ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Regeringen mörkar vinstrapport

  • ENIGA. Överenskommelsen om vinster i välfärden presenterades av Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt, partiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson, statsminister Stefan Löfven (S) och utbildniningsminister Gustav Fridolin (MP). Foto: JONAS EKSTRÖMER / TT

Avgörande delar av den stora ägarprövningsutredningen, som inom kort ska presenteras, har mörkats av regeringen. Det kan Di nu avslöja.
Det handlar om två kontroversiella rapporter som underkänner planerna på att få bort vinstintresset och kasta ut riskkapitalbolagen från välfärdssektorn.

Frågan om vinst i välfärden ser ut att bli ett huvudnummer inför extravalet i mars sedan regeringen gjort klart att den omdebatterade vinstuppgörelsen med Vänsterpartiet ligger fast.

När överenskommelsen slöts i början av oktober kom de tre rödgröna partierna överens om att nu i januari tillsätta en ny stor vinstutredning som ska ta fram konkreta förslag på hur uppgörelsen ska implementeras. Samtidigt kommer inom kort, senast den 31 december, den stora ägarprövningsutredningen att presenteras, som var tänkt att behandla liknande frågeställningar.

Men Di kan nu avslöja att helt avgörande delar av utredningen aldrig kommer att presenteras. Det handlar om politiskt sprängstoff där stora delar av den reglering som regeringen vill införa sågas. Men genom att ändra tilläggsdirektiven kommer detta att helt utelämnas i betänkandet som presenteras om några veckor.

Tillsattes av alliansen

Ägarprövningsutredningen tillsattes av alliansregeringen i kölvattnet av Caremaskandalen och tanken var att den skulle ta fram förslag på olika krav man kunde ställa på privata utförare i vård, skola och omsorg. Efter att den parlamentariska friskolekommittén, där alla partier förutom V och SD har suttit med, senare enades om en mer långtgående kompromiss fick ägarprövningsutredningen ett tilläggsdirektiv. Utredningen skulle nu bedöma:

Om det är möjligt att införa kriterier för ”varaktigt ägande” för friskolor och andra välfärdstjänster, vilket i praktiken handlar om att stänga ute riskkapitalbolagen.

Om det är möjligt och lämpligt att kräva att ett aktiebolag som driver friskolor ska ha ett annat syfte än vinst (som utbildning av god kvalitet).

Detta var som sagt något alla fyra allianspartier stod bakom, även om S och MP var pådrivande, och C och KD gick med på att utreda frågorna ytterst motvilligt.

Obekväma frågor stryks

Det är dessa mycket avgörande frågeställningar, huruvida det är möjligt att porta riskkapitalbolag och dämpa vinstintresset genom att införa ett kompletterande syfte, som utredningen inte längre ska ge svar på.

Den 30 oktober fattade S-MP-regeringen beslut om ytterligare ett tilläggsdirektiv till utredningen som innebar att utredningen bara skulle fokusera på det betydligt mer avgränsade ursprungsuppdraget.

Innan uppdraget drogs tillbaka hade dock utredaren hunnit beställa och få tillbaka två omfattande utlåtanden och i båda dessa, som Di nu har läst, döms den reglering ut som de två regeringspartierna och till viss del även allianspartierna vill se.

”Inga starka skäl”

Per Strömberg, som är professor i finansiell ekonomi, konstaterar att det ”inte finns några signifikanta belägg” för att ”vinstdrivande aktörer systematiskt skulle leverera lägre kvalitet än offentliga eller ideella aktörer”. Han skriver vidare att det ”inte är optimalt” att ge aktiebolag andra uppdrag än vinst, och slår fast: ”att exempelvis försöka skriva in kvalitetskrav i en bolagsordning är i bästa fall en tandlös åtgärd.”

Vidare konstateras: ”Det finns inga starka skäl att utesluta eller missgynna en viss typ av privata ägare från välfärdssektorn”.

Professorn i civilrätt Daniel Stattin slår också fast att ”det är omöjligt att reglera varaktigt ägande” och att ”det finns andra starka EU-rättsliga betänkligheter” mot ett krav på varaktigt ägande. I stället för att försöka porta riskkapitalbolag bör en reglering införas som ser till att själva verksamheten blir varaktig, skriver Stattin.

De två underlagsrapporterna hade haft en avgörande inverkan på slutbetänkandet om direktiven till utredningen inte hade ändrats. Nu kommer de över huvud taget inte att användas.

”Nej, det kommer de inte att göra. Det ingår inte i vårt uppdrag längre. Så det måste vi släppa”, säger Cristina Eriksson Stephanson, som leder utredningen.

Svaren är obekväma

Huruvida regeringen kände till var ägarprövningsutredningen var på väg att landa när den drog tillbaka stora delar av utredarnas uppdrag är oklart. Men en källa till Di med insyn i processen tycker det är uppenbart att regeringen inte ville ha svar på de frågeställningar som experterna sågar.

”Efter att regeringen ingick överenskommelse med Vänstern finns det inte längre något politiskt utrymme att fundera på om det är lämpligt att införa den här typen av reglering. Nu har de låst sig för att så ska det vara”, säger personen.

Utredare fick nytt jobb

En intressant detalj i sammanhanget är att Eva Lindström, som tidigare ledde utredningen, den 14 oktober i år anställdes av regeringen som statssekreterare åt näringsminister Mikael Damberg. Vid det laget var de två rapporterna inkomna till utredningskansliet och två veckor efter utnämningen ändrades alltså direktiven av regeringen.

Hur direktiven till regeringens nya vinstutredning kommer se ut återstår att se, men att ställa krav på att alla bolag i välfärdssektorn har ett annat syfte än vinst inskrivet i bolagsordningen är en bärande del.

Di har utan framgång sökt civilminister Ardalan Shekarabi, som är ansvarig för vinstfrågan i regeringen.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies