra scenframträdanden om dagen med samtal med företagsledare från hela världen.

”Jag känner att det är ett så otroligt viktigt skede nu globalt, och att jag har ett ansvar att försöka göra så mycket nytta som möjligt. Den forskning som jag deltar i och leder har potential att faktiskt ändra hur vi tänker kring världens utveckling i framtiden. Att vi för första gången börjar närma oss en punkt där de som på goda grunder vurmar för ekonomisk tillväxt också faktiskt måste leva upp till globala miljömål.”

Med Nobelpristagare

I Johan Rockströms ögon är 2015 ett avgörande år för mänskligheten. Det är unikt eftersom ett nytt klimatavtal ska låsas i december i Paris (efter misslyckandet i Köpenhamn) och så ska FN slå fast de globala utvecklingsmål (sustainable development goals), som ska ersätta millenniemålen.

”Hur man än vrider och vänder på det kommer nära 200 stats- och regeringschefer att mötas två gånger 2015 och slå fast världens utvecklingsagendor för många år framåt.”

Och så fyller du femtio år …
”Haha. Fruktansvärt. Jag brukar säga till min fru att jag har långt kvar, jag fyller den 31 december.”

Ett av Johan Rockströms prestigeuppdrag är posten som ordförande för Earth league, ett nätverk för 17 av världens ledande globala miljöforskningsinstitutioner, en samling Nobelpristagare och de tyngsta klimatforskarna.

”Jag föreslog för det här gänget att vi skulle ta fram ett Earth statement – ett kort tresidigt dokument om vad vetenskapen säger att världens ledare måste besluta som minimum på klimatmötet i Paris. Ska världen ha en chans att harmoniera mänsklig utveckling och planetens stabilitet så är det här vad vetenskapen säger i korthet.”

Projektet är i full sving.

”Vi ska försöka få världens toppar inom industrin, celebriteter som Leonardo DiCaprio och borgmästarna från de största städerna att skriva på.”

Populärkultur

Tanken är att skapa ett slags vänskapligt tryck på systemet. Att skicka en signal till stats- och regeringschefer att de har mandat – inte bara från forskarvärlden.

”Vi har i princip skrivit klart texten. Jag skickade häromdagen ett brev till påvens högra hand kardinal Marcelo Sánchez Sorondo som styr den påvliga vetenskapsakademien, med en fråga om detta är något som de kan ställa sig bakom.”

Förhoppningen är att även få med den ortodoxa patriarken i Istanbul och Dalai lama också.

”Det är på den nivån, de toppnamnen vi vill ha. Det är inte alls säkert att vi lyckas med det, men vi försöker översätta insikten om att 2015 är ett ödesår till att faktiskt göra någonting som är väldigt ovanligt inom vetenskapen.”

Att göra populärkultur av den?
”Exakt. Tack vare stöd från László Szombatfalvys stiftelse Global challenges foundation har vi redan haft samtal med Edelman, ett av världens största pr- och marknadsföringsbolag, om det här. Spontant såg de möjligheten att nå ut väldigt brett med det, inte minst via sociala medier. Går det riktigt bra, och när man väl har fått alla underskrifter, kan man lägga upp en webbsida där man låter världens medborgare skriva på. Det kan bli en rätt kraftfull process där människor runt om i världen kan uttrycka sitt stöd för ett klimatpolitiskt ledarskap baserat på vetenskap. Men den är inte lätt att ro i hamn, den kräver enormt mycket jobb.”

Teamet som formulerar det tresidiga dokumentet består förutom Johan Rockström av Mario Molina, Nobelpristagare i kemi 1995 för upptäckter om ozonhålet, Jeff Sachs på Earth institute vid Columbiauniversitetet, Nick Stern på London school of Economics, John Schellnhuber på Potsdam institute och Leena Srivastava på det indiska klimatforskningsinstitutet Teri univer-sity.

”Och så har vi anställt en person på heltid som projektledare. Kan vi få ihop det här med den typen av aktörer kommer ingen att stänga dörren. Alla kommer att vara öppna för att lyssna på oss.”

Genuin oro

I Davos passar han också på att smyglansera en bok, en uppdaterad – ”mer flygplatsvänlig” – kortversion av Vår tid på jorden, som han har gjort tillsammans med fotografen Mattias Klum. Lanseringen görs endast för nyckelpersoner som är på plats på konferensen, till exempel Paul Polman, Unilevers koncernchef, och Peter Bakker, bas för World business council for sustainable development och tidigare vd för transportjätten TNT Express.

Duracellkaninen Johan Rockström jobbar enligt säker källa (hustrun Ulrika) 365 dagar om året. Det finns alltid något som ska skrivas, och det är mer än en sak som sporrar honom.

”I grunden drivs jag av en genuin oro för framtiden. Den kunskap jag och mina medarbetare sitter på visar så entydigt att mänskligheten tar oacceptabelt stora risker. Frustrationen blir så stor när vi ser att det finns väldigt attraktiva lösningar, så mycket att göra, både att nå ut med kunskapen och att påverka agendan i världen till en ny typ av förhållningssätt mellan mänsklig utveckling och planeten.”

Datorn på toaletten

Den andra drivkraften är rent akademisk: Privilegiet att få jobba med toppforskare och unga stjärnskott i världen, att ligga i frontlinjen – öar av insikt i ett hav av okunnighet.

Den tredje drivkraften är mer personlig.

”Jag mår bra av att utmana mig själv och ha mycket att göra. Att ta initiativ och ha en ledande roll. I någon mening får jag ju skylla mig själv.”

Kan du se dig som en Linné, en svensk som gör skillnad i världen?
”Svaret är faktiskt genuint nej. Det är inte en drivkraft. När jag tog initiativet till Planetary boundaries kunde jag inte i min vildaste fantasi tro att det skulle bli det mest omtalade och dominerande ramverket för att diskutera global hållbar utveckling. Min reaktion var mer: oj, vad var det som hände? Att det kunde bli ett sådant globalt genomslag för en idé.”

Tanken med Planetary boundaries går ut på att det finns nio olika miljöproblem som vart och ett har trösklar, som om de överskrids kan leda till oöverskådliga miljöeffekter.

Med den ställning Johan Rockström har tillskansat sig vore det enkelt att bli uppblåst, mästrande och föraktfull mot meningsmotståndare. Men han är precis lika pedagogisk på tu man hand som när han står på scenen på konferens hos till exempel Svenskt Näringsliv, saklig och påläst.

På scenen ser Johan Rockström i ärlighetens namn ganska stel ut och erkänner själv att han måste anstränga sig för att klara den externa sociala rollen.

”Jag är väldigt utåtriktad i mitt ’officiella’ jag, men ganska osocial i mitt personliga jag.”

När han ombeds säga vad han tycker minst om hos sig själv blir svaret: ”väldigt plikttrogen”.

”Det kan vara bra och dåligt, men knepigt i kombination med mitt drag att ha svårt att säga nej …”

I klarspråk betyder det att han har väldigt lite fritid. Den bärbara datorn kan till och med följa med in på toaletten när han har som mest att skriva.

”Jag har ett förbaskat ansvar att förvalta den roll jag haft privilegiet att försätta mig i. Lite självmasochistiska drag har jag. Men jag tycker att det är mycket som står på spel, och om vi kan öppna dörrarna då måste vi för tusan göra det.”

”Jag har helt enkelt för många personer i min adressbok för att jag ska kunna sitta tyst och göra ingenting. Jag har framför allt personer med stort inflytande där. Jag kan ju faktiskt ta en direktkontakt med alla från Bill McGibben, 350.org:s skapare till Unilevers chef Paul Polman och OECD:s generalsekreterare Angel Gurría. Jag kan ju inte sitta på Rindö och rulla tummarna för att jag inte orkar eller inte riktigt har energin.”

Drängen på gården

Nu är det knappast så att han kan rulla tummarna ens när han är hemma.

Den fotbollsplansstora tomten på Rindö utanför Vaxholm är en gammal handelsträdgård. Familjen flyttade dit permanent för tio år sedan efter att ha ägnat några somrar åt att rensa bort sönderslagna växthusspillror. I dag finns här bara ett blygsamt trädgårdsland och ett litet växthus som producerar tomater, ruccola och pumpor. I en hage står en ledsen midsommarstång, ängen är samlingspunkt för byns sommarfest.

Vid sidan om boningshuset är ett nybyggt stall tomtens stolthet: ett gotländskt bulhus byggt som på vikingatiden, utan en enda spik.

Även när han egentligen ska visa stallet fastnar professor Johan Rockström i en miniföreläsning om Östersjön, som snart flyter ut i en utläggning om korallrev, klimatförändringar, övergödning och biologisk mångfald.

”Vi har tidigare trott att Östersjöns problem handlar om övergödningen, men mångfalden av arter spelar en jätteviktig roll. Och det gäller för alla hav.”

Han lever som han lär, i varje fall vad gäller mångfald av husdjur. Familjen har utöver de två ystra welch ponnyer som virvlar runt i paddocken, två hundar, två kaniner och en handfull höns samt under ett av uthusen ett grävlingsgryt.

Hustrun Ulrika är veterinär. Johan Rockström ser sig själv mer som drängen på gården.

”Den som fixar staketen.”

Häromåret köpte familjen efter en tuff budgivning en fastighet av militären, en kort promenad från tomten. Totalt tolv hektar varav fem hektar igenvuxen ängsmark, som stått orörd i över 100 år.

”Slånbär, den är frrrruktansvärd att ta bort. Jag och Ulrika började själva men insåg snabbt att det var omöjligt. Vi fick ge upp och anlita tre jätteduktiga killar. Vi har bara tagit de första stegen, vi skulle vilja utveckla det till ett litet jordbruk, lite betande djur som kan hålla landskapet öppet, kanske några köttdjur och på sikt utöka med musteri. Och så finns det en dröm om att ha ett litet bryggeri, det vore trevligt med ett eget ölbryggeri.”

Så du blir storbonde här på ön nu?
”Haha, vi är i alla fall en av de större markägarna. Men vi tar små, små steg. Det är nog ett bra köp, men vi har skuldsatt oss upp över öronen.”

Präglad av Afrika

Johan Rockström är född i Finspång, rullades i barnvagn in i Norrköping men hann inte ens lära sig gå där förrän familjen flyttade till Tyresö en kort period innan flyttlasset gick till Brasilien. Där jobbade pappan på vägmaskinsföretaget Dynapac och bidrog till att asfaltera landet innan familjen flyttade vidare till Italien innan de återvände till Sverige och Karlskrona där Johan Rockström gick klart högstadiet och gymnasiet. Han läste till agronom på Lantbruksuniversitetet i Ulltuna, ett lärosäte han fortfarande kallar ”Sveriges viktigaste universitet”. Sin doktorsavhandling skrev han vid Stockholms universitet vilket innebar flera år i en halmhydda på savannen i en by i Niger.

”Det var avancerad hydrologi, men i väldigt primitivt miljö med hirspudding under akaciaträd. Jag fick en del snytingar av dysenteri och malaria och hade tur en period när amerikanska Peace corps tog hand om mig.”

I början av 00-talet jobbade han på plats i Afrika igen – och hade familjen med sig – och startade olika utvecklingsprojekt för Sidas räkning.

”Det var särskilt spännande eftersom projektet sträckte sig från Eritrea till Zambia för att förbättra vatten- och markhushållning i småskaligt lantbruk.”

Det handlade inte bara om att mäta och dokumentera utan också om att visa att man kunde dubbla skördarna och han skrev ”en vansinnig mängd” handböcker och material som skulle användas på lokalnivå.

Tiden i Afrika syns på väggarna i det Rockströmska hemmet, med afrikanska spjut och masker på väggarna. Men det har framför allt satt spår i honom som person.

”Det är klart att där förankrades utan tvekan engagemanget att koppla miljö med utveckling. Jag fick jobba många år väldigt nära extrem fattigdom och insikten om att den extrema fattigdomen är så nära kopplad till färskvatten, mark och biologisk mångfald. Varenda dag är en kamp för överlevnad. Jag fick en ödmjukhet för den kunskap som finns lokalt, bara för att vi är forskare sitter vi inte på all expertis. Det har hjälpt mig enormt mycket nu när jag leder ett forskningsinstitut som ägnar sig åt tvärvetenskaplig forskning.”

Kina överraskar

Under tiden Di Weekend följer Johan Rockström på jobbet och hemma pågår FN-mötet i Lima. Han är försiktigt hoppfull. Framför allt över det som redan skett under hösten.

”Det som hände den 11 november tycker jag var mycket viktigt: att Kina och USA annonserar att ’peaka’ utsläppen till 2030 eller tidigare om möjligt. Det var första gången Kina gick ut offentligt och sa en tidpunkt för när de ska böja sin utsläppskurva.”

Något ännu mer häpnadsväckande, enligt Johan Rockström, inträffade en vecka senare men fick liten uppmärksamhet i medierna. Kina sa då att man har som mål att nå toppen på sina kolutsläpp till 2020.

”Det är faktiskt bara sex år dit och det är ett systemskifte. Det betyder bland annat att Australien, som bygger stora hamnar för att exportera kol till Kina, förlorar hela den exportmarknaden. Allt som återstår för Australien är att försöka dumpa sitt kol i Indien. Frågan är hur Indien ställer sig till det.”

Samtidigt sa Angela Merkel att Tyskland står fast vid löftet om 40-procentiga utsläppsminskningar till 2020 jämfört med 1990.

”Hon samlar cheferna för sina stora energibolag – däribland Vattenfall – och ger dem en kolbudget för att klara det betinget. Brunkolgruvorna som Vattenfall äger blir därmed sannolikt det första exemplet på så kallad stranded asset. Jag har svårt att se hur de gruvorna skulle gå att sälja.”

Mandat att agera

Johan Rockström ser andra stora förändringar i synen på klimatfrågan. När 400000 människor marscherade på Manhattan tredje veckan i september var det den största klimatmanifestationen hittills.

”Jag var där och det som var så slående är att det inte var några kravallstaket. Polisen trodde att det bara skulle komma 50000 människor. Visst fanns de där hårdnackade miljöaktivisterna i tåget, men Ban Ki-moon gick längst fram och där fanns också entreprenörerna och medelklassfamiljerna med sina tonåringar. Det var en social manifestation över att nu finns det mandat att agera, en signal till cirka hundra stats- och regeringschefer som samlats i FN-högkvarteret.”

Om det nu är ett extremt viktigt år 2015, hur ser du på det politiska kaoset i Sverige?
”Det är extremt oroväckande. Precis när vi behöver ett starkt svenskt internationellt ledarskap inom klimat och hållbar utveckling mer än någonsin, är vi som politiskt svagast. Redan inför den ordinarie valrörelsen kände jag en enorm frustration över att miljö som motor för utveckling inte kom upp på agendan. Att vi tillät oss själva att än en gång gå in i en valrörelse där vi diskuterar vår viktigaste fråga, nämligen att formulera visionen och berättelsen att bygga en hållbar välfärd i Sverige. Och inse att vi är en del av planeten inte bara i biofysisk mening utan också i termer av kulturell mångfald.”

”Det intressanta är att vi pratar så mycket om invandringspolitik och främlingsfientlighet människor emellan, men det är exakt samma diskussion egentligen när det gäller vårt miljöberoende. Vi i Sverige är lika beroende av andra kulturer som av jordens alla ekosystem. Vi kan inte ha vår ekonomiska tillväxt med mindre än att regnskogen i Amazonas står kvar och de västindiska korallreven finns kvar. Precis lika öppna hjärtan som vi måste ha för andra människor, precis lika öppna hjärtan måste vi ha för andra ekosystem. Vi är lika beroende av dem.”

Och vad tror du om klimatmötet i Paris?
”Vi kommer inte att få det perfekta avtalet i Paris. Det är ingen som förväntar sig det, men det är nästan sista chansen för mänskligheten. Får vi inte den där rackarns globala utsläppskurvan att böja sig mellan 2015 och 2020 är vi troligen intecknade för två graders uppvärmning på jorden. Och om vi intecknar oss för två grader finns det mycket lite som hindrar mer än två grader på grund av jordens egna självförstärkande processer, och då riskerar vi katastrofala konsekvenser för mänskligheten.”

Ska Sverige verkligen gå före?
”Ja, för tänk om vi hamnar på efterkälken. Det är inte särskilt strategiskt för ett land som Sverige.”

Vad H&M gör kan påverka hela den globala textilindustrin. Etiska val som H&M gör i Bangladesh, eller om man rör sig mot cirkulära affärsmodeller där miljöpåverkan minskas, kan påverka en hel industri globalt, anser Johan Rockström.

”Volvo är tack vare köpen av Mack och Renault och alliansen med kinesiska tillverkaren Dongfen världens största lastbilstillverkare. Vad Volvo väljer att göra påverkar en hel bransch i hela världen. Man ska inte underskatta den roll svenska företag kan spela som förebilder.”

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer