Annons

Vi kräver jämställda styrelser

DEBATT. Några av de senaste årens stora noteringar visar att jämställda styrelser är långt från regel i samband med börsintroduktioner. Detta trots att vi som institutionella ägare varit tydliga med våra krav om jämställdhet. Vi uppmanar därför alla rådgivare att sätta fokus på frågan och vill att Nasdaq lägger in jämställda styrelser som en del i noteringsprocessen.

INTE TILLRÄCKLIGT BRA. 27 procent av styrelseledamöterna i lastbilsbolaget Traton är kvinnor. Bilden är från bolagets första handelsdag på Stockholmsbörsen. På bilden Joachim Drees, Christian Levin, Carsten Intra och Henrik Henriksson.
INTE TILLRÄCKLIGT BRA. 27 procent av styrelseledamöterna i lastbilsbolaget Traton är kvinnor. Bilden är från bolagets första handelsdag på Stockholmsbörsen. På bilden Joachim Drees, Christian Levin, Carsten Intra och Henrik Henriksson.Foto:Joey Abrait

Som institutionella ägare har vi drivit frågan om jämställda styrelser under lång tid. Det är en stående punkt på våra valberedningsmöten och något vi kontinuerligt tar upp med de styrelser där vi är ägare. Jämställda styrelser är primärt inte en rättvisefråga. Vi har själva sett, och studier visar, att bolag med högre andel kvinnor i styrelsen och i ledningen presterar bättre än andra bolag (Se exempelvis Storebrand, Care, PWC 2019). Det är en central del av vår ägarstyrning, men vi tycker att utvecklingen går för långsamt.

En snabb titt på omtalade börsintroduktioner 2019 talar sitt tydliga språk:

*  EQT: 16 procent kvinnor i styrelsen (1 av 6)
* Traton SE: 27 procent kvinnor i styrelsen (3 av 11)
* Nordic Entertainment Group: 40 procent kvinnor i styrelsen (2 av 6)
* Gaming Innovation Group: 0 procent kvinnor i styrelsen (0 av 6)
* Karnov Group: 16 procent kvinnor i styrelsen (1 av 6)
* Xbrane Biopharma: 28 procent kvinnor i styrelsen (2 av 7)
* K-fastigheter: 16 procent kvinnor i styrelsen (1 av 6)

Det finns helt enkelt en stor diskrepans mellan de krav vi ställer på styrelser vad gäller jämställdhet och situationen i många av de bolag som noteras på börsen. I dagsläget är det uppenbart att varken rådgivare eller börsrevisorerna i praktiken tittar på jämställda styrelser när de bedömer om ett bolag är börsfähigt.

Detta skapar onödig friktion. Vi har varit tydliga med våra krav om jämställda styrelser, men möts ofta av oförståelse. Det är ingen som berättat för bolagen att jämställdhet i styrelsen är viktigt. Ingen har alltså poängterat detta. Inte rådgivare och inte riskkapitalbolagen som är de som ofta sätter bolagen på börsen.

När nynoterade bolag får in stora institutionella ägare som under flera år haft krav på jämställda styrelser, blir det lätt en konfrontation. Bolagens tidigare ägare vill i många fall inte byta ut en styrelse som enbart suttit ett år (sedan börsintroduktionen).

Att tillsätta en jämställd styrelse inför börsintroduktion vore betydligt enklare. Bolaget och dess styrelse ses ändå över under en noteringsprocess, och att då i förväg säkerställa en jämställd styrelse vore ett naturligt steg. Om inte insikten drabbat bolaget förr. Trots en rad studier som visar på ett positivt samband mellan jämställdhet – i såväl styrelse som i ledningen – och lönsamhet så verkar flera av bolagen och dess rådgivare själva sakna insikten om sambandet.

Nasdaq Nordic kommer att ta upp frågan i sina styrelseutbildningar, vilket är ett bra första steg, men vi behöver göra mer.

Vi uppmanar därför alla rådgivare och riskkapitalbolag som arbetar med börsintroduktioner att införa rekommendationer på jämställda styrelser. Det kommer att göra de bolag ni arbetar med att bli mer attraktiva för investerare, och i synnerhet det långsiktiga institutionella kapitalet.

Det är dags att alla tar sitt ansvar för ett mer jämställt näringsliv.

Ramsay Brufer, ägaransvarig, Alecta
Henrik Didner, grundare, Didner & Gerge Fonder
Erik Durhan, chef för ägarstyrning, Nordea Fonder
Ossian Ekdahl, chef Ägaransvar, Första AP-fonden
Mats Gustafsson, förvaltare, Lannebo Fonder
Eva Halvarsson, vd, Andra AP-fonden
Lars-Göran Orrevall, chef Kapitalförvaltning, Skandia
Peter Lundkvist, chef Ägarstyrning, Tredje AP-fonden
Arne Lööw, ägaransvarig, Fjärde AP-fonden
Marianne Nilsson, chef Ägarstyrning, Swedbank Robur Fonder
Anders Oscarsson, Aktiechef & Ägaransvarig, AMF
Magdalena Wahlqvist Alveskog, vd och ägarstyrningsansvarig, Handelsbanken Fonder
Emilie Westholm, chef Ansvarsfullt ägande, Folksamgruppen
Johannes Wingborg, ägaransvarig, Länsförsäkringar Fondförvaltning


Innehåll från ScriveAnnons

Svenska tillväxtbolaget slår hål på myter om e-signering

Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.
Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.

Trenden är tydlig – att signera avtal med ett klick lockar både stora och små företag.

Samtidigt finns det fortfarande många myter och missuppfattningar kring e-signering.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här 

När Scrive drog igång sin verksamhet 2010 hade digitaliseringen inte fått sitt ordentliga genombrott i Sverige. För det svenskägda bolaget krävdes det enträget arbete för att övertyga kunderna om att e-signaturen faktiskt hade kommit för att stanna.

– Marknaden började mogna på allvar 2016 och i dag är det inte längre en frågeställning om en elektronisk underskrift är juridiskt bindande eller inte, säger Scrives vd Viktor Wrede.

Samtidigt tvekar vissa kunder fortfarande kring säkerhetsaspekten. Farhågan är att e-signeringsverktyget som gör det möjligt att signera avtal och många andra typer av dokument med hjälp av några tangentklick helt enkelt inte är tillförlitligt.

– Men det är bättre och säkrare att använda Scrive och e-signering än att underteckna avtal och kontrakt på ett fysiskt utskrivet papper. Det har alltid varit juridiskt möjligt att signera dokument elektroniskt men det är först nu marknaden vågar, säger Viktor Wrede.

Lämpar sig väl även för småföretag

En vanlig missuppfattning är att e-signeringstjänster enbart passar bolag med stora volymer av avtal och dokument. På sin kundlista har visserligen Scrive flertalet globala bolag med verksamheter i många länder.

– Men vi finns till för alla, stora som små. Tjänsten gör att även småföretagarnas arbetstillvaro underlättas, att de sparar tid och att de därmed kan göra fler affärer. Behoven finns i alla sorters bolag. Varje år ska exempelvis något styrelseprotokoll, en årsredovisning och ett stämmoprotokoll undertecknas, säger Viktor Wrede.

En annan myt, konstaterar han, är att elektroniskt underskrivna dokument i högre grad riskerar att hamna i fel händer. I verkligheten är det snarare tvärtom.

– Genom vår lösning kan företagen digitalisera alla kontrakt och sedan lagra dem virtuellt. På så sätt kan både chefer och anställda komma åt alla sina kontrakt från butikerna och kontoren med en enkel knapptryckning men åtkomst för utomstående är förstås skyddad, säger Viktor Wrede.

Minskad risk att slarva bort dokument

Följdeffekten blir snabbare kundservice, bättre skydd mot bedrägerier och ett betydligt bättre system för säker förvaring av kontrakt.

– Och risken för att du som företagare ska tappa bort dokument är obefintlig. Du får helt enkelt bättre koll. Du slipper att gå runt i arkivrum och leta reda på rätt avtal, dokument och offerter. Den här typen av minskad administrationstid gör att företagen kan effektivisera sina verksamheter – och därmed göra fler affärer.

Dessutom, påpekar Viktor Wrede, kan ett ökat fokus på elektroniska underskriften ge bättre lönsamhet.

– När en av våra kunder inom bilindustrin gick över till en helt digitaliserad process sparade de in åtta heltidsanställningar. Det här handlade om personer som tidigare bara satt och hanterade fel i kontrakt, och som nu fick andra och mer relevanta arbetsuppgifter.

Ett av de vanliga missförstånden är att man tror att tjänsten ska vara dyr – när det egentligen finns pengar att spara i förlorade affärer för att administrationstiden slukar tid.

– Nettoeffekten av att gå över till e-signering är i princip alltid positiv för våra kunder, säger Viktor Wrede.

Här kan du testa Scrive gratis 

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?