ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Di Gasell

Vinster i välfärden sporrar kvinnligt entreprenörskap

  • VINSTFRÅGA. Det sjunkande kvinnliga entreprenörskapet sammanföll med den uppskruvade politiska diskussionen inför valet 2018, som rörde vinstbegränsningar i de branscher där kvinnor är överrepresenterade, skriver Maria Mattsson Mähl. Foto: Joey Abrait

DEBATT. Enligt en av världens mest omfattande entreprenörskapsundersökningar har kvinnligt företagande i Sverige minskat med en tredjedel på senare år. Nu behövs krafttag för att vända den katastrofala utvecklingen, skriver Maria Mattsson Mähl, grundare av AlphaCE och Årets Kvinnliga Gasell 2018.

Entreprenörskap är en viktig framgångsfaktor för svensk tillväxt. Därför är det viktigt att följa den utveckling som sker när det gäller faktorer som finansiering, stödstrukturer och värderingar kring entreprenörskap.

Global Entrepreneurship Monitor (GEM) är ett av de mest omfattande och världsomspännande forskningsprojekten som årligen mäter och analyserar entreprenörskapets aktiviteter och de attityder som omgärdar entreprenörskap.

I år firar GEM sitt 20-årsjubileum och årets globala undersökning baseras på enkäter och intervjuer med drygt 164 000 personer i 49 länder.

Lanseringen av den internationella rapporten skedde vid en konferens i Chile i januari och den svenska fördjupningen presenterads på ett seminarium i Stockholm på torsdag.

I årets undersökning ägnas särskild uppmärksamhet åt kvinnors entreprenörskap.

Den mest dramatiska förändringen för Sveriges räkning sker mellan 2017 och 2018, där kvinnors entreprenörskap föll med nästan två procentenheter – eller 30 procent (!) – från knappt 6 procent till 4 procent.

Minskningen sammanföll med den uppskruvade politiska diskussionen inför valet 2018, som rörde vinstbegränsningar i de branscher där kvinnor är överrepresenterade.

Andelen kvinnor som startar företag i förhållande till män, i kategorin nystartade företag (3–42 månader), är lägst i jämförelse med andra länder.

Utvecklingen är inget annat än katastrofal. Och det visar hur viktigt det politiska samtalsklimatet är för människors vilja och ambition att starta företag.

De allra flesta startar företag i branscher där man har erfarenhet, kunskap och kontakter. Att kvinnor startar företag inom välfärdssektorn är därför inte konstigt.

Vinst borde inte heller vara kontroversiellt. Vinst kan investeras i personal, lokaler, utrustning och ny teknik. Vinst kan också användas för att hantera mindre lönsamma år.

Den avstannade debatten om ”vinster i välfärden” kan säkert möjliggöra att fler kvinnor väljer att starta företag inom vård, skola och omsorg – men för att säkerställa att frågan inte dyker upp på den politiska agendan igen krävs en seriös och nyanserad diskussion, ett samtal som inte präglas av valrörelse eller ideologiska låsningar.

Eftersom kvinnor i högre utsträckning än män driver företag i branscher som är lokala, konsumentnära och arbetsintensiva finns det dessutom stor sannolikhet att den rådande utvecklingen kommer att påverka antalet skapade jobbtillfällen, på både kort och lång sikt.

I en tid där många oroar sig för hur digitalisering och globalisering ska tränga undan arbetstillfällen är detta en bekymmersam utveckling. Det är möjligt att ökade möjligheter för privatpersoner att få rut-avdrag kan bidra till att öka förutsättningarna för kvinnors företagande och inspirera fler att vilja starta företag inom tjänstesektorn, men det finns all anledning att vara oroad över utvecklingen.

Internationellt framstår svenskar i GEM-rapporten som överlägset bäst på att identifiera affärsmöjligheter, men tyvärr verkar vi sakna självförtroende att starta och driva företag.

Imponerande 80 procent av den svenska befolkningen kan tänka sig att starta företag. Dessvärre har antalet svenskar som säger sig planera för att starta företag haft en svagt fallande trend sedan en lång tid tillbaka.

Den nedåtriktade trend som påbörjades 2013 förefaller förstärkas och sett över hela gruppen höginkomstländer ligger Sverige markant under genomsnittet för (10,1 procent jämfört med Sveriges 6,8 procent).

Det behövs krafttag för att vända utvecklingen i Sverige. Entreprenörskap – och kvinnors företagande i synnerhet – borde vara så pass viktig för svensk tillväxt och för jämställdheten att näringsminister Ibrahim Baylan snarast bör tillsätta en utredning som syftar till att se över hur vi kan uppmuntra nyföretagande, och kvinnors företagande i synnerhet.

Det finns gott om forskning och beprövad erfarenhet på området, men det är dags att politikerna visar på vilja och ambition inom området. Kvinnors entreprenörskap måste bli en seriös fråga på agendan och den negativa utvecklingen måste brytas.

Maria Mattsson Mähl, grundare av AlphaCE och Årets Kvinnliga Gasell 2018

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer