ANNONS:
Till Di.se

Ger miljön rätt värde

  • GÖR EKONOMI PÅ EKOLOGIN. Josefina Oddsbergs företag ger storbolag möjlighet att hyra bikupor. Foto: Oskar Omne

Om bina försvinner får vi människor pollinera själva – det skulle kosta 200 miljarder kronor per år i EU, enligt forskning som ger naturen ekonomiskt värde.
En som tidigt blev medveten om det är Josefina Oddsberg. Hennes företag Bee Urban har gått från odling i motvind till snabbväxande bolag med stora kunder.

Josefina Oddsberg jobbade i mediebranschen men stod inte ut med tanken på att inte kunna vara en konstruktiv del av lösningen på miljöproblemen.

”Jag hade för lite kunskap för att kunna påverka och jag ville vara aktiv”, säger hon.

Under en kvällskurs inriktad på miljöproblemlösningar träffade hon Karolina Lisslö, som övertygade henne om att studera vidare till biolog. Där lärde de sig att 30 procent av Sveriges 280 arter av vildbin är utrotningshotade och att det skapar problem för ekosystemet. Då kom idén att ställa ut bikupor på olika platser i staden för att öka pollineringen och därmed stödja den biologiska mångfalden.

”De flesta vet att naturen ger oss rent vatten och ren luft, men få vet hur det fungerar och vad som händer om systemet slutar fungera”, säger Josefina Oddsberg.

Sätter pris på ekosystemen

Ett begrepp som försöker förklara detta är ekosystemtjänster. Ekologer och ekonomer mäter gemensamt värdet på de varor och tjänster som ekosystemen producerar i samhället, till exempel rening av luft och vatten, skadereglering, fröspridning, mat och biobränsle.

”60 procent av världens befolkning bor i städer och det är svårt att engagera sig i det här när man inte har någon direkt koppling. Vi ser inte hur vår mat produceras och hur sårbar naturen är. Vi såg en möjlighet att minska det här gapet. Bin är ett pedagogiskt verktyg”, säger Josefina Oddsberg.

För att driva projektet med biodlingar i urbana miljöer vidare startade de en ideell förening, Park pollination, med visionen att stadsdelar och föreningar skulle starta egna biodlingar i närområdet.

”Vi fick många medlemmar, men det var inte så många som startade egna odlingar.”

Då föddes den verkliga affärsidén: att upplåta fadderskap av bikupor till företag. Idén skulle gynna den biologiska mångfalden i staden och samtidigt förstärka företags miljöpolicy och csr-arbete.

Starten blev tuff

”Få kände till problemet här i Sverige, så det var ganska tufft. Det här var före mediedrevet från USA om att bina håller på att dö ut. Företag svarade att den här idén var det konstigaste de hade hört.”

Många ifrågasatte också valet av bolagsform: var det seriöst att ha ett aktiebolag?

”Man ifrågasatte om vi skulle gå med vinst. Men varför ska man starta en stiftelse bara för att man gör något bra? Det är inte logiskt för mig. Det är viktigt att man ska kunna livnära sig på den här typen av verksamhet, så att man slipper göra det på sin fritid.”

I takt med medierapporteringen och en ökad medvetenhet avtog också skepsisen mot Bee Urban. I dag har företaget kunder som Skanska, Fabege, H&M, Stockholmshem, Sas Institute, Linklaters och Axel Johnson.

Får honung som bonus

I fadderskapet ingår underhåll och föreläsningar om ekosystemtjänster för företagets medarbetare och kunder. Som biprodukt får företaget cirka 20 kilo honung per bikupa och år.

”Den nya generationen är mycket mer miljömedveten i sina val och väljer arbetsgivare utifrån ansvarstagande. Så vill man fånga upp den smarta generationen ska man verkligen satsa på sådana här saker.”

I dag gör Bee Urban vinst. Josefina Oddsberg säger att företaget också satsar på forskning.

”Urbana människor och barn som växer upp i städer kan generellt väldigt lite om ekosystemet. När vi är ute på skolor och träffar barn märker vi att det är en extremt låg nivå på vad de kan. Det bekymrar mig,” säger Josefina Oddsberg.

Hoppas på efterföljare

Hon ser affärsmöjligheter i att fortsätta sprida kunskap om ekosystemtjänsterna och vill också uppmuntra andra.

”Sociala entreprenörer: ser ni ett samhällsproblem, var inte rädda för att starta företag. Det behöver inte vara en stiftelse. Man får tjäna pengar på att göra bra saker. Det handlar inte om att utnyttja problem. Det handlar om att lösa dem.”

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies