1515
Annons

Vindkraft är snabbaste vägen till minskade utsläpp

REPLIK. Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke skriver i Di 10/11 att organisationen med större kraft ska verka för effektiva åtgärder som ger verklig klimatnytta. Det välkomnar vi.

MEDVIND. När Svenskt Näringsliv vill verka för åtgärder som ger stor klimatnytta, bör organisationen driva på för fortsatt goda förutsättningar för vindkraftsutbyggnaden, skriver artikelförfattarna.
MEDVIND. När Svenskt Näringsliv vill verka för åtgärder som ger stor klimatnytta, bör organisationen driva på för fortsatt goda förutsättningar för vindkraftsutbyggnaden, skriver artikelförfattarna.Foto:DRAGO PRVULOVIC / TT

Tyvärr nämner inte Jacke hur vi kan skapa förutsättningar för den klimateffektiva vindkraftsutbyggnaden.

Vi delar helt Jackes uppfattning att en ökad svensk elproduktion är ett av de effektivaste sätten att snabbt minska utsläppen, både genom elektrifiering och genom elexport. Och när nya elkrävande företag etablerar sig i Sverige – i stället för i länder med hög andel fossil elproduktion – minskar de globala utsläppen.  

Jacke efterfrågar ”en debatt om framtidens energi där olika kraftslag kan diskuteras utan skygglappar”. Om marknaden ska få avgöra och syftet är att åstadkomma verklig klimatnytta bör inriktningen vara klar. 

Sedan energiöverenskommelsen slöts 2016 har det investerats 80 miljarder kronor i 25 TWh ny vindkraft. Det motsvarar produktionen i mer än tre kärnkraftsreaktorer och kan minska koldioxidutsläppen med en fjärdedel av Sveriges nuvarande utsläpp. Den nya vindkraften pressar samtidigt elpriset med cirka 10 miljarder kronor per år. 

Den snabba utbyggnaden av vindkraften beror både på stabila politiska villkor och på en dramatisk teknikutveckling. Produktionskostnaderna har halverats på tio år och är nu 2-3 gånger lägre än kostnaden för ny kärnkraft. Ny vindkraft kan i dag byggas helt utan stöd.

Jacke pekar på att Sveriges fossilfria elproduktion är ett starkt argument för att få investeringar till Sverige. Vi håller med, och ser stora möjligheter att bidra till fortsatta konkurrensfördelar för Sverige. Företag som Northvolt, Facebook, Microsoft och Amazon har alla tydligt uttalade mål att helt driva sina anläggningar med förnybar el.  

När Svenskt Näringsliv vill verka för åtgärder som ger stor klimatnytta, bör organisationen driva på för fortsatt goda förutsättningar för vindkraftsutbyggnaden. 

Jacke vill bort från långdragna och osäkra tillståndsprocesser, och det skriver vi gärna under på. Inte minst måste klimatnyttan få en större tyngd i tillståndsprövningen. Dessutom bör fastighetsskatten från vindkraftverk överföras till kommunerna, så att dessa får större ekonomisk nytta av vindkraften. 

Vi välkomnar att Svenskt Näringsliv vill ta större plats i klimatdebatten. Med förenade krafter kan vi snabbt minska utsläppen samtidigt som vi stärker svensk industris konkurrenskraft. 

Linda Burenius, head of public affairs, OX2

Hans Carlsson, vd, Siemens Gamesa Renewable Energy

Maria Röske, vd, wpd

Charlotte Unger Larson, vd, Svensk Vindenergi

Peter Zachrisson, vd, Stena Renewable

Läs tidigare inlägg:

Mer svensk el betyder färre globala utsläpp 


Debatt: En hållbar färdplan för gruvnäringen

I takt med att Sverige och resten av världen gör sig av med beroendet av fossila bränslen ökar efterfrågan på metaller och mineral. För att nå målet i Parisavtalet behövs en utbyggnad av vindkraftverk, solceller, batterier, elektrolysörer till vätgas och digital teknik, skriver Maria Sunér, vd Svemin och Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Foto:Jack Mikrut
Foto:Foto Fredrik Hjerling

 Enligt Internationella energirådet (IEA) kommer det krävas sex gånger mer mineral än idag – och många gånger mer för vissa specifika energikritiska metaller som litium, kobolt och många av de sällsynta jordartsmetallerna. 

Gruv-, metall-, och mineralbranschen står idag för sju procent av de nationella koldioxidutsläppen. Processerna står för den allra största delen av branschens utsläpp, följt av transporterna i gruvbrytningen. 

All verksamhet som tar mark i anspråk påverkar även den lokala miljön. För att klara av att öka produktionen är det alltså avgörande att fossilfrihet och social och miljömässig hållbarhet går hand i hand. 

Rysslands krig i Ukraina har på ett brutalt sätt visat hur känsligt dagens europeiska energisystem är med sitt beroende av rysk olja och gas. När det gäller energikritiska metaller och mineral är EU också kraftigt beroende av import. Över hälften av det globala utbudet av kobolt som används i batterier i såväl elbilar som mobiltelefoner kommer från den politiskt instabila Demokratiska Republiken Kongo där barnarbete förekommer. Marknaden för kobolt, sällsynta jordartsmetaller och många andra av de kritiska metallerna kontrolleras av Kina.

Sverige är sedan länge Europas ledande gruvnation. Över 90 procent av all järnmalm som produceras i EU kommer från Sverige och vi är även stora producenter av zink och koppar. I Sverige finns också fyndigheter av över hälften av de råmaterial som EU bedömer som kritiska för att klara omställningen. Såväl grafit och kobolt som sällsynta jordartsmetaller har hittats, men inga gruvor har ännu öppnats. Bland annat vill Talga bryta grafit i Vittangi vilket beräknas ge möjlighet att producera anodmaterial till 400 000 elbilar om året i 19 år med ett klimatavtryck som är 96 procent mindre än de marknadsledande anodmaterialen i dag.

Redan i dag är produktion av malm och metaller i Sverige 60–90 procent mindre utsläppsintensiv än motsvarande produktion internationellt. Det ger en global klimatnytta på 6,4 miljoner ton koldioxid per år om det ersätter internationell produktion med högre klimatavtryck, enligt beräkningar från Material Economics. Det är tack vare det nästintill fossilfria elsystemet i kombination med branschens investeringar i elektrifiering, digitalisering och utveckling av nya insatsvaror, processer och utrustning. Dagens gruvor är därför långt ifrån vad gruvor var för bara några år sedan och branschen har redan börjat ställa om för att bli än mer hållbara i framtiden. I Aitik har Boliden optimerat sina brytningsmetoder genom automatisering och elektrifiering av transportband och truckar och svenska leverantörer som Epiroc och Sandvik SMRT leder utvecklingen av elektrifierade gruvmaskiner globalt.

Inom ramen för Fossilfritt Sverige har 22 branscher tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft där de beskriver hur de ska bli fossilfria eller klimatneutrala till 2045. Gruv- och mineralnäringen presenterade sin första färdplan 2018 med målen att gruvbrytningen, inklusive transporter, ska vara fossilfri till 2035 alla processer och energianvändning likaså senast 2045. Sedan dess har branschen även antagit en färdplan för att senast 2030 öka den biologiska mångfalden i alla de regioner där gruvverksamhet och prospektering pågår.  

Med bakgrund av den ökade efterfrågan som elektrifieringen av transporter och industrier samt teknikutvecklingen inom den egna branschen presenterar gruv- och mineralbranschen i dag (tisdag 21 juni) som första bransch en uppgradering av sin färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Med en ökad efterfrågan på hållbart producerade metaller och mineral ökar också kraven på branschen att accelerera sin omställning. 

En viktig del i detta är att det material som redan brutits ur berggrunden används så länge och så effektivt som möjligt. Om företag i hela värdekedjan från gruva till produktdesign och återvinning kan samarbeta finns här en stor potential i att förbättra insamlingen och återvinningen från tillexempel elektronikavfall, och att tillvarata metaller som för närvarande går förlorade i materialströmmarna. Enligt beräkningar från Världsbanken skulle en fullt utvecklad återvinning kunna täcka 15-26 procent av behovet till 2050. Branschen arbetar redan i dag med återvinning och cirkularitet. Boliden har en av EU:s största anläggningar för återvinning av elektronikskrot och LKAB planerar att utvinna fosfor och jordartsmetaller ur avfallssanden från järnproduktion. Projektet har potential att tillgodose 30 procent av EU:s behov av sällsynta jordartsmetaller, och mer än hela Europas behov av fosfor. Det handlar alltså inte om återvinning eller gruvbrytning - utan om både och. 

Svensk gruv- och mineralnäring har potential att lägga grunden både till genomförandet av den svenska industrins färdplaner och, genom export, till hela Europas omställning. Men för att nå upp till detta mål och förverkliga branschens potential måste också politiken ge rätt förutsättningar. 

Effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser. Regeringen måste verka både för en effektivare ansökningsprocedur men också vara aktiva i att påverka processer i frågan inom EU så att de är anpassade efter svenska förhållanden.

Säkra tillgång till fossilfri el. För att nå målet behöver branschen göra investeringar i eldrivna fordon. År 2045 är elbehovet uppe i 74 TWh vilket är en ökning med 69 TWh utifrån dagens elanvändning. Det krävs kraftiga investeringar i elnät och elproduktion för att elektrifieringen av gruvorna ska bli möjlig.

Möjliggör för vätgasproduktion och -lager. Vätgas kommer spela en allt viktigare roll i energisystemet. Det behövs en nationell strategi och regler på nationell och EU nivå behöver utformas så att det främjar utbyggnad av vätgasproduktion och -lager samt vätgasinfrastruktur.

Stimulera återvinning av metaller. Cirkulära lösningar för att öka återvinningen av metaller ersätter inte behovet av gruvbrytning men är en grundbult för att kunna skapa ett fossilfritt samhälle. Det behövs en nationell strategi för att maximera återvinning av metaller i samhället med målsättning om nära 100 procents cirkulation

Sverige befinner sig i inledningen av en grön industriell revolution. Med denna uppdaterade färdplan och rätt förutsättningar från politiken kan svensk gruvnäring göra det möjligt för en rad andra branscher att också ställa om.  Tillsammans kan vi bygga ett fossilfritt välfärdsland. 

Maria Sunér, vd Svemin

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?