ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Etanolen har hamnat i frysen

  • DÅLIGT DRAG. E85-bränsle säljer allt sämre. Foto: PONTUS LUNDAHL / TT
Om man kör på etanol i stället för på bensin minskas utsläppen av koldioxid med 66 procent. Det visar färska siffror från Energimyndigheten.

Etanol är därmed det snabbaste, enklaste och billigaste sättet att minska användningen av fossila bränslen i biltrafiken.

Om man kör sin etanolbil på E85 i stället för på bensin sparar man, med nuvarande bränslepriser, dessutom cirka 1 krona per mil.

Oljebranschen har också investerat långt över 1 miljard kronor för att det ska gå att tanka E85 runt om i Sverige – någon ytterligare utbyggnad av infrastrukturen krävs inte.

Allt borde alltså tala för en kraftigt ökad användning av etanol.

Men utvecklingen går, som det rapporterats flitigt om, i motsatt riktning.

Försäljningen av etanolbilar låg i april under 1 procent av den totala bilmarknaden och försäljningen av E85-bränsletsjönk i fjol med 22 procent.

Frågan är varför.

Branschorganisationen SPBI gjorde nyligen ett tappert försök att förklara saken, med hjälp av en undersökning från Demoskop, vars slutsats egentligen blev att bilisterna är för bekväma för att tanka E85. Både tillgängligheten, att det går att tanka på de flesta stationer, och att man slipper tanka så ofta, låg före såväl pris som miljö när de tillfrågade skulle beskriva de vikigaste aspekterna för hur man valde bränsle.

Bekvämligheten är också långt mycket viktigare än aspekter som vi möjligen trodde skulle bekymra bilisterna mer: debatten om mat och risk för skador på bilen.

Bara 27 procent av etanolbilsförarna väljer bort E85 på grund av matdebatten, endast 22 procent gör det av rädsla för motorskador.

Och samtidigt är det korrekta slutsatser: motorproblemen synes ha begränsats till en typ av motor, i kombination med sulfatskadad etanol – för fyra år sedan.

I en färsk och sorgligt lite uppmärksammad analys från KTH bekräftas ytterligare att bilden av etanol som ett oetiskt bränsle är felaktig. I debatten har etanolen kritiserats för att tillverkningen skapat dåliga villkor för sockerrörsarbetare och att grödor används till bränsle, som tar maten ur munnen på svältande barn.

KTH-analysen visar tvärtom att det är de fossila bränslena bensin och diesel som ger störst negativ social påverkan.

Trots det har vi lyckats med konststycket att öka försäljningen av dieselbilar och därmed öka försäljningen av ett fossilt bränsle – i stället för att understödja satsningen på etanol, som direkt minskar 66 procent av koldioxidutsläppen.

Det är att backa med ändan in i framtiden.

Det är också definitivt en irrfärd på resan mot regeringens uttalade mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030.

Utredningen om hur vi ska nå dit presenterades före jul, en lunta på över tusen sidor, och remisstiden för de 130 instanserna har just gått ut. Svaren är så många och varierande att de inte går att sammanfatta på ett enkelt sätt.

Men intressant att notera – fast ingen gjorde det på allvar – är hur utredaren professor Thomas B Johansson tänker sig att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030.

Det ska inte ske med hjälp av elbilar, utan med biodrivmedel – som etanol och dieselbränslena Fame och HVO.

I grundscenariot hävdar Johansson att 30 procent av fordonsflottan körs på fossila bränslen också 2030. Bara 20 procent av fordonen körs på el.

Resten av bilarna, alltså hälften, körs på biodrivmedel.

Men redan i dag är det alltså en betydande miljöinsats att köra på etanol i stället för på bensin, särskilt om man befriar sig från många av de myter som omger etanolen.

Sanningen är, till exempel, att all etanol som säljs i Sverige uppfyller lagstadgade hållbarhetskriterier, dessutom med råge. Inga sådana krav ställs på fossila bränslen. Gränsen för hållbarhetskravet är satt till 35 procents minskning av koldioxiden, den etanol som driver våra bilar ligger på nästan det dubbla.

Under 2013 nästan halverades importen av majsetanol från USA, något som i debatten slarvigt brukar avfärdas som ”fuletanol”. Men också den amerikanska etanolen ger 45–50 procents klimatnytta – och det finns majsetanol som ger upp till 97 procents minskning av koldioxiden.

Allt beror på råvaran, framställningsprocessen och transporterna.

Många – politiker, bilbransch, oljebransch och journalister – har anledning att fundera över sitt ansvar för att etanolen har hamnat i frysboxen som drivmedel.

Som tur är fryser ju etanol först vid minus 114 grader, så det finns alla möjligheter att släppa in den i värmen igen.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer