1515
Annons

Viktigast för näringslivet är öppna gränser

DEBATT. När länder öppnar sina gränser är det viktigt att Sverige inte undantas. Om Sverige inte kan delta fullt ut i handelsutbytet skadar det den ekonomiska återhämtningen. Svensk diplomati har här sitt viktigaste uppdrag på decennier, skriver Stephan Müchler och Per Tryding, Sydsvenska Handelskammaren.

GRÄNSKONTROLLER SKADAR. Under krisen har många länder tagit till hårda restriktioner. Stängda gränser är inte relevant för att hindra smittspridning och skadar ekonomin.
GRÄNSKONTROLLER SKADAR. Under krisen har många länder tagit till hårda restriktioner. Stängda gränser är inte relevant för att hindra smittspridning och skadar ekonomin.Foto:Johan Nilsson/TT

Runt om i Europa börjar regeringarna öppna sina samhällen igen efter veckor av karantän och restriktioner. Viktiga partners som Danmark och Tyskland är på gång att även öppna gränsen mot sina grannar. Med undantag för Sverige. I Danmark talas till och med om en exklusiv klubb med sju små länder som skall kunna ha en egen turistkorridor. Tyskland har inte heller med Sverige men verkar beredda att öppna hela inre marknaden så småningom.

Det är viktigt att Sverige kan delta fullt ut i handelsutbytet och det spelar stor roll om detta sker i juni eller i oktober. De kommande veckorna är en kritisk period under uppstarten. Och ingen vet exakt när pandemin helt försvinner och vad det innebär för reflexen att stänga gränser under längre tid.

Medicinsk expertis är tydlig med att stängda gränser inte är relevant för smittspridning. Det har inte bara Folkhälsomyndigheten uttalat utan även deras danska motsvarighet har varit tydliga med detta. Också tung tysk expertis som professor Christan Drosden, som ibland kallats Tysklands Tegnell i svenska medier, har uttalat sig. Drosden påpekar att enstaka regioner är viktigare att ha koll på vad gäller försiktighet och att det är viktigt med öppna gränser för försörjning. Logiken är i grunden enkel och handlar om att virus inte tar hänsyn till människans politiska kartor. 

Begränsningar bör alltså ske med hänsyn till var smittan finns och inte var nationsgränsen finns.

Det är inte så att näringslivets intresse går emot bekämpning av smitta, som det ibland framställs. Tyska Ifo-institutet släppte en mycket intressant analys som är gjord ihop med virologer i Braunschweig. Antagandet är att smittan avslutas med vaccin vid mitten av 2021. Slutsatsen var att man under tiden bör kunna sikta på ett R-tal runt 0,75, alltså reproduktionstal med minskande smittspridning och därför vissa restriktioner. Närmare 1,0 och över kommer innebära mycket stora kostnader också för näringslivet. Att å andra sidan garantera ett mycket lågt R-tal närmare noll under så lång tid kräver så drakoniska inskränkningar att de kan ifrågasättas både medicinskt och ekonomiskt. 

Internationella affärer har stor betydelse i sammanhanget. I ett sådant scenario måste vi alltså kunna ha öppna marknader och det kräver öppna gränser.

Sverige måste nu lägga hög prioritet att förklara var Sverige står inom smittspridningen. Storstadsregionen Skåne är exempelvis mindre drabbad än Köpenhamn och andra svenska gränsregioner har också goda utgångspunkter.

Om det krävs att Sverige kompromissar i frågor som ansiktsmasker med mera i vissa sammanhang, bör detta tas med i svenska övervägningar. I Tyskland finns stark misstanke om aerosolspridning, åtgärden är billig och att avvika vad gäller den här typen av insatser innebära försenad tillgång till marknader. Det är här politiken har en roll i en samlad bedömning.

Sverige har själv en historik med att hålla kvar gränskontroller även efter effekten försvunnit. Exempelvis registrerades i de svenska gränskontrollerna två vapenbrott per år efter 10 miljoner kontroller årligen under 2016 och 2017. I hela Sverige registrerades som jämförelse 10 200 vapenbrott per år. Resultaten är så magra att statistiken inte längre redovisas. Detta illustrerar att länder inte alltid använder gränskontroller för att de har effekt utan för att de syns.

Sommaren 2019 ville både Norge och Danmark markera mot att Sverige inte hade koll på brottsligheten och sneglade på gränsbommen. Nu är det pandemin. Vi får inte hamna i en sits där Sverige är utestängt under hela pandemin på osakliga grunder.

Om turismen stängs ute och om svensk export hämmas av hårda gränser kan det äventyra återtåget för ekonomin. Varje vecka räknas och det är bråttom att agera. Svensk diplomati har här sitt viktigaste uppdrag på decennier.

Stephan Müchler, vd Sydsvenska Handelskammaren

Per Tryding, vice vd Sydsvenska Handelskammaren

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debatt: Farliga argument i valrörelsen

Sverige är beroende av engagerade entreprenörer. Vi är tillgångar och inte mjölkkossor eller problem, skriver entreprenörerna Thomas Sonesson och Pigge Werkelin.

Foto:Pax Engström Nyström för Dagens Industri

När man lyssnar på den politiska debatten är det svårt att som entreprenör att inte reagera. Vi ska tydligen lösa alla samhällsutmaningar själva. Vi ska ansvara för vår egen säkerhet – justitieministern tycker till exempel att företagen själva skall skydda sig bättre mot kriminella. Vi ska finansiera försvaret med beredskapsskatt. Vi ska ansvara för att integrera nyanlända (vilket statsministern nämnt om en lösning på integrationsutmaningarna) och många andra pålagor i en ständigt växande karta av administrativa och tvingande regler. I vår vardag ska vi dessutom vara statens ständigt skattebetalande mjölkkossa för att finansiera välfärden och skapa arbeten. 

Det klart att man då funderar på vad som sägs och hur det påverkar mitt företagande och andras vilja att starta företag. Signalerna är frekventa när det pratas om vad vi som entreprenörer skall ansvara för - men regeringen lyfter inte så mycket vad vi skapar. 

Vi som företagare har naturligtvis ett stort ansvar att vara förebilder och visa vägen framåt genom att skapa arbeten, ha schyssta villkor och driva innovation. De flesta entreprenörer använder dessutom sin drivkraft till ideella uppdrag och blir otroligt stolta om de kan bidra till samhällsnytta oavsett var det är. Vi ser entreprenörskapet som kittet i samhället eftersom det har både närheten till de anställdas vardag och drivkraften mot att bygga vidare. Som entreprenör är man en del av samhällets alla olikheter. Något som torde vara unikt i dagens samhälle. 

Entreprenörer älskar utmaningar. Framför allt går vi i gång på att skapa konkreta och handlingskraftiga lösningar. Det kan vara allt från att ideella initiativ som gratis aktiviteter för barn i utsatta områden till kommersiella företag som tjänar pengar på att stärka tryggheten i samma område.  

Men vi entreprenörer ogillar omotiverad byråkrati, orimliga skatter och en företagarfientlig attityd.  Därför är det bekymmersamt att den nuvarande regeringen verkar gå till val på populistiska vallöften som beredskapsskatt och att bekämpa vinster företag. Som entreprenör är man aldrig populist – för då försvinner kunderna. Just nu verkar dock väldigt många politiker vara det. När man hör statsministerns hårda kommunikation och sätt att angripa motståndare är det väl populism om något. 

Som entreprenör lyssnar man inte så mycket på ideologi som på sakfrågor. Vi är mer hands-on och funderar på hur vi skall lösa ett problem än att fundera på vems fel är. Där är vi entreprenörer långt mer tränade än många politiker. Samtidigt hoppas och tror vi att det finns de politiker som jobbar med att få saker och ting gjorda på riktigt. Vi tror de allra flesta väljare vill ha politiker som är genomförare i stället för att de driver plakatpolitik, har högt tonläge eller har målat in sig i ett hörn. 

I dagens samhälle får man inte heller missa att entreprenörer också är mobila. Vårt arbetsfält och kontaktnät är internationellt. Vi kan arbeta från ett kontor i New York, en co-working i Uppsala eller en strand i Thailand. Något som allt fler väljer att göra. Det betyder också att vi är känsliga för politisk klåfingrighet och en attityd där man vill straffa entreprenörerna. Känner vi oss inte välkomna här i Sverige är det lätt att låta flyttlasset gå till mer företagsvänliga länder. Vi har sett det förr. Socialdemokraterna lyckades få framgångsrika entreprenörer som Kamprad och Rausing att lämna landet. Nu är det lättare än någonsin att lämna Sverige och med den retorik som statsministern och hennes kollegor bedriver är risken stor att vi hamnar i samma läge som vi en gång var. Det vore förödande för landets utveckling.

Sverige behöver nyfikna, kunskapssökande och kreativa människor som ser möjligheter när andra ser problem. Kort och gott – vi behöver entreprenörer och företagare som är risktagare, innovatörer och samhällsbyggare. Att samtidigt vilja sitt eget, medarbetarnas och Sveriges bästa är inget motsägelsefullt utan en unik kombination som är värd att värna. Om Sverige bara skulle ha politiker skulle inget skapas, om vi bara hade entreprenörer skulle det bli rörigt. Vi behöver varandra, men då måste statsministern och hennes allierade se oss som tillgångar och inte som mjölkkossor eller problem. 

Thomas Sonesson, entreprenör och under många år vd för Gallerix

Pigge Werkelin, entreprenör och initiativtagare till bland annat Gotlandsflyg 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera