Annons

Olle Wästberg: Wikströms och Wetterstrands sidouppdrag bra för demokratin

Från början var det en självklarhet att förtroendevalda hade uppdrag i näringslivet. Idén om att politikern ska vara fri från alla kontakter med företag bygger skadliga murar, isolerar politiker och försämrar demokratin, skriver OLLE WÄSTBERG, tidigare riksdagsledamot, statssekreterare och demokratiutredare.

Sveriges valda politiker har blivit alltmer professionaliserade. Den som är riksdagsledamot har det politiska uppdraget som yrke. Professionaliseringen medför isolering och elitisering. Det är en av förklaringarna till att klyftorna mellan väljare och valda ökar, något vi kunde konstatera i Demokratiutredningen.

Partiernas praxis har byggt upp en mur mot näringslivet. Att Liberalerna nu lyft bort Cecilia Wikström som EU-kandidat, eftersom hon är styrelseledamot i två företag, illustrerar detta. Liksom att regeringen kritiseras för att Maria Wetterstrand får utreda flygbränslet, samtidigt som hon sitter i en företagsstyrelse.

Går vi tillbaka i tiden var det självklart att riksdagsledamöter hade andra jobb parallellt med riksdagsuppdraget. Fram till 1950-talet sammanträdde riksdagen normalt bara några månader om året och arvodet var därefter. Det dröjde till 1960-talet innan riksdagsarvode motsvarade ett vanligt heltidsjobb. Det innebar att ledamöterna hade andra inkomstkällor. Det gjorde att de fick insikter i arbetsmarknaden, inte minst i företagsamheten, och hade breda kontaktytor.

När frågan om pensioner till riksdagsledamöter 1947 första gången togs upp avvisades det. Riksdagsmannen Elon Andersson (fp) menade att det var osunt för demokratin om ledamotskapet skulle ses som ett yrke och att pension inte borde utgå ”för en sådan episod i en medborgares liv”. 

Bertil Ohlin, under 23 år partiledare för Folkpartiet, kombinerade riksdagsledamotskapet med att vara professor på Handelshögskolan. Dessutom hade han styrelseuppdrag och var rådgivare till Enskilda banken. Gunnar Hedlund, under 22 år centerledare, var också samtidigt koncernchef för skogsbolaget NCB.

Sådant uppfattades sällan som komplicerat eller negativt. Min egen erfarenhet är att när jag själv 1976, som 30-åring, kom in i riksdagen var jag VD för stiftelsen Aktiefrämjandet, som hade till uppgift att försöka få fler svenskar att spara i aktier. Jag behöll VD-jobbet och eftersom min lön var mer än dubbelt så hög som riksdagsarvodet drogs arvodet av från lönen, men jag fick mer betalt från Aktiefrämjandet än från riksdagen. Detta används aldrig som ett argument mot mig, tvärtom. Att jag var VD på Aktiefrämjandet sågs som en merit, vilket gjorde att jag blev ledamot i finansutskottet. På samma sätt blev företagare ledamöter i näringsutskottet och fackliga ombudsmän i arbetsmarknadsutskottet. Syftet var att ta vara på kunskap och erfarenhet.

Allt sådant är främmande nu, i varje fall när det gäller näringslivet. Det finns en informell LO-grupp i riksdagen. Om någon är aktiv i Amnesty är det sannolikt ett argument för placering i utrikesutskottet, liksom det uppfattas som naturligt att en styrelseledamot i Rädda barnen arbetar för att barnkonventionen ska inkluderas i svensk lagstiftning.

Företagen uppfattas på annat sätt. Att Maria Wetterstrand, som kombinerar betydande kunskaper om miljö med erfarenhet från riksdagen, blir erbjudan att sitta i en företagsstyrelse är inte konstigt. Genom att acceptera det fick företaget, som arbetar med miljövänligt bränsle, insikter i det offentliga beslutsfattandet samtidig som Wetterstrand lär sig om de ekonomiska förutsättningarna för att kunna få miljövänlig produktion. Det gör henne till lämplig utredare om grönt flygbränsle. Och en utredning är en offentlig handling som sedan regering och riksdag ska ta ställning till. Besluten fattas inte av utredningen.

Liknande gäller för Cecilia Wikström. Att företag vill utnyttja hennes kunnighet är inte förvånande. Likaså är det ett värde att Wikström får löpande kunskap om hur företag fungerar. 

Det som kan uppstå som problem är om uppdragen skapar ett ekonomiskt beroende. Främst gäller det om de förtroendevalda är stora aktieägare. Att Wetterstrand köpt aktier som blivit värda 180.000 anges som ett argument mot henne.

Salig Folkpartiet var dock stolt över att Antonia Ax:son Johnson, en av världens rikaste kvinnor, satt i kommunfullmäktige för partiet och var medlem i partistyrelsen. Moderate Per Westerberg, en av de största aktieägarna i ASEA, satt i näringsutskottet och blev sedan näringsminister. Moderate Gunnar Hökmark har kombinerat sin ställning som europaparlamentariker med att sitta i styrelser, bland annat för ett försäkringsbolag.

Att ha inkomster också från annat håll än det politiska uppdraget kan dessutom bidra till att de valda blir mindre beroende av sitt politiska uppdrag och därigenom får större integritet. Börsnoterade företag har etiska regler som handlar om risk för insider-handel. Också folkvalda som sitter i företagsstyrelser måste följa dessa regler.

Just hemlig finansiell information skapar begränsningar. När jag själv 1991 blev statssekreterare i finansdepartementet lämnade jag omedelbart två styrelser där man gjorde kapitalplaceringar. Annat hade varit oetiskt och delvis olagligt.

Det bör inte vara någon hemlighet vilka sidouppdrag den folkvalda har. Transparensen ska vara total. Därför var det naturligt att Cecilia Wikström berättade för Liberalernas ledning vilka styrelseuppdrag hon fått, liksom att Maria Wetterstrand informerade regeringen om sitt styrelseuppdrag och om att hon köpt aktier.

Den rena lobbyismen är olämplig. Också detta löses genom full transparens.

Fredrik Reinfeldt betecknade, när han var statsminister, näringslivet som ett ”särintresse”. Nu – med Cecilia Wikström och Maria Wetterstrand som verktyg – byggs än högre murar mellan näringsliv och politik. Det innebär en allvarlig isolering av politiken.

Olle Wästberg

Ordförande i 2014 års Demokratiutredning.


Innehåll från EonAnnons

Nya möjligheter med solenergi – de sju bästa tipsen för ditt företag

Intresset ökar bland företagen att minska sitt klimatavtryck och bli mer hållbara – bland annat genom att installera solceller. 

Här är tipsen för hur man på bästa sätt kan utnyttja solenergin. 

Så kan ditt företag göra skillnad på riktigt 

Se över vilka outnyttjade ytor ni har

– Att installera solceller är inte så komplicerat. Tipset är att bara göra det. En bra början är att titta över vilka ytor man har. Om du exempelvis är fastighetsägare: vilka takytor har du som skulle kunna lämpa sig för solceller? Sedan är det bara att dra igång, antingen själv eller i samverkan med andra, säger Anna Heide, affärsutvecklingschef på fastighetsbolaget Trianon. 

Inget eget tak eller egen markyta? Samarbeta med någon som har

– Saknar du ett eget tak men driver ett företag som ändå vill bidra kan du fråga om någon annan har ett tak. Jag tror på helt andra delningslösningar i framtiden, säger Anna Heide.  

Redan nu möjliggör E.ON för denna typ av lösningar genom att koppla ihop företag eller markägare som vill bygga en solcellspark med företag som vill köpa närproducerad förnybar solel. På så sätt får kunden förnybar el från en anläggning som inte hade byggts om inte E.ON kopplat samman producent och elkund. Trianon är först ut att testa det nya upplägget.

Gör det inte så krångligt – ta hjälp

Genom att installera solceller och producera er egen förnybara energi sänker ni energikostnaderna och kan dessutom få avkastning på investeringen. För att en solcellsanläggning ska bli så lönsam som möjligt kan det vara bra att anlita någon som förstår hela verksamhetens energisystem. E.ON har experter som hjälper till på vägen och tar fram ett solsystem som blir en integrerad del av verksamheten.  

Stärk varumärket

Förutom att man får kontroll över företagets energikostnader och kan få mellan sex och elva procent i avkastning på sitt kapital stärker det varumärket att skaffa solceller. Det visar att ni som företag tar ansvar för er klimatpåverkan och tar aktiva kliv mot att förbättra hållbarheten i er verksamhet. 

Få el för ert behov

Beroende på hur mycket el ni förbrukar och storleken på er anläggning går det att få el för hela eller delar av ert behov. Ett bra första steg är att ta reda på hur mycket el fastigheten förbrukar på sommaren, på dagtid och så vidare. 

– Ett shoppingcenter behöver till exempel ha energi på sommaren för luftkonditionering – och då kan solceller passa bra. En tillverkningsindustri behöver kanske mer el dagtid när solen är uppe. Blir det sedan överskott kan man sälja in det på nätet. Allt är beroende på hur mycket el man använder, hur stort taket är och hur mycket solen skiner, säger Johan Hörlin, key account manager på E.ON.

Använd elen till mycket

Användningsområdena för solceller är många. Företag i dag satsar både på solceller för sin energiförsörjning och på laddlösningar för elbilar till sin fordonsflotta. De två går utmärkt att kombinera. Laddboxarna blir då bara ytterligare ett uttag dit solelen går. 

Bli helt eller delvis självförsörjande

Ett realistiskt mål är att bli självförsörjande halva året under dygnets ljusa timmar.

– Oavsett storlek på företag och hustak – solen är en stark och hållbar energikälla att räkna med. Solen räcker till alla och det finns enormt mycket outnyttjad potential. Om man sätter solceller på hela Schweiz, alltså hela ytan, så behövs det bara 15 minuter för att täcka landets hela årsförbrukning. Då förstår man vilken enorm energi som finns i solen, säger Johan Hörlin, key account manager på E.ON.

Läs mer om hållbara energilösningar för företag  

Mer från Eon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Eon och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?