1515
Annons

Vi kan inte acceptera förslagen i Artskyddsutredningen

Den nyligen presenterade Artskyddsutredningen har varit efterlängtad efter år av konflikter och oklarheter. Resultatet är dock en besvikelse. Med de förslag som lämnas får näringslivet och enskilda markägare bära en stor del av bördan för Sveriges artskydd, skriver expertföreträdare för näringslivet.

Sverige ska ha höga ambitioner för naturvård och artskydd. Detta ska ske rättssäkert, i linje med vad som gäller enligt EU-direktiv, menar artikelförfattarna. På bilden Ögonpyrola, en av många örter som har svårt att klara ett modernt skogsbruk.
Sverige ska ha höga ambitioner för naturvård och artskydd. Detta ska ske rättssäkert, i linje med vad som gäller enligt EU-direktiv, menar artikelförfattarna. På bilden Ögonpyrola, en av många örter som har svårt att klara ett modernt skogsbruk.Foto:Thomas Gunnarsson / SBF

Utredningen innehåller ett efterlängtat förslag, att lagstiftningen skiljer på förbudsregler för fåglar respektive livsmiljöer. För övriga frågor missar Artskyddsutredningen målet. Vi som undertecknar denna artikel är representanter för näringsliv och markägare i Artskyddsutredningens expertgrupp och starkt kritiska till flera av utredningens förslag.

Artskyddets tillämpning i Sverige är problematisk för markägare och företag eftersom reglerna är otydliga och tillämpningen oförutsägbar. Översynen av artskyddsförordningen har sin grund i Januariavtalets del om rättssäkerhet och äganderätt. Äganderätten behöver enligt direktivet värnas och rättssäkerheten för markägare och verksamhetsutövare stärkas. När det gäller EU-rätten har uppdraget varit att analysera och klarlägga hur långtgående skydd EU-rätten kräver. Utredningen skulle analysera miniminivån, inte presentera förslag som går därutöver. EU-domstolens förhandsavgörande ”Skydda Skogen” från mars i år om en avverkning i Härryda kommun har ytterligare satt fingret på behovet av ökad tydlighet.

Vi välkomnar att fågeldirektivets och livsmiljödirektivets olika förbudsregler föreslås implementeras i separata bestämmelser. Det ger förutsättningar för att direktiven kan tillämpas som EU avsett. Men i övrigt har vi svårt att se några förslag som stärker rättssäkerheten eller ger större förutsägbarhet för markägare och verksamhetsutövare. När uppdelningen görs är det viktigt att det inte skapas nya oklarheter. I lagstiftningsarbetet bör direktivstexten användas utan omskrivningar, för att underlätta tolkningar i ljuset av EU-rätten. 

Utredningens vill införa ett nytt planeringsverktyg, ett så kallat Livsmiljöunderlag. Det ska bland annat innehålla en redogörelse för vilka befintliga verksamheter som ”man” vet utgör eller kommer att utgöra ett hot mot fridlysta arter och utpekande av arealer som i framtiden bör skyddas. I praktiken blir underlagen rena gissningar eftersom naturens tillstånd inte är statiskt. Underlaget ska beslutas av länsstyrelsen och ingå som beslutsunderlag vid tillståndsprövningar. Vi anser att ett så långtgående planeringsverktyg som dessutom inte kan överklagas, riskerar att skapa större osäkerhet om hur artskydd ska hanteras och vad det innebär för markägare och företag.

Vi är helt emot utredningens förslag att regeringen ska kunna utfärda föreskrifter för vissa verksamhets- eller åtgärdstyper i syfte att genomföra fridlysningsreglerna. I praktiken innebär det att regleringen föreslås kunna bryta ett befintligt tillstånd. Detta devalverar rättssäkerheten och förutsägbarheten. Förslaget går dessutom emot vad regeringen bett utredningen om. En sådan osäkerhet om vilka verksamheter som är tillåtna i framtiden motverkar viljan att investera och driva verksamhet. 

Utredningens förslag flyttar gränsen för när en markägare ska få ersättning för stoppad eller begränsad verksamhet. Motivet är utredningens vidlyftiga tolkning av laglighetsprincipen. Den innebär att en verksamhetsutövare inte kan få ersättning för att låta bli att bedriva en olaglig verksamhet. Den principen är fullt rimlig och logisk. Motsatsen vore absurd. Men det viktiga är frågan om var gränsen för laglighet går. 

Utredningens tolkning är mycket långtgående och utmanar rådande rättspraxis. Med uttolkningen riskerar att det läggs en orimlig börda för artskydd på enskilda markägare. Incitamenten att skapa och bevara naturvärden riskerar att försvinna. Utrymmet för markägaren att få ersättning för de naturvärden som vederbörande bidragit till blir mycket snävt. Därtill har utredningen inte sett alla konsekvenser av sina förslag. Konsekvenserna är inte enbart ekonomiska utan drabbar även den biologiska mångfalden och klimatet på lång sikt. 

Sverige ska ha höga ambitioner för naturvård och artskydd. Detta ska ske rättssäkert, i linje med vad som gäller enligt EU-direktiv, och bör förändras på det sätt som kommittédirektivet för utredningen anger. Kostnaden för det gemensamma intresset ska inte bäras av enskilda verksamhetsutövare utan delas av hela samhället. Därför anser vi att det är viktigt att:

EU-direktiven implementeras ordagrant i enlighet med direktiven och i separata bestämmelser.

Intrång som försvårar pågående markanvändning ger rätt till ersättning oavsett vilken lagstiftning som åberopas och utan att markägaren behöver stämma staten.

Det är nu upp till Januariavtals-partierna att se till att intentionerna med en förändrad artskyddslagstiftning inte förloras när utredningens förslag ska bearbetas. Förslaget om att implementera de två EU-direktivens artskyddsförbud i olika bestämmelser är utmärkt och bör omgående genomföras och då med ordagranna lydelser. I övriga delar anser vi inte att förslagen kan genomföras.

Helena Andreasson, LRF

Linda Eriksson, Svenskt Näringsliv/Skogsindustrierna

Malin Pettersson, Södra

Anders Grahn, Sveriges Jordägareförbund

Tove Andersson, Svensk Vindenergi/Setterwalls Advokatbyrå

Läs replik från Naturskyddsföreningen här

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från VerizonAnnons

Ny studie: Strategisk osäkerhet efter pandemin

Arbetslivet blir sig antagligen aldrig mer helt likt efter pandemin. För att kunna stå stark även framöver krävs flexibla och robusta företag, enligt en färsk studie.

Ta del av hela rapporten ”Business, reimagined” här.     

Sett i backspegeln gick övergången från kontors- till hemarbete under pandemin förvånansvärt smidigt. En studie från telekomjätten Verizon visar att 70 procent av tillfrågade tjänstemän ansåg att de var mer effektiva när de arbetade hemifrån. Även en majoritet av cheferna kände sig bättre rustade att fatta snabba och strategiska beslut och införa ny teknik som en följd av nyordningen på arbetsmarknaden.

Trots att pandemisituationen för tillfället är mindre akut än tidigare, har i stället en känsla av strategisk osäkerhet börjat infinna sig. Två tredjedelar av företagsledarna, 66 procent, hävdar att pandemin har blottlagt svagheter i deras strategi, medan 60 procent säger att de har svårt att hitta ett tydligt förhållningssätt till nya marknadsmöjligheter.

– Osäkerheten är inte förvånande. De flesta företagsledare såg inte pandemin komma, vilket påverkar människors förtroende. Men svaret är inte att eliminera osäkerhet – om det ens vore möjligt. I stället måste företagsledare bygga robusta organisationer som kan anpassa sig för att hantera chocker och överraskningar, säger entreprenören, CEO:n och managementprofessorn Margaret Heffernan, i rapporten.

”Många företag är lyckligt ovetande”

Teknik är viktigt för att skapa motståndskraft i en organisation som inte bara kan ta smällar, utan som kan blomstra och komma tillbaka ännu starkare. Molnbaserade lösningar har varit avgörande för att göra det möjligt för företag att snabbt bli mer flexibla – oavsett om de vill ta tillvara en möjlighet eller möta ett hot.

Rita McGrath, professor vid Columbia Business School, menar att företagsledare måste ställa sig ett antal frågor kring hur tekniken stödjer kundupplevelsen: 

– Var förbättrar den här tekniken upplevelsen för kunderna - och var gör den inte det? Problemet är att många företag implementerar teknik via dåligt designade system, samt att även om teknik kan erbjuda effektivitet, så fokuserar företag ofta mest på kostnadsbesparingar.

Negativa upplevelser, exempelvis utdragna supportsamtal och osmidig samtalshantering, kan tära ordentligt på kundlojaliteten.

– Många företag är lyckligt ovetande om vilken frustration de orsakar sina kunder. Här tror jag att företag helt enkelt gör felbedömningar. De vet inte ens om när de har förlorat en kund, säger Rita McGrath.

Företag står inför utmaningar som innefattar nya konsumentbeteenden, kompetensbrist och förändrade förväntningar från de anställda. Därtill tillkommer ekologiska omställningar, nya politiska riktlinjer samt den ständigt ökande takten av teknisk innovation.

I stället för att sticka huvudet i sanden menar Rita McGrath att ledare måste övervinna trögheten och påskynda sina organisationers transformationstakt. På så sätt det kan de definiera framtiden istället för att vänta på att framtiden ska definiera dem.

Här kan du ladda ner hela rapporten för att läsa mer    

Vill du veta mer? Följ Verizon Business på LinkedIn och Twitter:

VBG LinkedIn

VBG Twitter 

 

Mer från Verizon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Verizon och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Därför blir Soho House vårt nästa Clubhouse

Just nu pågår rekryteringsprocessen till den exklusiva medlemsklubben Soho House som öppnar i en gammal kyrka i Stockholm. Men risken är stor att etableringen av Soho House i Sverige kommer att bli ett nytt Clubhouse, skriver Viggo Cavling, chefredaktör på Travel News.

Foto:Jack Mikrut

Just nu pågår rekryteringen till Stockholms första Soho House. Det hela är ett slags pyramidspel. Befintliga medlemmar ska locka in nya medlemmar. Jag gissar att det blir någon form av kickback om jag tackar ja till att blir medlem. 23 000 kronor kostar det att bli medlem i samtliga hus. Alltså då får jag access till Soho House globala utbud. 13 000 kostar det att bli medlem bara i huset i Stockholm och är jag under 27 år är samma siffror 10 500 kronor och 3 000 kronor.

Det första Soho House öppnade i London 1995. Verksamheten var ett barn av sin tid. Ord som var heta då var credd, indie, arty och cool. Folk (jag) skrattade åt Glenn Killing i Manegen för man vågade inget annat. Den tidens humor var obegriplig, men kunde förklaras med ett enda ord: ironi. Inget var någonsin på riktigt och det fulaste som fanns var folklighet. Jag tänker på detta när jag hör en intervju i P1 med Nina Persson, sångerska i det extremt heta nittiotalsbandet The Cardigans. När koftorna från Småland var på toppen fick de vara husband i världens största tv-serie Beverly Hills. Och hur kändes det då? Jo, bandet skämdes, de ville ju vara indie.

Nu tjugofem år senare ångrar sig Nina. Hon borde ha omfamnat uppskattningen i Hollywood och blivit genuint glad. 

När Soho House öppnade var det samma ideologi som präglade affärsidén. Vi väljer ut de absolut coolaste kreativa människorna och samlar dem i en lokal. Finansmänniskor är tråkiga så de får absolut inte bli medlemmar. Verksamheten var hand i handske med tidsandan och rullade på. Det blev fler hus i New York, Los Angeles och Berlin. Men någonstans på vägen hann verkligheten ifatt grundaren Nick Jones. Verksamheten gick med förlust. Coola människor är tyvärr ofta väldigt dåliga på att tjäna pengar. Följaktligen är de snåla och ja tyvärr fattiga. Lösningen blev att Soho House fick en ny delägare i riskkapitalbolaget Yucaipa. Och vi vet alla hur dessa bolag tjänar pengar: extrem tillväxt är enda vägen fram. Nu efter corona ska Soho House öppna tjugo nya hus och ett av dem ska alltså bli verklighet i en gammal kyrka på Östermalm i Stockholm. Tyvärr tror jag att tiden har sprungit ifrån Soho House för länge sedan. 

Till att börja med så har Stockholm redan en uppsjö av hippa kontorshotell. Vore jag ung och cool i dag skulle jag i första hand söka mig till Klarnagrundaren Niklas Adalberths företagskuvös Norrsken i Spårvagnshallarna. Här kan du både bli miljardär och rädda världen samtidigt. Näst hippast tycker jag att Epicenter på Malmskillnadsgatan är. Här pågår fortfarande den digitala revolutionen för fullt och du kan få ditt medlemskort inopererat som ett chip i handen. Inte många meter bort på samma gata finns amerikanska We Work, kontorshotellet som gick upp som en sol och ner som en pannkaka på bara några år. Själv skriver jag dessa rader i kontorshotellet Convendums lokaler på Vasagatan, en av runt tjugo enheter i Stockholm. Det är inte det minsta hippt, men sofforna är sköna och foajén ser ut som en internationell hotellounge.

Den andra anledningen att jag inte tror på detta är att Stockholmarna inte gillar att vara trea på bollen. Globala koncept imponerar sällan på nollåttorna. Starbucks, världens största kafékedja, blev inte en hit i The Capital of Scandinavia. Trots drömläge och magiska kaffedrinkar finns knappt en enda enhet kvar innanför tullarna.

Inte heller världens mest lönsamma restaurangkoncept Eataly har blivit en framgång i grandiosa lokaler på Biblioteksgatan mitt i huvudstaden. Övervåningen är redan nedsläckt och onda tungor tror att Stureplansgruppen snart tar över det som finns kvar på bottenplan.

Men den tredje och viktigaste anledningen att jag är skeptisk är att ett sällskap utan människor med pengar är helt ointressant hösten 2022. I vår digitala era är siffror allt. Två av vår tids hetaste människor är Bianca Ingrosso och Jan Emanuel Karlsson. De är framgångsrika inte för att de lever upp till orden credd, indie, arty och cool utan för att de äger på sociala medier. Och de är riktigt rika. Det är sådana människor som vår tids kreativa elit vill ha kontakt med. De flesta på Stureplan har en startup i bakfickan som bara väntar på sin första såddinvestering. Den lär ingen hitta på Soho House på Östermalm.

Nej, risken är stor att etableringen av Soho House i Sverige kommer att bli ett nytt Clubhouse. Ni kanske minns pod-appen som ”alla” lyssnade på i en vecka och sen fejdade ut lika snabbt som vi kan säga hipp hajp.

Viggo Cavling, chefredaktör på Travel News, Nordens största affärstidning för reseindustrin

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera