ANNONS:
Till Di.se

Vera Efron: Putin kommer att skifta från utrikes till inrikespolitik

  • SOCIAL. Det som Putin sade om sina planer påminner mycket om Sveriges välfärdspolitik på 50-talet där skola, vård och omsorg stod i centrum, skriver Vera Efron. Foto: Pavel Golovkin

DEBATT. Vladimir Putin blev i söndags omvald igen, något som såväl ryssarna själva som omvärlden har räknat med. Vad kommer att hända nu? Vad står på Putins – och Rysslands – politiska och ekonomiska agendor? Vera Efron har analyserat Putins minutsnabba segertal.

Putin har för omvärlden visat sig vara såväl en oförutsägbar som hård politiker och hemlighetsmakare. Han har ofta överraskat med politiska drag som haft stora konsekvenser i världen. Agerandet på Krim, i Ukraina och kriget i Syrien har chockat omvärlden.

Ändå finns det en möjlighet att förutse hans politik genom att följa hans tal och analysera dess innehåll, något jag har gjort under lång tid. Putin brukar nämligen i sina tal vara tydlig med att staka ut riktningen.

Efter tidigare presidentval har Putin varit noga med att staka ut riktningen för politiken i sina segertal. Vad kan vi dra för slutsatser av hans segertal denna gång?

Putin är förutsägbar i sin oförutsägbarhet. Han har lagt om sin politik för varje mandatperiod. Rykten bland ryska analytiker spreds i förväg om att han skulle dra fram ett ess ur rockärmen när han höll segertalet; ”En ny Putin skulle träda fram.” Vilket också skedde.

Glad, pigg och med snabba säkra steg intog han scenen på Röda torget (en stark kontrast mot hans trötta uppenbarelse på senare tid). Han hade vunnit valet med för honom själv överraskande stora siffror. Även valdeltagandet var högt, givet att utgången av många sågs som given och intresset för att faktiskt ta sig till röstlokalerna beräknades vara lågt.

Putins tal var ovanligt kort, endast drygt en minut. 

”Tack kära vänner för stödet”, inledde han sitt tal.

Jag tror att många analytiker pustade ut av lättnad. Det värsta hade varit om han hade börjat talet med ”Kära so-otechestviki”. Fritt översatt betyder ordet ”fosterländare”, ryssar, medborgare, personer som känner en nationell samhörighet – allt i ett. Det finns ingen motsvarighet i andra språk för ordet fosterländare. Det ett är känsloladdat ord som används ofta vid allvarliga politiska händelser. Stalin adresserade folket med detta uttryck 1941 när tyska trupper stod vid Moskva. Michail Gorbatjov när han proklamerade att han avgår som president och upplöste Sovjetunionen. Boris Jeltsin, innan han sände trupper till Tjetjenien och började inbördeskriget 1994. Och inte minst Putin själv innan Ryssland gav sig in i Krim.

Att Putin valde att öppna talet genom att tacka alla ”kära vänner” signalerar med andra ord att inga allvarliga politiska händelser kommer att skaka Ryssland och omvärlden den närmaste tiden. Rysslands fokus kommer att skifta.

Putin valde att adressera väljarna med sin tacksamhet för att de (underförstått under hans ledning) har ”åstadkommit mycket och uppnått ett stort resultat under svåra, mycket svåra förhållanden”. I talet förklarade han att mycket återstår att göra. Framför allt att jobba hårt.

Ansatsen liknar ett annat tal han höll inför federationens församling i februari. Det som Putin då sade om sina planer påminner mycket om Sveriges välfärdspolitik på 1950-talet där skola, vård och omsorg stod i centrum. Sverige var alltid en förebild för Sovjetunionen och Ryssland med sitt folkhemsbygge. ”Socialism med ett mänskligt ansikte” kallade man det svenska välfärdssystemet. Rysslands fokus kommer att skifta från utrikes- till inrikespolitik.

Hur denna satsning på ”vård, skola och omsorg” ska genomföras är oklart. Han nämnde ingenting om vilka resurser han skulle använda för att åstadkomma detta. Istället valde han att lägga fokus på den nationella stoltheten. Och just till denna känsla vände han igen med sina välanpassade retoriska gester och ord i söndagens segertal: ”Vi har ett hårt arbete framför oss… Våra barn ska leva i en bättre framtid… Vi är tillsammans”.

Tyngdpunkten i Putins politik kommer att ligga på inrikespolitiska och ekonomiska frågor. Dock, för att åstadkomma de stora resultat som han nämnde i sitt tal på Röda torget, behöver han ett förhållandevis stabilt läge i Europa i allmänhet och i Sverige i synnerhet. Östersjön, som är en pulsåder för rysk handel med omvärlden, är en prioriterad fråga.

Europas (och Sveriges) politiska instabilitet med högerextremistiska inslag gagnar inte handeln. Och just export av sina förädlade naturtillgångar ser man som största outvecklade potential i Ryssland som man kan använda sig av för att bygga upp välfärdssystemet. 

Man har redan utvecklat en stor militär potential och genom att placera luftvärn och offensiva system i Kaliningrad har man visat Europa sin förmåga att försvara landet. Detta har prioriterats i utrikespolitiken de senaste åren, men nu vill man som sagt ta nästa steg. 

Ryssland och Europa har kastat alla stenar på varandra. Den sista stenen hoppas jag blev kastad i den pågående spion- och diplomatkonflikten mellan Storbritannien och Ryssland.

Ett stabilt Ryssland på andra sidan Östersjön gagnar inte endast Putin, utan också Sverige och hela Europa. Vi behöver helt enkelt acceptera att Ryssland geografiskt ligger där det ligger och det är ingenting vi kan ändra på.  

Rysslands politiker har alltid drivit en säregen politik där känslor ofta spelar en större roll än rationalitet – och det är något man kommer att fortsätta med. Det går hem hos det ryska folket. Sverige med sin pragmatiska inställning skulle däremot kunna spela en avgörande roll och påverka Ryssland om man bara tar chansen.

Precis som i fallet med Nordkorea, som Sverige kunnat behålla sina diplomatiska förbindelser med till gagn för stabilitet i världen, skulle Sverige med sitt sunda förnuft kunna hjälpa Ryssland att komma ur det dödläge som landet befinner sig i idag.

Sverige skulle kunna satsa på att utveckla handelsrelationer med sin granne i öst vilket skulle främja svenska företag. En sådan fredlig utveckling kan i sin tur påverka Ryssland att satsa på att bygga upp välfärdssamhället enligt svensk modell baserad på demokratiska värderingar. Viljan finns där.

Vera Efron, författare och Rysslandsexpert


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies