Annons

Vd-uppropet: SAS-avtalet hotar hela avtalsrörelsen

DEBATT. Parterna i SAS-strejken påstår att piloternas lönehöjningar är i linje med industrimärket. Det är grovt felaktigt och riskerar att elda på lönekraven från andra grupper i den kommande avtalsrörelsen, skriver vd:arna för industrins samtliga arbetsgivarorganisationer.

BLAND MOLNEN. SAS, lett av vd:n Rickard Gustafson (bilden), och Svensk pilotförening sprider missvisande information i medier och har föregripit nästa års avtalsrörelse med löneavtal för åren 2020 och 2021 som är helt orimliga, skriver bland andra Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten och Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg.
BLAND MOLNEN. SAS, lett av vd:n Rickard Gustafson (bilden), och Svensk pilotförening sprider missvisande information i medier och har föregripit nästa års avtalsrörelse med löneavtal för åren 2020 och 2021 som är helt orimliga, skriver bland andra Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten och Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg.Foto:Fredrik Persson/TT

Den kostsamma pilotstrejken är äntligen över. Förra veckan nådde SAS och Svensk pilotförening ett treårigt avtal – ett avtal med betydligt högre löneökningar än vad som tidigare har förhandlats fram på den övriga arbetsmarknaden.

Direkt efter överenskommelsen spreds uppgifter i media om att avtalet ”ryms inom industrins lönemärke”. Detta är inte bara anmärkningsvärt, utan direkt felaktigt.

Utgångspunkten för lönebildningen på svensk arbetsmarknad är att det är den exportberoende industrins konkurrenskraft som är avgörande och att industrin därför sätter ett lönemärke som övriga på arbetsmarknaden sedan följer.

Den här ordningen fick vi efter att lönebildningen havererade under sjuttio-, åttio- och nittiotalet med allvarliga följder för både konkurrenskraften och arbetstagarnas reallöneökningar.

Den så kallade lönekapplöpningen – fackliga parter som i förhandlingar söker övertrumfa varandra – var en starkt bidragande orsak till det dåliga resultatet för samhällsekonomin.

Sedan drygt tjugo år tillbaka har vi nu haft en välfungerande modell med industriavtalet som grund för lönebildningen. Den har gett oss både stabilitet och förutsägbarhet och bidragit till positiva effekter för hela den svenska ekonomin.

Som representanter för arbetsgivarna inom industrin ser vi därför ytterst allvarligt på avtalet mellan SAS och Svensk pilotförening som är högre än märket 2019 och de högst orimliga nivåer man har förhandlat fram för de kommande två åren. Vi är starkt kritiska till påståendet att avtalet skulle ligga på märket och anser det nödvändigt att bemöta detta.

För det första är utgångspunkten att industrin normerar löneökningarna och att detta sedan ska gälla hela den svenska arbetsmarknaden. Företag eller branscher som inte följer den etablerade ordningen kan inte räkna med industrins stöd i arbetsmarknadskonflikter.

För det andra är industrins märke 2,3 procent för 2019 och det styr därmed löneökningarna på hela den svenska arbetsmarknaden. Avtalet mellan SAS och Svensk pilotförening är betydligt högre än så och medger löneökningar på 3,5 procent i år enligt uppgift från parterna och kan därmed inte sägas ”ligga på märket” som bland andra SAS hävdar.

För det tredje har SAS och Svensk pilotförening redan ingått avtal för åren 2020 och 2021 som dessutom är helt orimliga. Det är därför både viktigt och nödvändigt att påminna om att det för dessa år ännu inte finns någon framförhandlad lönenivå för den övriga arbetsmarknaden. Det märkessättande avtalet inom industrin sluts först i slutet av mars nästa år.

Som ett litet exportberoende land i Europas utkant måste vi värna vår internationella konkurrenskraft. Det gäller naturligtvis inte bara industrin – utan även övriga sektorer som numera verkar på en global marknad. Det gäller handeln, tjänstesektorn men också stora delar av transportsektorn – inte minst flyget.

Avtalet ger helt enkelt en skev bild av löneökningar på den svenska arbetsmarknaden och riskerar att elda på lönekrav från andra grupper. Sverige har bland de högsta arbetskraftskostnaderna i världen och löneökningstakten är högre än i flera av våra konkurrentländer. Vi måste fortsätta växla ned löneökningstakten för att inte tappa i internationell konkurrenskraft och förlora jobb till andra länder. Det torde även gälla flyget.

Jonas Hagelqvist, vd IKEM – Innovations- och kemiindustrierna

Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen 

Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna 

David Johnsson, vd Trä- och möbelföretagen 

Ravindra Parasnis, vd Grafiska företagen 

Lena-Liisa Tengblad, vd Gröna arbetsgivare 

Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Bristol-Myers Squibb Annons

Uppköpet stärker BMS:s läkemedelsportfölj

I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.
I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.

Med uppköpet av läkemedelsbolaget Celgene stärker Bristol Myers Squibbs sitt erbjudande av läkemedel och vårdlösningar. Bolaget kommer även fortsätta att samarbeta med andra vårdaktörer för att utveckla behandlingar för svårt sjuka patienter.

I november förra året fullbordade BMS, Bristol Myers Squibb, sitt uppköp av Celgene och de båda bolagens produkter finns nu under BMS varumärke.

– Bägge bolagen var framgångsrika både globalt och här i Sverige. Tillsammans har vi nu möjligheten att hjälpa än fler patienter inom olika sjukdomsområden. Vi har redan ett flertal ledande produkter på marknaden och bara under de kommande två åren lanserar vi ytterligare åtta nya läkemedel, säger Michaël Lugez, vd på BMS Sverige och tidigare vd på Celgene Nordics. 

Ledande biofarmabolag

Celgene var innan sammanslagningen en världsledande aktör inom läkemedelsutveckling för behandling av bland annat blodcancersjukdomar, solida cancertumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS var ett globalt biofarmabolag som utvecklade innovativa läkemedel inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, immunologi och fibros.

– Tillsammans har vi en av industrins bredaste pipelines och tack vare att vi nu kan slå samman kunskaperna och erfarenheterna från de båda bolagen kommer vi bli ännu starkare. Medarbetarna är vår främsta tillgång och de drivs av att hitta nya läkemedel och innovativa behandlingslösningar för vården. Både Celgene och BMS har tidigare också investerat stort i forskning globalt och det är något vi kommer att fortsätta med, säger Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer - så verkar Bristol Myers Squibb i Sverige.

Under kommande år avser BMS i Sverige att arbeta mot tre huvudmål.

– Vår första prioritet är nu att färdigställa sammanslagningen av bolagen för att patienterna ska kunna ta del av fördelarna. Vidare har vi som mål att våra nya produkter ska bli tillgängliga för patienter i Sverige så snart som möjligt. Det tredje målet är att ge vår personal fler möjligheter att växa och utveckla vår affär, säger Michaël Lugez.

Patienterna är allt fokus

Patienterna och deras vård står ständigt i fokus i allting som BMS gör och bolaget vill vara med genom hela patientresan. Därför utvecklar de nu bland annat en app där patienter kan följa sin behandling, få svar på frågor och prata med en läkare.

– Vi vill inte bara vara en läkemedelsleverantör, utan även en partner till alla som är involverade inom hälso- och sjukvård. BMS var till exempel med och grundade organisationen ”All.Can” vars mål är att frigöra resurser för sjukhus för att optimera behandlingen av patienter. För att uppnå detta måste vi arbeta tillsammans. Ett annat exempel är hur vi i den pågående pandemin arbetar tillsammans med andra företag och organisationer för att donera pengar, labbutrustning och produkter för att stötta kampen mot coronaviruset, säger Michaël Lugez.

Ny logotyp

I samband med uppköpet av Celgene uppdaterar BMS även sitt varumärke med en ny logotyp.

– Även om vi fortfarande heter BMS är vi ett nytt bolag och det vill vi visa med vår nya logotyp. Motivet är en hand som är en universell symbol för läkande. Den representerar att ge och ta emot vård och visar på vårt engagemang för att sätta människan i första rummet, det är personligt, avslutar Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Bristol Myers Squibb här 

Fakta Bristol Myers Squibb
Bristol Myers Squibb, BMS, är ett globalt biofarmaceutiskt bolag som utvecklar innovativa läkemedel för svåra sjukdomar. Bolaget kombinerar smidigheten hos ett bioteknikbolag med räckvidden och resurserna hos ett etablerat läkemedelsföretag. BMS är bland annat verksamma inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, cancersjukdomar samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS deltar i flera globala samarbeten för att utveckla och optimera vårdlösningar med patienten i fokus.

Mer från Bristol-Myers Squibb

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bristol-Myers Squibb och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?