1515
Annons

Vi måste säga nej till Löfven

DEBATT. Liberalernas riksdagsgrupp måste slå fast att det inte finns förutsättningar att ena S och L i en gemensam regeringspolitik. Jan Björklund bör snarast meddela att Liberalerna inte tänker släppa fram Stefan Löfven som statsminister, skriver nio tunga lokalpolitiker (L) i Skåne.

Stefan Löfven (S) och Jan Björklund (L) hälsar på varandra.
Stefan Löfven (S) och Jan Björklund (L) hälsar på varandra.Foto:Janerik Henriksson

När Annie Lööf i torsdags fick talmannens sonderingsuppdrag deklarerade hon att det nu är dags att fokusera på sakfrågorna i regeringsbildningen. Hennes ambition att föra samtal om sakpolitik manar till eftertanke. Diskussionen mellan partiledarna tycks hittills mest ha handlat om sällskap och vem som kan leda respektive ingå i en regering. Det angreppssättet har gått i baklås. Det är hög tid att nu, drygt två månader efter valdagen, granska vilken politik det finns stöd för i den valda riksdagen. Låt oss därför bidra med en genomgång av några politikområden ur Liberalernas synvinkel.

Med tanke på att L den gångna veckan röstade nej till Ulf Kristersson som regeringsbildare har medier spekulerat i huruvida en socialdemokratisk regering, med stöd av Liberalerna, är aktuell. Vår bedömning är att det inte finns några förutsättningar för detta då det sakpolitiska avståndet är för stort. Det finns också i riksdagen tydliga majoriteter mot S-linjen, detta på flera områden.

Socialdemokraterna gick till val på att stoppa utrymmet för friskolor. Liberalerna har den motsatta ståndpunkten och värnar valfrihet och utrymmet för entreprenörer att bidra till bättre välfärdstjänster. Liberalernas position delas av riksdagsmajoriteten.

Socialdemokraterna gick till val på att höja skatten för många av dem som mest bidrar till jobbskapande och export som företagare. Liberalerna har den motsatta ståndpunkten och vill ta bort de skattehöjningar på utbildning och ansträngning som S infört efter 1990-talets stora skattereform och dess princip om hälften kvar. Lägre skatt på arbete är en linje som delas av riksdagsmajoriteten.

Socialdemokraterna gick till val på den så kallade familjeveckan som innebär en kraftig expansion av världens mest generösa föräldraförsäkring. Det vore dyrt för staten – och ännu dyrare för det svenska samhället i stort. Liberalerna har sagt klart nej till Socialdemokraternas vallöfte. Liberalernas position delas av riksdagsmajoriteten.

Socialdemokraterna gick till val med löfte om mer S-märkt bostadspolitik. De har lovat ytterligare skattefinansierade subventioner och de säger bestämt nej till marknadshyror. Liberalerna anser tvärtom att bostadsbristen inte kan lösas med skattefinansierade satsningar. Vi är också av uppfattningen att hyresmarknaden bör avregleras så att byggandet kan öka och att befintliga bostäder kan användas mer effektivt. Liberalernas kritik mot socialdemokratiska subventioner delas av riksdagsmajoriteten.

Socialdemokraterna har den gångna mandatperioden påbörjat en nedmontering av LSS, stödet till samhällets allra mest utsatta. De senaste åren har tusentals människor blivit av med sin personliga assistans. Liberalerna har en helt annan uppfattning. Vi anser att en grundläggande uppgift för staten är att ge stöd till samhällets mest utsatta, personer med funktionshinder. Liberalernas nej till nedmonteringen av LSS stöds av flera andra partier i riksdagen.

Socialdemokraterna gick till val – med en LO-finansierad kampanj – på att krångla till arbetsmarknaden med mer regleringar. Det har lovat att avskaffa den flexibla anställningsformen allmän visstid. Det har bestämt motsatt sig förslag för fler enkla jobb. Liberalerna har den motsatta reformagendan för arbetsmarknaden. Vi vill öka flexibiliteten, lägga ned Arbetsförmedlingen i dess nuvarande roll, minska fackens makt att hålla människor borta från enkla jobb och reformera Las. Liberalernas nej till en krångligare arbetsmarknad delas av riksdagsmajoriteten.

Socialdemokraterna gick till val på att begränsa arbetskraftsinvandringen. Liberalerna anser tvärtom att Sverige har ett stort behov av arbetskraft och bör underlätta för människor att komma till vårt land och bidra till företagande och välfärd genom sitt arbete. Åtminstone fem partier i riksdagen lär säga nej till S-förslaget.

När vi granskar de sakpolitiska förutsättningarna är det tydligt att Socialdemokraterna och Stefan Löfven inte kan en bli samarbetspartner till Liberalerna. Socialdemokraterna har helt enkelt inte tillräckligt mandat från väljarna att föra sin politik – en politik med tydliga skillnader från Liberalernas. 

Det är dags för Liberalernas riksdagsgrupp att klargöra att det inte finns förutsättningar att ena S och L bakom en gemensam regeringspolitik. Jan Björklund bör snarast deklarera att vi inte kommer att släppa fram Stefan Löfven som statsminister.

 

Torkild Strandberg, kommunstyrelsens ordförande (L) i Landskrona

Malin Henriksson, ordförande, Liberalerna Simrishamn, ersättare i partirådet

Gilbert Tribo, regionråd (L), Region Skåne, medlem i partirådet

Louise Eklund, regionråd (L), Region Skåne

Frida Svensson, integrationspolitisk talesperson, Liberala Kvinnor

Susanne Bäckman, ordförande, Liberalerna Bromölla

Christer Sörliden, regionpolitiker (L), Region Skåne

Inger Tolsved Rosenkvist, 2:e vice ordförande, Liberalerna Skåne, ersättare i partirådet

Torbjörn Ekelund, kommunalråd (L), Svalöv, medlem i partirådet


Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?