ANNONS:
Till Di.se

Vägen till framgång

  • VÄGVAL. Till San Francisco och Silicon Valley kommer företagsamma människor från hela världen för att förverkliga sina drömmar och för att bygga bolag. Foto: Vikas Aggarwal

Var avspänd, självsäker, bjud på dina kontakter, och bär hellre shorts än kostym.
En ny generation svenska it-entreprenörer väller nu in i Silicon Valley.
I Di Dimensions stora guide tipsar personerna bakom några av de hetaste svenska uppstartsbolagen om hur man lyckas i världens främsta digitala uppfinnarverkstad.

Spotifyloggan skymtar i ett kontor på andra sidan Taylor Street i San Francisco. Inne på det trendiga kontorshotellet We Work har två av grundarna bakom den svenska minikamerautvecklaren Narrative hällt upp en fredagsöl medan arbetet fortsätter.

”Det är otroligt. Man behöver inte vara här särskilt länge för att känna skillnaden”, säger Oskar Kalmaru som är på väg att flytta från Sverige för att leda bolagets charmoffensiv i USA.

Han har uppenbarligen själv charmats av sin nya omgivning, där allt tycks vara möjligt och där egna och andras framgångar sporrar till långa arbetsdagar.

We Work hyr ut kontorsplatser till frilansare och små företag som Narrative. Detta coworking space – som det heter på engelska – ligger på gränsen till området Tenderloin, länge känt som ett av San Franciscos ruffigare kvarter.

Men stämpeln som ett syndens näste bleknar nu lika snabbt som hyrorna stiger.

Mindre än ett kvarter bort ligger den omtalade uthyrningstjänsten Airbnb:s huvudkontor, och längre ned på Market Street tronar Twitters stenkoloss.

San Francisco är en på samma gång charmig och sjaskig stad, som lockar till sig allt fler it-bolag.

”Det är inte bara till San Francisco de flyttar, utan till just precis det här kvarteret”, konstaterar Oskar Kalmaru.

Staden är en del av dalen  

Därmed inte sagt att orter som Palo Alto, San Jose och Menlo Park är på dekis. Men San Francisco lockar mest just nu, och staden har en gång för alla blivit 
en del av det teknikkluster som kallas Silicon Valley, eller dalen på svenska.

Här finns redan många svenskar, men inflyttningen verkar öka.

”Vi blir fler och fler, men ändå inte fler än att alla känner alla”, säger Oskar Kalmaru medan hans medgrundare och vd Martin Källström visar hur bolagets minikamera fungerar.

Tanken är att den lilla dosan, som sätts på kavajslaget eller skjortan, ska dokumentera användarnas liv genom att ta ett foto var 30:e sekund. Den användes också under Di Dimensions vistelse i Silicon Valley, och några av bilderna illustrerar detta reportage.

Försäljningen av kameran, som kostar närmare 2.000 kronor, har gått klart bättre i USA än i Sverige.

”Det är för att det är här vi marknadsför oss, inte i Sverige”, säger Martin Källström, som hoppas på en viral succé som sprids från USA till resten av världen.

Hur det går med det återstår förstås att se. Men Narrative är redan ett tydligt exempel på att många svenska uppstartsbolag ger sig ut på världsmarknaden i ett tidigt skede.

Häftigt, tycker många. Men på sikt kan det utgöra ett problem – risken är att de jobb som skapas hamnar utanför Sverige, konstaterar Oskar Kalmaru.

”När det är tal om att bolag som Volvo eller Saab ska säljas till utlandet sliter politikerna sitt hår. Men den viktiga frågan är i stället var nästa storbolag av den digniteten startas”, säger han.

Träffades på Stanford

En del företag tar inte ens sina första steg i moderlandet. Den svenskgrundade språkutbildaren Verbling föddes i närheten av Palo Alto, en knapp timme söderut från San Francisco med pendeltåget Caltrain.

”Vi träffades på Stanforduniversitetet, där vi pluggade”, berättar Gustav Rydstedt, som ansvarar för programmeringen i företaget.

Hans medgrundare Mikael Bernstein och Jacob Jolis hoppade av studierna för att starta företaget. Men på universitetet var det ingen som knorrade.

”De har sett vilka företag som har vuxit fram ur Stanford. Ta bara Google”, säger Mikael Bernstein.

Han syftar på att sökmotorjättens centralfigurer Sergey Brin och Larry Page utvecklade sin algoritm för nätsökningar just på det prestigeladdade lärosätet.

Ständigt pågående lektioner

Verbling bygger på tanken att människor kan lära sig språk genom videokonferenser. En spanjor som vill bättra på sin engelska kan alltså videochatta med en amerikan som läser spanska.

Efter en tid på den kända företagskuvösen Y-combinator finslipades affärsidén och det lilla bolaget flyttade till ett kontorshotell i San Francisco.

”Vill man rekrytera folk så måste man nästan vara här i stan. Jättar som Facebook är kvar i dalen, men för att vi ska kunna rekrytera rätt människor så måste vi vara här”, säger Gustav Rydstedt om läget.

På gatan utanför springer horder av upprymda basebollfantaster förbi efter en hemmaseger på den närliggande arenan. Inne på det lilla kontoret arbetar tre anställda för fullt framför sina skärmar. Snart kommer de att vara fler.

Framgångsreceptet bygger på den tillgänglighet som internet skapar. Digitala språklektioner påbörjas varje timme dygnet runt.

”Var man än befinner sig på jorden kan man alltid hoppa in i en språklektion”, säger Mikael Bernstein.

En annan verksamhet är förmedling av videosända privatlektioner, där en elev ensam disponerar sin lärare.

”Det går jättebra för oss. Det har varit ett spännande år då omsättningen har vuxit snabbt”, säger Mikael Bernstein.Hård konkurrens om riskkapitalet

Upplägget knyter an till trenden med delningsekonomin – det gör det möjligt för flera personer att undervisas av samma lärare, som i sin tur får möjlighet att dra in lite digitala extrainkomster.

Verbling har många rivaler men bolaget riktar sig främst till nybörjare, säger de hoppfulla grundarna. Konkurrensen är förstås hård också om det riskkapital som än så länge håller den här typen av bolag under armarna.

”Att ta in pengar är alltid ett slags känslomässig berg-och-dalbana. En dag kan man känna sig som kung, för att 20 minuter senare hamna på botten”, säger den tredje grundaren Jacob Jolis.

En läxa de har lärt sig är att inte ta avspisningarna personligt. Med tiden har det också lossnat med finansieringen och bolaget har hittills tagit in ”några miljoner” dollar, berättar grundarna utan att gå in på detaljer.

”Förväntningarna lyfter för varje gång man tar in pengar. I början var vi bara tre killar med en idé, som inte kunde bevisa så mycket eftersom vi kom direkt från plugget”, säger Jacob Jolis om den första rundan bland investerare som skedde för tre år sedan.

Riskkapitalister i Silicon Valley är ofta beredda att satsa pengar på nya idéer. Men när det är dags för en andra finansieringsrunda kräver de att bolaget ska kunna visa upp någon form av resultat. Långt ifrån alla lyckas.

Ett uppmärksammat svenskt uppstartsbolag som hade sitt huvudkontor i närheten var presentförmedlaren Wrapp. Företaget har dock haft svårt att tjäna pengar, och tvingades avveckla USA-verksamheten efter svidande förluster.

Den sortens nederlag tycks dock ha liten avskräckande effekt jämfört med lockelsen från svenska framgångssagor som Skype, Klarna och Spotify.

***

Dånet är öronbedövande när jetplanen rusar förbi i riktning mot Golden Gate-bron. Från ett hustak på en av San Franciscos många kullar riktas nyfikna blickar mot himlen och den amerikanska marinens flygaress, som varje höst bjuder på en dundrande jetplansuppvisning.

”Jag får mejl varje dag från svenska bolag som vill träffas”, berättar Adiba Barney, som är något av en centralfigur på den svenska it-scenen i trakten.

Adiba Barney, som är uppvuxen i Västergötland, är vd för Silicon Valley forum, med jättar som Google och Microsoft i nätverket. Organisationen, den tyngsta och äldsta i sitt slag i trakten, arbetar för att förmedla kontakter och kunskaper i  dalen, någonting som Adiba Barney gärna gör även på sin fritid. Som nu, när hon har bjudit in ett femtiotal gäster till en privat tillställning på sitt eget hustak

”Det är som om gränserna har öppnats. Den nya generationen svenska entreprenörer är snabbfotade och orädda”, säger hon.

Att nätverka är ett måste

Några matroser i stiliga uniformer som har letat sig upp på taket för att titta på flyguppvisningen utgör en färgstark kontrast till de nykläckta svenska företagare som minglar med några av områdets verkliga veteraner.

Tillställningen är avspänd, trivsam och typisk för livet i Silicon Valley, där arbete och fritid flyter samman och där varje sammankomst ses som en möjlighet att knyta nya kontakter.

Att nätverka är ett måste för den som vill komma någonvart. Man förväntas också sammanföra andra personer som kan tänkas ha utbyte av varandra, samt att kunna presentera en begriplig affärsidé på ett par minuter.

Den kulturella barriären tycks vara mindre i  dag än för 15 år sedan, då Silicon Valley också lockade till sig svenska it-entreprenörer.

”Jag förberedde mig i tio år innan jag kom hit. Dagens unga bara dyker upp. Och de verkar klara sig utmärkt”, konstaterar Mårten Mickos, som har tagit av sig kavajen och dricker en burköl i sommarvärmen på taket.

Aptiten på uppstartsbolag har ökat snabbt även hemma i Sverige, något som märks tydligt i Stockholm. Flera av de företagare som Di Dimension har träffat tog sina första steg inom ramen för inhemska stödprogram som Stint. De har gått på tillställningar som Stockholm Techfest eller suttit på kontorshotellet Sup 46 på Regeringsgatan i huvudstaden. Och de anpassar sig snabbt till livet i USA.

”De pratar som amerikaner och beter sig som San Franciscobor. Allt verkar ha blivit mycket mer globalt”, säger Mårten Mickos.

Han är finlandssvensk och räknas till tungviktarna bland nordborna i trakten efter att ha lett den svenska sensationen My SQL, som sedermera såldes för 1 miljard dollar till it-jätten Sun, som i sin tur kom att slukas av Oracle.

När han träffar Di Dimension har uppstartsbolaget Eucalyptus, som han var vd för, precis köpts av Hewlett-Packard, där Mårten Mickos rapporterar till vd:n som affärsområdeschef för molnprodukter.

Började som nioåring

I minglet finns även Marcus Anzengruber. Han är nyss fyllda 26 år, men också en veteran.

”Jag har jobbat med söktjänster i sexton år, sedan jag var nio eller tio år gammal, och byggt upp en hel del erfarenhet”, säger han.

Hans karriär började med en önskan om att locka trafik till sina egna hemsidor. Sedan dess har intresset vuxit. Som 19-årig student vid Handelshögskolan prisades han som årets studentföretagare för sitt arbete med att hjälpa bolag att investera i marknadsföring på internet.

Tillsammans med Berner Setterwall har Marcus Anzengruber tagit affärsidén ett steg vidare, med bolaget Campanja som de grundade 2011. Den ryska e-handelssajten Avito, som har en svensk grundare i Jonas Nordlander men som riktar sig till den ryska marknaden, var en tidig kund.

Sedan dess har Campanja rekryterat i takt med att klienterna har blivit fler. Grundarna förstod tidigt att bolaget behövde ett kontor i USA.

”I Sverige finns kanske 20 annonsörer som är tillräckligt stora. I USA finns tusentals. Det är klart att möjligheterna är större här.”

Har Netflix som kund

Campanja lyckades tidigt övertyga strömningstjänsten Netflix om värdet av att bättre kunna mäta och tolka pris och genomslag för annonser på nätet. Olika användare beter sig på olika sätt på nätet vid olika tider på dygnet, och med tillgång till rätt verktyg går det att investera annonspengarna smartare, förklarar Marcus Anzengruber.

Exempelvis kan ett flygbolag med lågprisbiljetter ha mer att hämta genom att sikta in sig på klickande internetsurfare på eftermiddagar och kvällar, medan den som säljer biljetter i affärsklass snarare hittar sina köpare under kontorstid.

Upplägget är komplicerat för den som inte förstår hur marknadsföring genom exempelvis Googles tjänst Adwords fungerar.

Men att formeln fungerar bevisas, hävdar Marcus Anzengruber, av den snabbt växande omsättningen.

”Kunderna kan testa gratis och betalar då bara om de tjänar med pengar med hjälp av vår mjukvara”, säger han.

Under det brutna räkenskapsår som tog slut i mitten av 2013 ökade Campajnas omsättning från 9 miljoner till 21 miljoner kronor. Hur mycket bolaget har sålt för under den därpå följande tolvmånadersperioden vill han dock inte berätta, mer än att de senaste månaderna har varit särskilt lysande.

”Flera bolag som spenderar flera hundra miljoner dollar på Googlemarknadsföring har börjat använda produkten”, säger Marcus Anzengruber.

”Vårt huvudfokus nu är att rekrytera säljare”

Det duger inte att vara blyg

Säljare på den amerikanska marknaden bör vara just självsäkra och utåtriktade amerikaner. Svensk blygsamhet står inte högt i kurs. Däremot står sig svenska programmerare och ingenjörer väl i konkurrensen.

Ett vanligt råd till bolag som överväger en San Francisco-flytt är därför att behålla produktutvecklingen, alltså programmerarnas lönekuvert, hemma i  Sverige och i  stället satsa på försäljning och kundkontakter i USA.

”Det sägs ibland att man inte kan bli rik på att vara anställd, men i Silicon Valley är det många som blir det när bolagen där de jobbar blir uppköpta. Fast hyran är i  och för sig hög här i Palo Alto”, säger Marcus Anzengruber.

Han tror dock att uppstartsföretag har allt att vinna på att våga mer.

”Mitt tips är att om man är färre än sju anställda så ska man flytta hit hela företaget. Det är inte bara en intressant upplevelse. Det går mycket fortare att komma någonstans”, säger han.

”Det är roligare helt enkelt, det finns fler sådana som man själv här.”

***

I San Francisco och Silicon Valley finns också mer pengar.

En mätning som revisionsjätten PWC har gjort på uppdrag av den amerikanska riskkapitalföreningen National Venture Capital Association gör gällande att amerikanska riskkapitalbolag investerade för sammanlagt 33,2 miljarder dollar – 240 miljarder kronor – under de tre första kvartalen 2014.

Det motsvarar en ökning med 56 procent jämfört med samma period i fjol. Siffran har inte varit högre sedan millennieskiftet. Delstaten Kalifornien står ensam för två tredjedelar av de investerade pengarna, nästan 20 miljarder dollar.

Genomsnittet för de drygt 3 000 investeringar som har gjorts av amerikanska riskkapitalister hittills i år är strax över 10  miljoner dollar, eller 76,5 miljoner kronor.

Oro för överhettning

Siffran dras sannolikt upp av några jätteaffärer, som den uppmärksammade investerarrunda som i somras gav taxitjänsten Uber en värdering på 132 miljarder kronor.

Tidigare har uthyrningssajten Airbnb och lagringstjänsten Dropbox skapat rubriker med värderingar kring 70 miljarder kronor.

”Den här typen av värderingar har fått många att börja oroa sig för en ny bubbla”, berättar Jacob Jolis på Verbling.

Och det finns fler källor till oro.

Att sätta företaget på Nasdaqbörsen är en klassisk väg ut för företagsbyggare, men efter den kinesiska e-handelssajten Alibabas storstilade entré på börsen tidigare i höstas har flera bolag valt att vänta i kulisserna medan det har stormat på aktiemarknaden.

Stämningen har dämpats ytterligare av nyheterna om ebolans härjningar och det oroliga världsläget. Några tongivande profiler i Silicon Valley har dessutom talat i varnande ordalag om en överhettning.

Men något tvärstopp råder inte, försäkrar Jacob Jolis som nyligen tog in färska pengar.

Att vara svensk behöver inte vara något hinder i sig, säger han men tillägger att han brukar ge andra européer rådet att lämna ödmjukheten och jantelagen hemma när det är dags att presentera sig för potentiella investerare.

”De vill helst träffa någon som utstrålar extrem säkerhet och pondus”, säger Jacob Jolis.

De flesta föredrar dessutom att investera i bolag som finns på plats när miljarderna ska fördelas.

”Det är svårt att bli upphetsad över ett bolag som kanske är på väg att flytta hit snart. Nio av tio av våra investeringar sker i bolag som finns på den amerikanska västkusten”, konstaterar Bill Reichert på det amerikanska riskkapitalbolaget Garage.

Han kan sträcka sig så långt som till Boston eller Chicago men de bolag han ska investera i måste vara registrerade i  USA, säger han och tillägger att de flesta riskkapitalbolag ställer liknande krav.

Däremot har Bill Reichert ingenting emot utländska företag, och han följer utvecklingen i Norden med särskilt stort intresse.

”Men entreprenörer som verkligen vill ta in pengar från amerikanska finansiärer måste registrera ett bolag i USA. De behöver inte flytta hit alla anställda, bara ledningen som har ansvar för utveckling, försäljning och marknadsföring.”

Öppenhet med råd och tips

Mattias Guilotte driver bolaget Coworks, en frilansmarknadsplats för digitala byråer. Han lyfter fram just närheten till investerare som en av de största fördelarna med att vara i Silicon Valley.

”Kapitalmarknaden i dalen är också relationsdriven på ett annat sätt än hemma. Om man nätverkar aktivt och är trevlig så kan man i princip få träffa vem man vill. Via introduktioner har jag fått prata med många superintressanta människor som jag som försynt svensk hade trott skulle vara helt omöjliga att nå.”

Och ett möte med något av dalens högdjur kan vara givande, även om den inte mynnar ut i en investering. Det finns en oskriven regel om att även den som behåller plånboken stängd ska ge någon form av konstruktiv kritik.

”Att som entreprenör kunna få råd och kontakter av personer av denna kaliber på ett tidigt stadium är förstås en starkt bidragande orsak till att kulturen i Silicon Valley har skapat så många framgångsrika företag”, säger Mattias Guilotte.

Han påpekar dock att öppenheten inte bör tolkas som att det är lätt att få in pengar.

”Nej, du måste förstås fortfarande ha en riktigt bra idé, men du kan alltid få ett möte och investerarna är mer riskvilliga om de tror på din affärsplan”, säger Mattias Guilotte.

Ger diagnosen på distans

En av de hårdast kämpande svenskarna i dalen är född i Norge. På fjärde våningen i den populära företagskuvösen Runway träffar vi Alexander Börve, som dock har levt större delen av sitt liv i Sverige, där han studerade till läkare och så småningom fick idén till det bolag han nu driver.

När han marknadsför sitt bolag i Silicon Valley beskriver han det ibland som ett svenskt uppstartsföretag.

”Norge är inget entreprenörsland. Sverige ligger längre fram i det avseendet. Visserligen finns där gott om pengar, men norrmännen verkar föredra att investera dem på mer traditionellt vis, exempelvis på aktiemarknaden.”

Alexander Börve förstod för några år sedan att smarta mobiler också kan användas av läkare. En av de tjänster han marknadsför är bedömningar av hudförändringar, på distans. Oroliga människor skickar över ett foto på misstänkta prickar eller födelsemärken och en hudspecialist, som kan sitta var som helst i världen, ställer en diagnos som skickas tillbaka till telefonen.

”Vi gör exakt samma sak som sjukvårdsupplysningen gör över telefon. Men den som ger dig råd kan faktiskt se åkomman du pratar om. Vi har dessutom ersatt sjuksköterskan med en hudspecialist som har minst fem års erfarenhet.”

En annan tjänst diagnostiserar könsjukdomar, men trots att den fungerar ungefär på samma sätt har Alexander Börve valt att hålla de två diagnosverktygen åtskilda för att inte skrämma bort kunder från det vanliga hudsegmentet.

Det gäller att hitta rätt

Hittills har han finansierat verksamheten med sparade och lånade pengar. Alexander Börve kämpar nu för att hitta investerare till en första runda. Pengarna behövs till marknadsföring för att locka nya kunder. Men samtidigt krävs fler kunder för att locka investerare.

Alexander Börve är hoppfull, men säger att det tar tid att navigera sig fram till rätt personer. Det handlar delvis om att bli bjuden på rätt tillställningar.

”Det är lite som att träffa en tjej på krogen. Det är mycket större chans att det blir rätt om det sker på en fest där värdinnan har sållat bland de inbjudna”, säger han.

På sätt och vis sitter han redan på rätt ställe. Arbetsplatserna på Runway är eftertraktade. I samma byggnad har Twitter sitt huvudkontor och flera tusen anställda, vilket gör det lättare att locka dit människor för ett möte.

När Di Dimension hälsar på en lördagsmorgon är lokalen öde, men några tomma vintunnor i det gemensamma köket säger en del om kulturen i byggnaden.

***

För många andra är festen över för länge sedan. Utanför Louis Vuitton-butiken vid Union Square vrålar en uteliggare ut sin sargade galenskap. Det är här pengarna finns, men antalet utslagna i San Francisco är också häpnadsväckande stort.

Antoine, som arbetar i Dioraffären vid torget, förklarar att sociala kontraster som till och med får New York-bor att baxna är vardag sedan länge. Det är ingenting som lokabefolkningen tycker om att höra turister klaga om, tillägger han och konstaterar att det har blivit en del av stadens identitet.

Hit sökte sig hippies på 1960-talet och sedan dess har det knarkats friskt. En positiv tolkning kan vara att kontrasterna existerar tack vare den inkluderande atmosfären, där alla är välkomna.

De sociala motsättningarna tar dock allt större plats i debatten. Allt fler protesterar mot de stigande hyrorna, och till och med demonstrationer riktade mot Googles populära personalbussar visar på en pyrande frustration mot en klass av välbetalda ”digitala arbetare” som har dragit ifrån resten av samhället.

Delningsekonomin på modet

Människors behov av extrainkomster präglar samtidigt apputvecklarnas arbete. Ett tydligt exempel är taxitjänsten Uber, som ger bilägare chansen att tjäna en slant på lediga stunder. Delningsekonomi är ett av modeorden i Silicon Valley.

Inkomstklyftorna, samhällsstrukturer, mänskligt åldrande och nya energilösningar – det är många stora frågor som avhandlas vid mötesbord och bardiskar runt San Francisco-bukten.

Förarlösa bilar, hur man kan utöka hjärnans kapacitet med hjälp av nanoteknik och att robotarna tar över mänskliga arbetsuppgifter, är andra exempel. Förutom att sälja miljöbilar och revolutionera rymdindustrin har Teslagrundaren Elon Musk planer på ett resurssnålt snabbtåg som ska binda samman San Francisco och Los Angeles. Forskare inom biotekniksektorn försöker framställa mat i laboratorier.

”Det är väldigt kontroversiella ämnen som förändrar synen på vad vi tror är möjligt. Men här sitter folk och jobbar med sådana frågor. Det som tar form här i dag kommer att ha enorm inverkan på vår framtid”, säger Adiba Barney.

Andra heta ämnen i trakten är mindre sexiga, men nog så betydelsefulla. Under höstens rapportsäsong från storbolagen visade exempelvis banken JP Morgan att frågor om digital säkerhet växer i betydelse.

Bankens vd Jamie Dimon berättade då att han räknar med att utgifterna för datasäkerhet fördubblas under de närmaste åren. Hotbilden blir allt större och bankdirektören målar upp bilden av ett slagfält där bankerna kommer att både vinna och förlora bataljer.

Satsade på digital säkerhet

Det är inte bara finansbolag som ser över säkerhetsrutinerna. Nyheter om dataintrång mot butikskedjor och sociala medier har blivit vardagsmat i amerikanska medier, liksom återkommande rapporter om cyberattacker från både Kina och Ryssland.

Digital säkerhet är ett modeord och en framtidsbransch.

”Företag som inte ser om sin säkerhet riskerar att råka riktigt illa ut”, säger entreprenören Stina Ehrensvärd när hon träffar Di Dimension utanför den stora mässan Salesforce som varje höst orsakar trafikkaos i centrala San Francisco.

När hon drog i gång sitt bolag Yubico 2007 kände hon ibland att hon hade valt en trist nisch.

”Folk bara skrattade åt mig. Hur osexigt är det inte att sälja ett slags bankdosa?” säger hon.

I dag använder både Facebook och Google hennes säkerhetslösning, en kodnyckel som ser ut som ett vanligt usb-minne. Att kunna verifiera sin identitet på internet blir allt viktigare, både för storbolag och för privatpersoner.

Med ett femtiotal anställda och begränsat behov av riskkapital räknas Stina Ehrensvärd till de mest framgångsrika svenska entreprenörerna i Silicon Valley, dit hon kom för tre år sedan. Hon är också ett sällsynt bra exempel på den nya sortens snabbsnackande och oblyga svenska företagare.

”Jag hade inte något stöd här i USA, utan har fått göra hela resan på egen hand”, säger Stina Ehrensvärd.

I dag finns bättre hjälp att få, bland annat från ett innovationscentrum i Palo Alto som hyr ut kontorsplatser och försöker lotsa de nyanlända entreprenörerna rätt. Det drevs tidigare i norska statens regi, men välkomnar nu uppstartsbolag från hela Norden.

Svenska Yvonne Ericson leder arbetet.

”Vi vill skapa en mjuk landningsplats”, berättar hon.

Tanken är att bolag ska kunna använda centret som en första adress i trakten eller under ett kortare besök.

”Det behöver inte vara fel att åka hit på en inspirationsresa”, säger Joel Eriksson som är en av det svenska riskkapitalbolaget Creandums två medarbetare i dalen, och som själv använder innovationscentrumet som sin bas.

Stort svenskt intresse

Det svenska intresset för Silicon Valley märks tydligt.

”Om du frågar entreprenörer i Sverige var de drömmer om att etablera sig så är det här”, säger Johan Brenner, den andra halvan av Creandums besättning i dalen.

Under några dagar i San Francisco stöter Di Dimension inte bara på en rad svenska uppstartsbolag på besök, utan även en delegation från något som heter Dataföreningen och en busslast svenska pensionärer från utvandrarorganisationen Swea som har besökt Googles högkvarter.

Det är helt enkelt här det händer, vilket är förklaringen till att de två Creandummedarbetarna har flyttat hit.

De är ofta ute på fältet för att träffa bolag, gå på seminarier och hålla koll på trenderna som bubblar i Silicon Valley. Stundtals är det en övermäktig uppgift, konstaterar Johan Brenner och använder en i dalen flitigt upprepad fras för att beskriva det bedövande stora utbudet i  världens största digitala uppfinnarverkstad:

”Det är som att dricka vatten ur en brandslang.”

 

 

SVENSKA UPPSTARTSBOLAG I SILICON VALLEY

Campanja. Hjälper annonsköpare att maximera genomslaget på internet. Marcus Anzengruber är en av två grundare. Han bor i Palo Alto, nära storkunder som Netflix.

CLX. Företagstjänster inom mobilnät. Skapades av en grupp svenska telekomveteraner. Har högkvarter i Stockholm och ett kontor på inkubatorn Runway i Twitterbyggnaden på Market Street i San Francisco. Bolaget har redan flera stora amerikanska kunder och köpte nyligen en konkurrent i USA.

Coworks. Förmedlar frilansare till bolag som behöver hjälp med exempelvis grafisk formgivning, utveckling av en app eller marknadsföring. Grundades av Mattias Guilotte och Henrik Dillman. Har kontor i San Francisco.

Fogg. Erbjuder uppkoppling för bland annat surfplattor, för att användare ska kunna koppla upp sig i olika länder och ändå -betala lokal taxa. Företaget hyr in sig hos Nordic Innovation House i Palo Alto.

Heliospectra. Belysning för industriell odling i växthus. Göteborgsbolag som nyligen listades på First North. Har även anställda i San Francisco-området, däribland Chris Walker som arbetar från kontorshotellet We Work.

Idoc 24. Läkaren Alexander Börve utvecklar tjänster för diagnos av hudåkommor. Oroliga föräldrar kan till exempel skicka foton på sina barns utslag och snabbt få svar av en dermatolog. Bolaget startades i San Francisco.

Jayway. It-konsult från Malmö, som på uppmaning av kunden Sony Mobile har öppnat en -filial i San Francisco. Arbetet leds av vd:n Mats Weidmar och den operative chefen Niklas Jönsson.

Load Impact. Testkörning och tekniskt stöd till webbsidor och appar. Öppnade förra sommaren ett kontor i San Francisco, som leds av amerikanen Charles Stewart.

Lookback. Utvecklar redskap för teknisk -support och utvärdering av hur kunder använder appar och andra digitala tjänster. Grundades i Stockholm av Joachim Bengtsson och bröderna Carl och Jonathan Littke. Den senare planerar en flytt till Menlo Park.

Meltwater. Arbetar med mediebevakning och analys. På det dansk-startade bolaget i San Francisco arbetar flera svenskar, däribland Babak Rasolzadeh. Meltwater köpte hans företag, svenska Oculusai Techonlogies.

Narrative. Tillverkar minikameror som dokumenterar användarens liv med ett foto var 30:e sekund. Högkvarteret ligger i Linköping. En av grundarna, Oskar Kalmaru, har dock flyttat till San Francisco för att leda expansionen på den amerikanska -marknaden, som redan är bolagets största.

Neo Technology. Utvecklar teknik för smartare användning av information i omfångsrika -databaser. Grundaren heter Emil Eifrém och -säljarbetet leds av Lars Nordwall. Bolaget har sitt huvudkontor i Santa Clara.

Prezi. Redskap för att förbereda presentationer som konkurrerar med Microsofts Power Point. Svensk-ungraren Peter Avrai driver bolaget från San Francisco. Har också kontor i Budapest.

Sound Cloud. Internetplattform för distribution av musik. Svenskgrundat bolag med huvudkontor i Berlin. Verksamhet finns också i San Francisco, där medgrundaren Alexander Ljung är verksam.

Tobii. Teknik för ögonstyrning av datorer, bland annat som hjälpmedel för handikappade. Bolaget ryktas vara på väg till Stockholmsbörsen. En -anställd, Carl Korobkin, är stationerad i Silicon Valley.

Toca Boca. Lek- och spelappar för barn. Anställda i flera delar av USA och i Stockholm. Björn Jeffery, vd och grundare, leder bolaget från San Francisco.

Truecaller. Tjänster för nummerpresentation och blockering av ovälkomna samtal. Tog in motsvarande 430 miljoner kronor i början av oktober och blev därmed en av höstens stora snackisar bland svenskar i dalen. Truecaller har nyss öppnat ett kontor i Silicon Valley och rekryterar nu sina första medarbetare.

Verbling. Digital språkundervisning. Grundarna Mikael Bernstein, Gustaf Rydstedt och Jacob Jolis lärde känna varandra under studietiden på Stanford. Bolaget har sitt säte i San Francisco.

Vint. App som för samman träningssugna med instruktörer. Louise Eriksson, en av fyra grundare, är baserad i San Francisco.

Wrapp. Problemdrabbad förmedling av presenter. Bolaget har stängt sitt San Francisco-kontor men en av medgrundarna, Carl Fritjofsson, bor kvar och ryktas vara på gång med ett nytt bolag.

Yubico. Utvecklar en krypteringsnyckel för säker identifiering på nätet. Stina Ehrensvärd driver bolaget från Palo tillsammans med sin man Jakob Ehrensvärd, som är teknisk chef.

 

ETABLERADE SVENSKA BOLAG

Ericsson. Har sedan förvärvet av routerföretaget Redback 2006 ett stort kontor i Silicon Valley. I dag har den svenska börsjätten omkring 2.000 anställda i trakten. Efter sensommarens förvärv av molntjänstbolaget Apcera har Ericsson också ett 20 personer starkt lag i centrala San Francisco.

Klarna. Betalningstjänsten har anställda på plats i Silicon Valley och fick 2010 med sig den legendariska riskkapitalfirman Sequoia Capital som investerare. Sequoia har tidigare satsat pengar i Paypal, Google och Apple.

King. Spelutvecklaren har ett kontor i San Francisco, där Johan Heurlin arbetar med marknadsföring och sköter kontakterna med Apple.

Neonode. Den före detta mobiltelefontillverkaren utvecklar teknik till pekskärmar. Noterad på Nasdaqbörsen och har kontor i Santa Clara, där vd:n och grundaren Thomas Eriksson -arbetar.

Spotify. Musiktjänsten har ett kontor i centrala San Francisco med flera anställda, bland andra Erik Hartwig. Bolagets USA-högkvarter ligger dock i New York.

 

VETERANER VERKSAMMA I OMRÅDET

Mårten Mickos. Finlandssvensk legend i Silicon Valley. Han var vd för My SQL som 2008 slukades av Sun. Sedan dess har han byggt upp bolaget Eucalyptus, verksamt inom programvara för lagring på distans, som nyligen såldes till jätten HP.

Peter Rieman. Operativ chef för Retail Solutions, som han var med och grundade. Bolaget samlar in data från detaljhandeln för att förbättra inköpen till varuhus.

Yorgen Edholm. Har examen från både Handels och KTH, men började karriären som konsertviolinist. Han har uppträtt på Carnegie Hall i New York, men behövde extrainkomster – och slog därför in på en bana som programmerande konsult. 1998 satte han sitt första bolag Brio Tech på börsen. Sedan 2003 är han vd för molntjänsten Accellion.

Jonas Jacobi. Har varit på bland annat Oracle och uppstartsföretaget Brane. Främst känd för att ha grundat Kaazing som gör att överföring av data på nätet går snabbare.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies