1515

Vd:n: Kärnkraft är inte framtiden

REPLIK. Staffan Qvist argumenterar för en fortsatt drift av Ringhals 1 och 2 (Di Debatt 22/5). Det får han gärna göra, men ett antal osanningar och felaktigheter i Qvists resonemang kring vindkraft och förnybar energi måste bemötas. 

VINDVARNING. Det är felaktigt att vindkraften subventioneras stort genom elcertifikatsystemet och att stödet innebär en hög kostnad för elkonsumenterna, skriver Charlotte Unger Larson.
VINDVARNING. Det är felaktigt att vindkraften subventioneras stort genom elcertifikatsystemet och att stödet innebär en hög kostnad för elkonsumenterna, skriver Charlotte Unger Larson.Foto:Johan Nilsson / TT

En vanlig missuppfattning är att sol- och vindkraft inte kan ersätta kärnkraften. Man bortser då från att den pågående marknadsstyrda och successiva kärnkraftsavvecklingen ger oss tid att få lösningar på plats som möjliggör övergången till ett helt förnybart elsystem. 

Lennart Söder, professor vid KTH, ger exempel på lösningar som existerar redan i dag: flexibel elanvändning, smart elbilsladdning, batterier, mer kraftvärme, mer effekt i vattenkraften, pumpkraftverk samt elimport och -export.

Qvist menar att utbyggnaden av förnybar elproduktion är dyr och långsam. Men sanningen är att från 2017 till 2021 byggs vindkraften i Sverige ut med 4 TWh/år, motsvarande en halv kärnkraftsreaktor per år. Om utbyggnadstakten fortsätter får vi drygt 70 TWh vindkraft år 2030. 

Enligt Energimyndigheten har vindkraft som tas i drift 2020 en produktionskostnad på 36 öre/kWh. Det kan jämföras med produktionskostnaden för ny kärnkraft – ca 100 öre/kWh. 

Det är felaktigt att vindkraften subventioneras stort genom elcertifikatsystemet och att stödet innebär en hög kostnad för elkonsumenterna.  Varken kärnkraftsproducenter eller elintensiv industri köper elcertifikat. För övriga elkonsumenter har kostnaden varit ca 3 öre/kWh. 

Dock är påverkan på den totala elkostnaden är nära noll, då den ökade elproduktionen från vindkraft pressar elpriset med ca 3 öre/kWh per 10 TWh ökad produktion.

Flera områden i Sverige står inför en kapacitetsutmaning, men den kan inte lösas med ny kärnkraft. Problemet handlar inte om brist på el, utan om brist på nätkapacitet. Här behövs stora investeringar för att göra det möjligt att ansluta nya industrier och bostadsområden. 

Utöver modernisering av elnäten, krävs samarbete för att påskynda utbyggnaden av förnybar elproduktion. 

Marknaden och myndigheterna är eniga om att förnybara energikällor är framtiden. Omställningen till 100 procent förnybart är samhällsekonomiskt lönsam. Sverige har bland de bästa förutsättningarna i Europa att klara den. 

Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi

Läs tidigare inlägg: 

Här är förutsättningarna för fortsatt drift av Ringhals 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?