ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Vilseledande argumentation i debatten om forskningsråd och basanslag

  • SÄKRA NYFIKENHETEN. Om Vetenskapsrådet inte längre får resurser att kvalitetssäkra nyfikenhetsdriven grundforskning som genererar helt ny kunskap utan krav på omedelbar samhällsnytta undermineras vår förmåga till genombrottsforskning, skriver artikelförfattarna. Foto: Johan Nilsson / TT

REPLIK. I Di debatt 12/4 kritiseras regeringens STRUT – en statligt tillsatt utredning om universitetens och högskolornas styrning och resurstilldelning. 

Utredningens förslag anses leda till minskade möjligheter för en enskild forskare eller forskargrupp att bedriva sin forskning oberoende av lärosätens interna satsningar som riskerar att gynna nepotism.

Som forskande lärare med små möjligheter att hävda sig med större publikationsmängder kan man inte annat än hålla med om vikten av att premiera kvalitet för att motverka lokala kotterier.    

Dock blir huvudbudskapet i Roger Svenssons artikel – att vi bör prioritera forskningsråden i stället för basanslag – otydligt om vi inte definierar vilka de statliga forskningsråden är. 

De för allmänheten mest kända är Vetenskapsrådet, vars funktion är att kvalitetssäkra grundforskningen, och VINNOVA som gör detsamma för den tillämpade forskningen. 

Råder balans mellan dessa två säkerställs hög forskningskvalitet. Denna balans måste garanteras genom såväl budskapen i regeringens forskningspropositioner som ekonomiska satsningar.

Precis som Roger Svensson poängterar har regeringen all anledning att i den kommande forskningspropositionen beakta behovet av kvalitetsförbättringar. Det görs bäst genom att satsa på de forskningsråd som redan har en gedigen erfarenhet av att granska olika forskningsområden. 

Om Vetenskapsrådet inte längre får resurser att kvalitetssäkra nyfikenhetsdriven grundforskning som genererar helt ny kunskap utan krav på omedelbar samhällsnytta undermineras vår förmåga till genombrottsforskning. 

Grundforskning, som namnet antyder, ligger till grund för den tillämpade forskningen som i slutändan kommer samhället till godo i form av innovationer och industriell produktion. 

Om vi enas om denna grundläggande uppdelning blir ytterligare utredningar överflödiga.

Anna Montell Magnusson, biträdande professor Linköpings universitet

Henrik Jörntell, docent Lunds universitet

Läs tidigare inlägg:

Prioritera forskningsråden i stället för basanslagen

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer