1515
Annons

Vi kräver jämställda styrelser

DEBATT. Några av de senaste årens stora noteringar visar att jämställda styrelser är långt från regel i samband med börsintroduktioner. Detta trots att vi som institutionella ägare varit tydliga med våra krav om jämställdhet. Vi uppmanar därför alla rådgivare att sätta fokus på frågan och vill att Nasdaq lägger in jämställda styrelser som en del i noteringsprocessen.

INTE TILLRÄCKLIGT BRA. 27 procent av styrelseledamöterna i lastbilsbolaget Traton är kvinnor. Bilden är från bolagets första handelsdag på Stockholmsbörsen. På bilden Joachim Drees, Christian Levin, Carsten Intra och Henrik Henriksson.
INTE TILLRÄCKLIGT BRA. 27 procent av styrelseledamöterna i lastbilsbolaget Traton är kvinnor. Bilden är från bolagets första handelsdag på Stockholmsbörsen. På bilden Joachim Drees, Christian Levin, Carsten Intra och Henrik Henriksson.Foto:Joey Abrait

Som institutionella ägare har vi drivit frågan om jämställda styrelser under lång tid. Det är en stående punkt på våra valberedningsmöten och något vi kontinuerligt tar upp med de styrelser där vi är ägare. Jämställda styrelser är primärt inte en rättvisefråga. Vi har själva sett, och studier visar, att bolag med högre andel kvinnor i styrelsen och i ledningen presterar bättre än andra bolag (Se exempelvis Storebrand, Care, PWC 2019). Det är en central del av vår ägarstyrning, men vi tycker att utvecklingen går för långsamt.

En snabb titt på omtalade börsintroduktioner 2019 talar sitt tydliga språk:

*  EQT: 16 procent kvinnor i styrelsen (1 av 6)
* Traton 8TRA +0,32% Dagens utveckling SE: 27 procent kvinnor i styrelsen (3 av 11)
* Nordic Entertainment Group: 40 procent kvinnor i styrelsen (2 av 6)
* Gaming Innovation Group: 0 procent kvinnor i styrelsen (0 av 6)
* Karnov Group: 16 procent kvinnor i styrelsen (1 av 6)
* Xbrane Biopharma: 28 procent kvinnor i styrelsen (2 av 7)
* K-fastigheter: 16 procent kvinnor i styrelsen (1 av 6)





Det finns helt enkelt en stor diskrepans mellan de krav vi ställer på styrelser vad gäller jämställdhet och situationen i många av de bolag som noteras på börsen. I dagsläget är det uppenbart att varken rådgivare eller börsrevisorerna i praktiken tittar på jämställda styrelser när de bedömer om ett bolag är börsfähigt.

Detta skapar onödig friktion. Vi har varit tydliga med våra krav om jämställda styrelser, men möts ofta av oförståelse. Det är ingen som berättat för bolagen att jämställdhet i styrelsen är viktigt. Ingen har alltså poängterat detta. Inte rådgivare och inte riskkapitalbolagen som är de som ofta sätter bolagen på börsen.

När nynoterade bolag får in stora institutionella ägare som under flera år haft krav på jämställda styrelser, blir det lätt en konfrontation. Bolagens tidigare ägare vill i många fall inte byta ut en styrelse som enbart suttit ett år (sedan börsintroduktionen).

Att tillsätta en jämställd styrelse inför börsintroduktion vore betydligt enklare. Bolaget och dess styrelse ses ändå över under en noteringsprocess, och att då i förväg säkerställa en jämställd styrelse vore ett naturligt steg. Om inte insikten drabbat bolaget förr. Trots en rad studier som visar på ett positivt samband mellan jämställdhet – i såväl styrelse som i ledningen – och lönsamhet så verkar flera av bolagen och dess rådgivare själva sakna insikten om sambandet.

Nasdaq Nordic kommer att ta upp frågan i sina styrelseutbildningar, vilket är ett bra första steg, men vi behöver göra mer.

Vi uppmanar därför alla rådgivare och riskkapitalbolag som arbetar med börsintroduktioner att införa rekommendationer på jämställda styrelser. Det kommer att göra de bolag ni arbetar med att bli mer attraktiva för investerare, och i synnerhet det långsiktiga institutionella kapitalet.

Det är dags att alla tar sitt ansvar för ett mer jämställt näringsliv.

Ramsay Brufer, ägaransvarig, Alecta
Henrik Didner, grundare, Didner & Gerge Fonder
Erik Durhan, chef för ägarstyrning, Nordea Fonder
Ossian Ekdahl, chef Ägaransvar, Första AP-fonden
Mats Gustafsson, förvaltare, Lannebo Fonder
Eva Halvarsson, vd, Andra AP-fonden
Lars-Göran Orrevall, chef Kapitalförvaltning, Skandia
Peter Lundkvist, chef Ägarstyrning, Tredje AP-fonden
Arne Lööw, ägaransvarig, Fjärde AP-fonden
Marianne Nilsson, chef Ägarstyrning, Swedbank Robur Fonder
Anders Oscarsson, Aktiechef & Ägaransvarig, AMF
Magdalena Wahlqvist Alveskog, vd och ägarstyrningsansvarig, Handelsbanken Fonder
Emilie Westholm, chef Ansvarsfullt ägande, Folksamgruppen
Johannes Wingborg, ägaransvarig, Länsförsäkringar Fondförvaltning












Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Farliga argument i valrörelsen

Sverige är beroende av engagerade entreprenörer. Vi är tillgångar och inte mjölkkossor eller problem, skriver entreprenörerna Thomas Sonesson och Pigge Werkelin.

Foto:Pax Engström Nyström för Dagens Industri

När man lyssnar på den politiska debatten är det svårt att som entreprenör att inte reagera. Vi ska tydligen lösa alla samhällsutmaningar själva. Vi ska ansvara för vår egen säkerhet – justitieministern tycker till exempel att företagen själva skall skydda sig bättre mot kriminella. Vi ska finansiera försvaret med beredskapsskatt. Vi ska ansvara för att integrera nyanlända (vilket statsministern nämnt om en lösning på integrationsutmaningarna) och många andra pålagor i en ständigt växande karta av administrativa och tvingande regler. I vår vardag ska vi dessutom vara statens ständigt skattebetalande mjölkkossa för att finansiera välfärden och skapa arbeten. 

Det klart att man då funderar på vad som sägs och hur det påverkar mitt företagande och andras vilja att starta företag. Signalerna är frekventa när det pratas om vad vi som entreprenörer skall ansvara för - men regeringen lyfter inte så mycket vad vi skapar. 

Vi som företagare har naturligtvis ett stort ansvar att vara förebilder och visa vägen framåt genom att skapa arbeten, ha schyssta villkor och driva innovation. De flesta entreprenörer använder dessutom sin drivkraft till ideella uppdrag och blir otroligt stolta om de kan bidra till samhällsnytta oavsett var det är. Vi ser entreprenörskapet som kittet i samhället eftersom det har både närheten till de anställdas vardag och drivkraften mot att bygga vidare. Som entreprenör är man en del av samhällets alla olikheter. Något som torde vara unikt i dagens samhälle. 

Entreprenörer älskar utmaningar. Framför allt går vi i gång på att skapa konkreta och handlingskraftiga lösningar. Det kan vara allt från att ideella initiativ som gratis aktiviteter för barn i utsatta områden till kommersiella företag som tjänar pengar på att stärka tryggheten i samma område.  

Men vi entreprenörer ogillar omotiverad byråkrati, orimliga skatter och en företagarfientlig attityd.  Därför är det bekymmersamt att den nuvarande regeringen verkar gå till val på populistiska vallöften som beredskapsskatt och att bekämpa vinster företag. Som entreprenör är man aldrig populist – för då försvinner kunderna. Just nu verkar dock väldigt många politiker vara det. När man hör statsministerns hårda kommunikation och sätt att angripa motståndare är det väl populism om något. 

Som entreprenör lyssnar man inte så mycket på ideologi som på sakfrågor. Vi är mer hands-on och funderar på hur vi skall lösa ett problem än att fundera på vems fel är. Där är vi entreprenörer långt mer tränade än många politiker. Samtidigt hoppas och tror vi att det finns de politiker som jobbar med att få saker och ting gjorda på riktigt. Vi tror de allra flesta väljare vill ha politiker som är genomförare i stället för att de driver plakatpolitik, har högt tonläge eller har målat in sig i ett hörn. 

I dagens samhälle får man inte heller missa att entreprenörer också är mobila. Vårt arbetsfält och kontaktnät är internationellt. Vi kan arbeta från ett kontor i New York, en co-working i Uppsala eller en strand i Thailand. Något som allt fler väljer att göra. Det betyder också att vi är känsliga för politisk klåfingrighet och en attityd där man vill straffa entreprenörerna. Känner vi oss inte välkomna här i Sverige är det lätt att låta flyttlasset gå till mer företagsvänliga länder. Vi har sett det förr. Socialdemokraterna lyckades få framgångsrika entreprenörer som Kamprad och Rausing att lämna landet. Nu är det lättare än någonsin att lämna Sverige och med den retorik som statsministern och hennes kollegor bedriver är risken stor att vi hamnar i samma läge som vi en gång var. Det vore förödande för landets utveckling.

Sverige behöver nyfikna, kunskapssökande och kreativa människor som ser möjligheter när andra ser problem. Kort och gott – vi behöver entreprenörer och företagare som är risktagare, innovatörer och samhällsbyggare. Att samtidigt vilja sitt eget, medarbetarnas och Sveriges bästa är inget motsägelsefullt utan en unik kombination som är värd att värna. Om Sverige bara skulle ha politiker skulle inget skapas, om vi bara hade entreprenörer skulle det bli rörigt. Vi behöver varandra, men då måste statsministern och hennes allierade se oss som tillgångar och inte som mjölkkossor eller problem. 

Thomas Sonesson, entreprenör och under många år vd för Gallerix

Pigge Werkelin, entreprenör och initiativtagare till bland annat Gotlandsflyg 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera