1515
Annons

Vindkraft och kraftledningar är ett hot mot glesbygden

Gigantiska vindkraftsparker anläggs i rasande fart och skapar behov av nya regionala och nationella elnät. Det handlar sammantaget om det hitintills största ingreppet i ekosystemet och människors livsmiljö, skriver Björn O. Gillberg.

STÅLSKOG. Tron på vindkraftselen som frälsaren från växthushelvetet har lett till, att man på olika håll, alltför lättvindigt kör över glesbygdsbefolkningen, menar Björn O Gillberg.
STÅLSKOG. Tron på vindkraftselen som frälsaren från växthushelvetet har lett till, att man på olika håll, alltför lättvindigt kör över glesbygdsbefolkningen, menar Björn O Gillberg.Foto:Helena Landstedt/TT

Svante Axelsson pläderar den 19 april i DI för en halvering av tiden för tillstånd för dragning av nya stam- och regionalnät för eldistribution. Utgångspunkten för Axelssons resonemang är det stora elöverskottet och planerna på en snabb utbyggnad av vindkraften.

Visst har vi just nu i Norrland ett elöverskott i form av vattenkraft och väderberoende vindkraft – än så länge. I Norrbotten och norra Västerbotten rör det sig om ett effektöverskott på ca 3 000 MW. Men den elen kommer inte att finnas för export söderöver i ett utvidgat stamnät, när produktionen av fossilfritt stål har kommit i gång i Luleå och Boden samt fossilfri järnsvamp i Gällivare. Då behövs i stället ett effekttillskott, som väsentligt överskrider 3 000 MW.

I norr förklarar både politiker och näringsliv, att man behöver sitt elöverskott för att säkra det egna tillkommande elbehovet.  Därför är, enligt Nils-Olov Lindfors, regionråd i Norrbotten, satsningen på 75 miljarder kronor för att öka överföringskapaciteten från Norrland och söderöver ”sannolikt den sämsta investering, som går att göra”. Den faktaintresserade rekommenderas att läsa rapporten ”Regional elnätsanalys Norrbotten och norra Västerbotten”, Region Norrbotten 2020-08-20.

Tron på vindkraftselen som frälsaren från växthushelvetet har lett till, att man på olika håll, alltför lättvindigt kör över glesbygdsbefolkningen och då inte minst samerna. Gigantiska vindkraftsparker anläggs i rasande fart och skapar behov av nya regionala och nationella elnät. Det handlar sammantaget om det hitintills största ingreppet i ekosystemet och människors livsmiljö. Detta sker i namn av vindkraftens miljövänlighet.

Processen ska nu påskyndas genom kortare prövningstid, ja ”extraordinära åtgärder”, som Axelsson uttrycker det. Risken är stor att äganderätten, rättssäkerheten och miljön hamnar i kläm i ivern att producera och transportera norrländsk vindkraftsel söderöver. Det kommunala vetot mot vindkraft är på väg bort, om regeringen får som den vill. Nu föreslås också begränsningar i möjligheterna att överklaga beslut om ledningsdragningar. Intressant är att Axelsson talar om att tillståndsprocessen skall halveras utan att kvaliteten försämras och utan avkall på demokrati och transparens. Men dessa begrepp har föga att göra med äganderätt och rättssäkerhet. 

En stor del av miljöförbättringarna har i Sverige åstadkommits av medborgares aktiva och idoga engagemang i dåvarande Koncessionsnämnden för miljöskydd och numera i mark- och miljödomstolarna. Där finns kompetens och rättssäkerhet jämfört med dagens tillståndsprövning av elnät, som i nuet är utspridd på Energimarknadsmyndigheten, Lantmäteriet, mark- och miljödomstolarna samt i vissa fall regeringen. Varför inte, i stället för att som nu begränsa klagorätten, förlägga hela prövningsprocessen till mark- och miljödomstolarna till vinnande av tid och ökad rättssäkerhet för alla berörda parter?

Björn O. Gillberg, fil. lic., fil. dr h.c.

ordförande för Stiftelsen Miljöcentrum

och vd för VärmlandsMetanol AB 


Innehåll från Recap EnergyAnnons

Recap investerar 25 miljoner i VänerEnergis elnät

När fordonsflottor och industrier elektrifieras och mer förnybar energi produceras och kopplas upp ökar kraven på elnätet. Det är för sent för att hinna bygga bort problemen som redan har uppstått – men batterier kan snabbt lösa flera brister. 

De senaste 15 åren har det uppstått flaskhalsar i det svenska elnätet. Överföringskapaciteten från norr till söder är inte tillräcklig, och på regional nivå finns det inte tillräcklig kapacitet för att företag ska kunna utöka och elektrifiera sina verksamheter. 

– Tydliga exempel är godsterminaler utanför storstäderna som redan nu elektrifierar sina fordonsflottor. Problemet är att det inte finns tillräcklig kapacitet för att ladda fordonen vid terminalerna. Verkligheten och kraven från samhället matchar alltså inte dagens infrastruktur, säger Marco Berggren, vd på Recap Energy som utvecklar och finansierar projekt inom förnybar energi och energilager. 

Industribatterier stöttar upp elnätet

En annan stor utmaning är att ökningen av det som kallas intermittent energiproduktion (varierande i effekt och icke-styrbar, som vindkraft) gör att frekvensen i elnätet inte håller sig stabil. Dessa variationer stör elnätet och kan förstöra kringliggande transmissionsanläggningar. För att utrustning inte ska ta skada behöver frekvensen regleras och hållas under 50 hertz. 

– Den enda lösningen för frekvensreglering utan fördröjning är ett batteri. Det råder i dag konsensus bland energibolag, distributionsbolag och andra aktörer som jobbar med transmission att det är batterier som behövs för att stötta upp elnätet, säger Marco Berggren och fortsätter: 

– Svenska kraftnät räknar med att lägga över tre miljarder kronor per år på tjänster för frekvensreglering redan 2023. De inser att det inte går att bygga bort utmaningarna på kort sikt. 

Hyr ut batterier som en delad tjänst

Recap Energy vill vara en del av lösningen, och erbjuder därför Battery as a Service (BaaS). Kunderna är främst lokala energibolag och industriföretag. 

– Ett lokalt energidistributionsbolag har stor nytta av batterier för hantera sina toppar av energiuttag från de regionala näten, men det skulle inte vara lönsamt för dem att investera i ett eget batteri enbart i det syftet. Genom Recaps smarta styrsystem kan de hyra ett industribatteri under timmarna de faktiskt använder det och enbart betala för den tiden, förklarar Marco Berggren.  

Samma hyrupplägg kan användas av industrier, som kan ladda sina elfordon med batteriets lagrade energi för att slippa gå över den kontrakterade kapaciteteten för elnätet. När batteriet inte används ställer Recap Energy det till förfogande för Svenska kraftnät.

I mitten av maj investerade Recap Energy i batterier till ett värde av 25 miljoner kronor som görs tillgängliga för VänerEnergi genom ett hyresavtal. Recap Energy har dessutom förberett för att investera närmare en miljard kronor i batterier de kommande två till tre åren. Målet är självklart – bolaget ska vara med och lösa samhällsproblemet med brister i elnätet och möjliggöra omställningen till förnyelsebar energi. 

Titta på Recap Energys seminarium om batteridelningsekonomi den 4 juli.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Recap Energy och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?