1515

Wirecardskandalen angår Sverige

DEBATT. Som börsbolag och förmedlare av betaltjänster övervakades tyska Wirecard av en rad instanser, men en noga reglerad europeisk värdepappersmarknad fallerade. 

Även Sverige bör ta till sig av lärdomarna från Wirecardskandalen och aktivt verka för en välfungerande gränsöverskridande kapitalmarknad inom EU, skriver Annika Poutiainen och Pehr Wissén.

Foto:Peter Kneffel

Wirecard var ett framgångsrikt tyskt fintechbolag inom betalningsförmedling. Aktien ingick i DAX30, ett index för de största bolagen på Frankfurtbörsen. Bolaget hade på några år blivit en nationalklenod. Det var som högst värderat till 28 miljarder Euro - ett av de stora internationella techbolagen. 

I juni 2020 uppdagades ett hål på motsvarande 19,2 miljarder kronor i bolagets balansräkning. Beloppet skulle ha funnits på ett konto på Filippinerna men fanns inte där. Bolaget lämnade in en konkursansökan, förklarades insolvent och flera ledningspersoner, däribland VD:n, arresterades. 

Bolagets andre man, som försvunnit, efterlystes av Interpol. Ledningen misstänks för att ha plundrat bolaget och bedragit kreditgivare på ytterligare cirka 32,3 miljarder kronor. 

Som börsbolag och förmedlare av betaltjänster övervakades Wirecards verksamhet av en rad instanser: styrelse, externa revisorer, kreditgivare, kreditbedömningsföretag, aktieanalytiker, media och ett antal myndigheter och övervakningsfunktioner. 

En noga reglerad och övervakad europeisk värdepappersmarknad fallerade. Hur kunde detta hända? 

En av de få länkarna i övervakningskedjan som kommer väl ut ur skandalen är media. Redan i april 2015 hade Financial Times ifrågasatt Wirecards affärsverksamhet och redovisning. Istället för att granska uppgifterna i Financial Times anklagade dock den tyska finansinspektionen BaFin tidningens journalister för att blanka Wirecards aktier för att tjäna på en fallande börskurs. BaFin fattade därefter beslutet att förbjuda blankning i Wirecard och brottsanmälde journalisterna. 

Blankningsförbudet var ödesdigert i bemärkelsen att marknaden tolkade det som att BaFin satt inne med information om bolaget som indikerade att anklagelserna om oegentligheter i bolaget saknade grund. Chefen för BaFin har sedermera fått avgå medan journalisterna fått priser i både Storbritannien och Tyskland. 

Såväl Tysklands parlament som EU:s myndighet för värdepappersmarknader, Esma, har utrett händelserna med fokus på de tyska myndigheternas tillsyn av Wirecard. 

Även bolagets revisorer är under lupp. EY har fått utstå hård kritik för att ha utfärdat rena revisionsberättelser fram till det att bolaget kollapsade.

I sin granskningsrapport pekade Esma på en rad svagheter i den tyska tillsynen: de tyska myndigheterna samarbetade dåligt, var alltför styrda av politikerna och myndigheternas informationsövervakning brast.

En ofta förekommande gemensam faktor i företagsskandaler som Wirecard är den avgörande rollen som visselblåsare har. Förutom journalisterna larmade även andra visselblåsare om oegentligheter, men ansvariga instanser reagerade inte eller alltför sent. 

Enligt uppgifter i Financial Times blev bl a bolagets revisorer varse om problem år 2016 genom en av sina anställda. Rapporten gick till Wirecards operativa chef som valde att stänga ned ärendet; den nådde aldrig styrelsen. 

Utredningen av och debatten kring Wirecardskandalen är inte avslutad. Revisorerna från EY är åtalade och dessutom inkallade till Bundestag för att vittna. Wirecard blev ett företag som backades upp av myndigheter och politiker - en så kallad ”national champion”. 

Bolag som favoriseras av politiker och myndigheter är inte förenliga med en öppen gränsöverskridande kapitalmarknad. Allt detta påverkar bilden av en europeisk kapitalmarknadsunion negativt. 

Helt nyligen, den 3 mars i år, publicerade Esma mot denna bakgrund ett förslag till ändringar i EU:s transparensdirektiv. Förslagen syftar till att förbättra samarbetet mellan myndigheterna inom olika EU-länder, mellan myndigheter i enskilda länder samt att stärka de nationella myndigheternas oberoende från politiska instanser. Slutligen vill man stärka informationsövervakningen över hela EU, exempelvis genom att ge myndigheter mer befogenheter att begära ut information. 

Även Sverige bör ta till sig av lärdomarna från Wirecardskandalen och aktivt verka för en välfungerande gränsöverskridande kapitalmarknad inom EU som åtnjuter allmänhetens förtroende. 

I syfte att värna förtroendet för den svenska värdepappersmarknaden lanserade Nämnden för svensk redovisningstillsyn den 15 januari 2021 en digital visselblåsartjänst - en tjänst genom vilken vem som helst anonymt, säkert och enkelt kan larma om misstanke om oegentligheter och allvarliga risker i ett börsbolags finansiella rapportering och genom vilken informationen når en oberoende övervakare av marknaden. 

I kommentaren till Esma:s utredning av skandalen skrev Esma:s chef Steven Maijoor: ”Fallet Wirecard belyser åter att högkvalitativ finansiell rapportering är centralt för ett bestående förtroende på finansmarknaden, och att det behövs enhetlig och effektiv granskning av rapporteringen i hela EU”. 

Annika Poutiainen, Ordförande Nämnden för Svensk Redovisningstillsyn

Pehr Wissén, Professor Emeritus of Finance, Swedish House of Finance, Handelshögskolan i Stockholm


Innehåll från PayerAnnons

Returpack väljer Payer för en ny digital utbetalningslösning för pantpengar

Returpack har valt betalningsbolaget Payers plattform för att ta in pantsystemet i en ny och digital era. 

Den nya digitala utbetalningslösningen börjar nu rullas ut på Returpacks egna storpantarautomater, Pantamera Express, i hela landet.

Sedan 1980-talet har svenskarna vallfärdat till landets pantmaskiner för att lämna in sina burkar och flaskor. Returpack är företaget som införde pantsystemet och bolaget hanterar nu över 2 miljarder burkar och flaskor varje år.

Returpack valde 2019 Payer som partner att digitalisera pantsystemets utbetalningslösning av pantpengar och bolaget har nu utvecklat den tekniska plattformen som gör det möjligt att starta tester och utrullning över hela landet.

Utbetalning till bankkontot

88% av alla flaskor och burkar som säljs i Sverige i dag pantas och materialåtervinns genom Returpacks pantsystem.

Returpack jobbar med att ständigt utveckla systemet för att förenkla och öka tillgängligheten för pantaren. Att kunna betala ut pant på fler sätt än via det traditionella pantkvittot är ett av förnyelseområdena. Den digitala överföringen direkt till det egna bankkontot ger en smidig lösning och följer digitaliseringsutvecklingen i samhället. 

Returpack har implementerat denna lösning i de egenägda storpantarautomaterna,  Pantamera Express. Ett test ihop med dagligvaruhandeln planeras och därefter tas beslut om vidare implementeringar.

– Pantamera Express-automaterna är en viktig del i vårt utvecklingsarbete kring framtidens pantsystem. Här har vi haft möjlighet att testa en ny digitaliserad utbetalningslösning i stor skala och kan nu erbjuda en säker, enkel och smidig tjänst för överföring av pantpengar direkt in på bankkontot, säger Carita Classon, produktchef på Returpack/Pantamera.

Internet-of-things – kommunikation mellan pantmaskin och mobilapp

Payer valdes för att utveckla motorn, en digital betalningslösning direkt till konsumentens bankkonto. Lösningen fungerar i en kombination mellan pantmaskinen, molnet och en mobilapp. Den nya Pantamera-appen är tillgänglig för både iOS och Android. Redan efter två månader har appen laddats ned 20 000 gånger.

Innan appen kan användas första gången kopplas bankkontot genom Mobilt Bank-ID av användaren. Det är en process som tar mindre än 1 minut att genomföra. Efter att pantaren hällt i sina burkar och PET-flaskor i Pantamera Express, skannar pantaren en QR-kod med mobilappen för att slutföra transaktionen.

I den första fasen av utrullningen ingick Returpacks 57 egenägda storpantarautomater, Pantamera Express. Dessa står utplacerade på större återvinningscentraler över hela landet. Under 2020 pantades 90 miljoner förpackningar via Pantamera Express.

Under pilotfasen har över 25% av användarna valt den digitala lösningen. Det är något som Returpack tror kommer öka snabbt ju fler svenskar som känner till appen. Den digitala lösningen är ett komplement till papperskvittot som kommer finnas kvar.

– Payer har varit mycket lyhörda för våra önskemål och vi har hela tiden känt oss trygga med att dom levererat en stabil och säker lösning för vårt digitala genombrott, säger Henric Oscarsson, Utvecklingsansvarig på Returpack/Pantamera.

– Vi på Payer är otroligt stolta över att vi fick förtroendet att utveckla nästa generations utbetalningslösning i det svenska pantsystemet. Ett system som alla svenskar har en relation till och bidrar till. Förutom att det är smidigt för konsumenten att få pengarna direkt på kontot, när man pantar, säger Peder Berge, vd och grundare av Payer.

Klicka här för att läsa mer om samarbetet mellan Returpack och Payer 

Mer från Payer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Payer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?