Webbkameror kan inte ersätta mötet mellan lärare och elev

DEBATT. Det finns varken forskning eller beprövad erfarenhet som visar att fjärr- och distansundervisning ger samma kvalitet som närundervisning. Det skriver Johanna Jaara Åstrand , Förbundsordförande Lärarförbundet.

Foto:Niklas Svahn

Många skolhuvudmän har varit snabba med att dra stora växlar på coronakrisens påtvingade fjärr- och distansundervisning. Så här skulle vi ju alltid kunna göra – utropas det på basis av ett fullskaleexperiment som inte ens är avslutat och än mindre utvärderat. En strävan efter lägre kostnader uttalas inte, men finns där mellan raderna.  

Men hur påverkas elevernas lärande? Den frågan borde vara den centrala och viktigare än kortsiktiga kostnadsreduktioner i huvudmännens resultaträkning. Är det verkligen bra att på bredare front övergå till fjärr- och distansundervisning? 

Ett rungande ja utropar fem utbildningschefer från Academedia, Nacka och Huddinge (Di 6/5). Ett rungande nej säger lärarna. En undersökning som Kantar Sifo gjort på Lärarförbundets uppdrag visar att sju av tio lärare uppger att utbrottet av det nya coronaviruset har gjort det svårt att lära eleverna det de ska. Det gäller särskilt lärare som gått över till digital undervisning.  

Även eleverna ger en bild av betydande problem under krisen. Sveriges elevkårer har i en färsk undersökning visat att åtta av tio elever upplever att de helt eller delvis saknar tillräcklig information kring vad som förväntas av dem för att nå ett visst betyg när undervisningen sker på distans.

 Lärarförbundet är sedan länge pådrivare för en modern skola och vi fortsätter driva på. Vi anser att digitalisering är en helt central fråga för framtidens lärande och för att bygga en likvärdig och bra skola för varje elev. Vi anser att SKR och Skolverkets handlingsplan #skolDigiplan  på ett bra sätt pekar ut mål och åtgärder för fortsatt utveckling. 

Vi anser också att fjärr- och distansundervisning behöver kringgärdas av tydliga regler för att inte rucka på utbildningens kvalitet. Den avvägningen har gjorts i den proposition som riksdagen väntas besluta om före sommaren. Att som artikelförfattarna föreslår istället öppna upp för fjärr- och distansundervisning mer än vad propositionen gör, vore en återvändsgränd. Webbkameror kan inte ersätta mötet mellan lärare och elev. 

Undervisning inbegriper så många fler dimensioner än att föreläsa för eleverna via en skärm. Lärare behöver bygga en god relation till eleven, se elevens utveckling och samarbeta nära med övriga lärare kring eleven. Sådant som blir så mycket svårare att göra om man inte träffas fysiskt. Med fjärr- och distansundervisning riskerar också möten och förståelse mellan olika samhällsgrupper försvåras, vilket är ett viktigt uppdrag som åligger skolan.  

Det finns varken forskning eller beprövad erfarenhet som visar att fjärr- och distansundervisning ger samma kvalitet som närundervisning. Svaren i den undersökning Lärarförbundet nyligen gjort visar att digital undervisning riskerar att öka likvärdighetsproblemen. I undersökningen svarar var fjärde gymnasielärare, som har elever till vårdnadshavare som lärarna bedömer har låg socioekonomisk status, att eleverna har mycket svårare än vanligt att lära sig under coronakrisen.  

Vi håller med om att denna termins exceptionella situation kräver utvärdering. Men i ett helt annat syfte än kvintetten utbildningschefer. Regeringen bör göra en helhetsanalys med fokus på elevernas lärande och på lärarnas förutsättningar och arbetsmiljö. 

Forskningen visar att lärarnas involvering i den digitala utvecklingen i skolan är en helt avgörande framgångsfaktor. Lärare måste ges utrymme att styra över de pedagogiska redskapen – även när de är digitala – samt ges utrymme att avgöra när man ska använda digitala lösningar, och när man inte ska göra det.

Jag anar att det nu finns dem som har stora förhoppningar om att kunna göra skolan billigare för kommunerna och ge större vinstmarginaler till skolföretagen, men att öppna upp för digital undervisning på bredare front riskerar att leda till sämre likvärdighet och fallande skolresultat.

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet

 

Läs debattartikeln från Academedia m.fl. här. 

 

 

 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Aros BostadAnnons

Stark marknad bäddar för tillväxt

Fabriksparken i Sundbyberg byggs för att Svanenmärkas. Till höger Magnus Andersson, vd på Aros Bostad.
Fabriksparken i Sundbyberg byggs för att Svanenmärkas. Till höger Magnus Andersson, vd på Aros Bostad.

Bostadsutvecklaren Aros Bostad ökade försäljningen med 120 procent i fjol. Nu går företaget in i nya affärssegment för att fortsätta växa.

Ett strukturellt underskott av bostäder, en hög efterfrågan på nyproducerade bostäder och låga räntor har resulterat i ett mycket starkt marknadsläge för bostadsutvecklare som Aros Bostad.

- Vi ser en coronaeffekt där hemmets betydelse har ökat. Kunderna vill ha mer yta för pengarna och väljer områden längre från city om det innebär en större bostad. Det är dock även fortsättningsvis viktigt med hög kvalitet avseende material och gestaltning, säger Magnus Andersson, vd på Aros Bostad. 

Historiskt har Aros Bostad fokuserat på förvärv av byggrätter avseende lägenheter i Stockholms innerstad. 2019 valde företaget att bredda affärsplanen – både geografiskt och inom ett kompletterande prissegment för att kunna växa och möta nya målgrupper.

- Vi satsar på att utöka inom småhus och flerbostadshus med stommar i trä som monteras på arbetsplatsen. Då kan vi korta byggtiderna, sänka kostnaderna och erbjuda bostäder som fler kunder har råd med. Vi ser en stor efterfrågan av den här typen av bostadsprodukt i Stockholms ytterområden och vill öka andelen bostäder i segmentet, säger Magnus Andersson.

Stommar i trä rimmar väl med Aros Bostads hållbarhetsstrategi, där ett av målen är att sänka verksamhetens koldioxidutsläpp med 25 procent till 2025.

- Det är inte bara kommuner, investerare och banker som förutsätter högt fokus på hållbarhetsfrågor, utan även bostadskunderna. Som bostadsutvecklare gäller det att jobba aktivt med både miljömässig och social hållbarhet. Vi har påbörjat certifiering enligt Svanen för att kunna visa att vi bygger sunda bostäder med omtanke om både människor och miljö, säger Magnus Andersson.

Byggrättsportföljen med 4600 byggrätter spridda över Storstockholm och Uppsala ger Aros Bostad goda möjligheter att öka produktionskapaciteten ytterligare framöver. Verksamheten finansieras både genom fondkapital samt genom eget kapital, vilket innebär att företaget har en stark finansiell genomförandeförmåga. Just nu utreds möjligheterna för en börsnotering för att på sikt kunna öka andelen projekt i egen regi, och därmed öka resultatet i moderbolaget.

Ambitionen är att inom två år öka från dagens 600 bostäder i pågående produktion till 800–1000 bostäder per år, med den industrialiserade småhus- och flerbostadssatsningen som ett viktigt verktyg.

- Planen är att dra nytta av vår stabila plattform och det starka marknadsläget för att växa på ett långsiktigt hållbart sätt, säger Magnus Andersson.

Om Aros Bostad: 

Aros Bostad har utvecklat bostäder sedan 2006 och verkar framför allt i Storstockholm och Uppsala. Affärsidén är att förvärva och utveckla fastigheter i syfte att skapa moderna, funktionella och hållbara bostäder i attraktiva geografiska lägen, med materialval och gestaltning som står sig över tid.

Läs mer om Aros Bostad här. 

 

Mer från Aros Bostad

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Aros Bostad och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?