ANNONS:
Till Di.se
MÅNDAG 18 DEC Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR

Mer endorfin än adrenalin

  • ROFYLLT. Kevin Betschart och Martin Tschimperlin från Schweiz passar på att fiska under flottfärden på Umeälven. ”Det här är verkligen ett speciellt sätt att uppleva naturen på”, säger Martin Tschimperlin. Foto: Jack Mikrut

När turister åker till vildmarken i Västerbotten för natursköna upplevelser och ekovänliga semestrar får det ursprungliga ofta stå tillbaka för komfort.
Di åkte till Vindeln, en timme från Umeå, för att prova på vildmarksäventyr – med och utan guldkant.

Lugn och spegelblank flyter den breda Umeälven fram, kantad av djupa skogar. Med start i Överuman vid norska gränsen skär älven Norrland ganska precis på mitten för att rinna ut vid Umeå och passerar på sin väg det som kallas en av Europas sista vildmarker.

En resa som bjuder på en storslagen utsikt, enas Kevin Betschart och Martin Tschimperlin om.

För fem dagar har de bytt den schweiziska bergsstaden Einsiedeln mot en flottfärd på älven.

”Vi är unga och ville ha en utmanande semester. Vi är äventyrskillar som inte gillar att bara ligga på stranden hela dagarna”, säger Kevin Betschart och kastar med sitt fiskespö.

Byggde sin egen flotte

Än så länge har fiskelyckan uteblivit, men de hittills tre dagarna på älven har ändå varit ett äventyr i Heyerdahlsk anda. Första dagen surrade killarna själva ihop de tre lagren flottimmer med manilarep.

Två dagar och 20 kilometer längre ned har de inte bara fått uppleva naturens skönhet, utan även dess nycker. En ryggsäck som tappats överbord och myggor i massor kan också bli minnesvärda Norrlandsupplevelser.

”Jag älskar naturen och det här är verkligen ett speciellt sätt att uppleva den på. Jag har aldrig gjort något liknande”, säger Martin Tschimperlin.

Avslappnande äventyr

Längre nedåt älven ligger Granö beckasin lodge, som arrangerar flottfärderna. Hotell-, konferens- och camping- anläggningen öppnade 2010 och erbjuder ett brett urval aktiviteter även för landkrabbor. Örtvandring, cykelutflykter och älgjakt är några av dem, alla med avkoppling som gemensam nämnare.

”Naturupplevelser har länge varit förknippade med äventyr och adrenalin, men här är det endorfin som gäller. Här vill vi att besökarna ska få njuta naturens stillhet. Man ska inte behöva vara starke Adolf eller riskera sitt liv för att vara med”, säger Angelica Johansson, vd för Granö beckasin.

Hit kommer både svenska och utländska, mestadels tyska, turister. Dels för att njuta doften av skog och den vidsträckta tystnad som bryts av korparnas kraxande, dels för att bo miljövänligt utan att behöva tumma på standarden.

”För några år sedan tänkte många att ekologiskt automatiskt rimmade med torrt och tråkigt. I dag är konsumenten mer medveten och efterfrågar generellt hög kvalitet.”

Principen är att det ska vara lyxigt att uppleva naturen. Därför har campingstugornas klassiska våningssängar och furumöbler fått ge plats åt dubbelsängar med fluffiga duntäcken.

Helt ekologiskt är också det nybyggda hotellet och de två fågelnästena, som de romantiska trähusen högst upp i tallarna kallas. Stora panoramafönster ska ge en känsla av att man bor i träden. Sommartid bjuds här en förbluffande utsikt över den, i princip, obefintliga midnattssolnedgången, vintertid syns norrskensdans över stjärnhimlen.

Näring med stor potential

När World economic forum 2013 rankade 140 länder utifrån deras möjligheter att utveckla turismen, hamnade Sverige på nionde plats.

Stora naturtillgångar och bra infrastruktur var några av förutsättningarna för att lyckas.

Samtidigt visar Svenska turistföreningens prognos över resetrender fram till 2020 att det är aktivitet, vildmark, naturfenomen och spänning som toppar semesterfirarnas önskelistor.

Guldläge för Västerbotten alltså, vars besöksnäring ökade med 2 procent förra året, till över 1,5 miljoner gästnätter. Därmed hade länet sitt bästa turistår hittills. En trend som verkar hålla i sig.

Hundspann på hjul

”32,5 grader”, säger Donald Eriksson efter en snabb titt på termometern.

”Det är vad vi kallar olagomt i Norrland. Det är för varmt.”

Därför får hans glatt ylande och hoppande siberian husky-hundar stanna på Aurora borealis kennel i dag. Snö, kyla och vinter ger företaget högsäsong och riktigt bra år kan hundspannet köras ända in i maj. Men med hundspann på hjul har företaget inte bara lyckats förlänga säsongen, utan tar också vara på det växande äventyrsintresset.

”Att köra på skogsstigar och stanna för att dricka vatten i bäckarna är ett helt annorlunda sätt att uppleva hundspann och vår region. Det blir en fartfylld upplevelse, där återkommande gäster får se hur naturen förändras med årstiderna.”

Häftiga naturäventyr står också på agendan på Enhörningens hästgård, där kallblodet Eimer är redo för ännu en dag utanför hagen.

”Den populäraste turen är en tretimmarsritt till stranden. På vägen dit passerar vi 300-årig tallskog och flera tjärnar med smaragdgrönt vatten. Stranden är långgrund och där får gästerna rida barbacka och simma med hästarna om de vill. Än intensivare blir upplevelsen om vi gör ritten sent på kvällen, när det fortfarande är ljust här”, säger ägaren Arne Backlund.

I fem år har han arrangerat allt från ritter på en timme till flera dagar, för såväl nybörjare som hästvana, med eller utan bågskytte.

Exklusivitet lockar

Att ledordet exklusivitet gäller tror Arne Backlund bidrar till att 300 besökare kör den dammiga landsvägen hit varje år, och att gården ofta är fulltecknad på sommaren.

”Det är inte bara naturen som är unik, utan gästerna rider ut i exklusiva grupper, oavsett om de kommer ensamma eller i grupp. Det vill besökarna i dag, för att alla ska få ut så mycket som möjligt av ritten.”

Forsknäckarna, som driver en ekoby vid Vindelälvens strand, har märkt av att gästerna har högre krav på aktiviteter. Nu vill turisterna ha fler och större kickar, och även om anläggningens höghöj dsbana, 15 meter upp i träden, kan mätta den värsta äventyrshungern, är trenden tydligast längre uppför älven.

Skräckblandad njutning

Plask! När forsens första våg träffar bröstkorgen skriker forsrännarna av skräckblandad förtjusning. Nu gäller det bara att torka vattnet ur ögonen och fortsätta att paddla som en galning tills selet, alltså lugnvattnet, återvänder.

”När man får den första kallsupen så vet man att man är i gång. Det är underbart kul och uppfriskande, men det är inte direkt något fredagsmys”, säger Linnea Gustafsson när hon har kommit i land.

”Nej, det här är något helt annat än vattenattraktionen Flumeride på Liseberg. Här får man uppleva naturen och dessutom kan hela familjen vara med”, säger hennes syster Emma Nyman.

Genom Trollforsen går turerna nästan dagligen från maj till oktober för alla som är över 15 år.

”Alla brukar komma upp glada, nöjda och sammansvetsade. Att sitta i samma båt, vara beroende av varandra och känslan av att ha gått igenom något ’farligt’ ihop är förenande”, säger Janne Norén, en av fyra ägare till Forsknäckarna.

Våtdräkt och flytväst

Men att det skulle finnas någon verklig fara avfärdar han bestämt. Under hans 20 år i branschen har hans gäster endast varit med om ett benbrott och ett nyckelben som hoppat ur led. Här är man fullt utrustad med hjälm, våtdräkt och flytväst. Dessutom är de cirka tio guiderna noggrant utvalda.

”Många guider känner sig kallade, men ytterst få är ämnade för jobbet. Vår uppgift är att genomföra den häftigaste turen utan att någonsin tangera livsfara. Då gäller det att veta vad man gör. Konstigt nog är det när vågorna är riktigt skrämmande som guiderna är som lugnast. Då har vi bra vattenläge, ofta två till tre meter till bottnen, om någon skulle ramla ur.”

Även på boendefronten ser Janne Norén att turisternas krav har förändrats.

”När man talade om vildmarksturism för 15 år sedan handlade det om överlevnadsspänning. Då skulle man helst frysa, få ont i hela kroppen och vara hungrig. I dag vill folk ha hygien, bekvämlighet och uppleva naturen genom ett lyxfilter.”

I takt med att det primitiva livet lockar allt färre har Forsknäckarna anpassat sin anläggning. I de timrade sovstugorna är visserligen doften av trä tydlig, men täcken och kuddar har klätts i kritvita hotellakan.

Dessutom håller en dusch-, toalett- och badtunnebyggnad, som dessutom rymmer Sveriges största bastu, på att färdigställas. Men sett ur minnenas perspektiv, verkar trots allt naturen – med eller utan bekvämlighet – vara det som sätter djupast spår i besökarna.

”Vi har en tendens att inte se träden för all skog, men besökarna kan bli förstummat fascinerade över hur tydligt man ser stjärnorna här en kristallklar natt. Då börjar man reflektera över det man annars tar för givet.”

 

Tidigare publicerad den 20 september. Faktauppgifter gäller för den publiceringen.