Annons

Kronans problem är kroniska

DEBATT. Trots låg inflation fortsätter kronan att sjunka i värde. Sedan 2003 har den svenska valutan tappat 20 procent mot euron i reala termer – en häpnadsväckande utveckling och en tydlig signal om att prisstabilitet inte råder i Sverige, skriver Jan Sand, teknologie doktor.

Jan Sand.
Jan Sand.

Enligt riksbankslagen är målet för penningpolitiken att upprätthålla ett fast penningvärde. Det som ska ha fast penningvärde är förstås den svenska kronan, Riksbankens enda produkt.

Mot bakgrund av kronans exceptionellt svaga utveckling visavi andra valutor kan man med fog hävda att målet inte uppnås.

Riksbanken har själv valt att definiera fast penningvärde som en inflation enligt KPI på 2 procent per år.

Eftersom denna variabel har underskjutit sitt mål anser Riksbanken att penningvärdet varit under sådan uppåtpress att man har varit tvungen till extrema åtgärder som negativ ränta de senaste fyra åren och att köpa upp 30 procent av den svenska statsskulden.

Varför har ensidigt fokus på KPI lett så fel?

Sedan inflationsmålet infördes har världsekonomin drabbats av en positiv utbudschock, vars storlek och varaktighet har överraskat de flesta. Detta utbud har hållit ned inflationstakten på globala varor och tjänster.

Även rent tekniskt har KPI egenskaper som håller ned inflationstakten. Korgeffekten innebär att när konsumenten byter dyrare varor mot billigare så hålls den av KPI registrerade prisutvecklingen nere. Den svaga kronkursen återspeglas därmed inte fullt ut i KPI.

Exempel på korgeffekter är att dyrare vin byts mot billigare och resmål i hög grad väljs av valutaskäl i stället för vad som lockar på destinationen. KPI justeras även för kvalitetsförbättringar – och här kommer den globala utbudschocken delvis in i beräkningarna.

Om en vara blir både bättre och dyrare anses priset inte ha stigit lika mycket som prislappen gör gällande. Summan av dessa effekter brukar skattas till en minskad inflationstakt om en halv procent per år.

Valutamarknaden tycks emellertid dra en helt annan slutsats om penningvärdet. Trots låg KPI-utveckling sjunker kronan som en sten. En dansk krona kostar cirka 1,40 kronor, en euro kostar runt 10,60 och en schweizerfranc omkring 9,30. Det är häpnadsväckande siffror.

Kronans fall mot så gott som alla hårdvalutor, i ett läge då Sverige inte har drabbats av någon så kallad asymmetrisk chock, är i sig ett vittnesmål om att prisstabilitet inte råder.

Utan att för den skull förespråka fast växelkurs kan man med fog argumentera för att kronans utveckling mot en korg av hårdvalutor ger ett tillförlitligt mått på penningvärdet. Det är nämligen svårt att hävda att penningvärdet är fast, när kronan faller mot alla hårdvalutor.

Om man ändå godtar KPI som relevant mått på penningvärdet kan man kombinera det med växelkurser för att erhålla kronans reala växelkurs.

Trots att kronans reala växelkurs trendat svagare sedan 1974 diskuterades den mycket sällan. Bara sedan 2003, då vi röstade om medlemskap i EMU, har den reala kronan tappat knappt 20 procent mot valutaunionen.

Kronan faller således mot alla andra hårdvalutor utan att svensk inflation är förklaringen. Detta är en häpnadsväckande utveckling som beror på faktorer som ingen ännu lyckats identifiera.

Sammantaget kan man konstatera att valutamarknaderna ger ett entydigt besked om att kronans penningvärde inte är fast, att KPI underskattar penningvärdesförsämringen, och att kronans fallande reala växelkurs är en elefant i rummet.

Jan Sand, teknologie doktor och tidigare hedgefondsförvaltare


Innehåll från AccountorAnnons

Life science-bolag behöver ha koll på sina siffror

Kling i Nasdaq-kockan. Yilmaz Mahshid, CFO på Pledpharma med Anders Larsson och Malin Wikstrand från Accountor i samband med Pledpharmas notering på Nasdaq 31 oktober 2019.
Kling i Nasdaq-kockan. Yilmaz Mahshid, CFO på Pledpharma med Anders Larsson och Malin Wikstrand från Accountor i samband med Pledpharmas notering på Nasdaq 31 oktober 2019.

Rätt ekonomisk information i rätt tid är viktigt inom Life Science för att dessa bolag ska kunna gå ut med denna till investerare och på marknaden. Noterade bolag har i tillägg specifika regler och rapporteringstider att följa. 

– Det är extra roligt att jobba med life science- och utvecklingsbolag just för att de är så intresserade av sina siffror, säger Malin Wikstrand, redovisningskonsult på Accountor. 

Malin Wikstrand sitter på Accountors Lundakontor i Medicon Village Science Park. Accountor har haft kontor där sedan 2012 då Medicon Village startade upp, idag en nätverksmiljö med 150 företag och organisationer med tillsammans 2200 medarbetare. Det är en intressant miljö att finnas i och Accountor har life science samt forsknings- och innovationsföretag härifrån som kunder. Hon tycker det är inspirerande att sitta nära kunder. 

– Det är roligt att man kan stöta på varandra, ta en kaffe eller lunch och lyssna på hur det går för deras projekt. Det är en häftig miljö att sitta i, säger Malin Wikstrand. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Accountors samarbete med Life Science-bolag. 

Börsnotering ställer fler krav

Malin Wikstrand tycker om att jobba med bolag som har tydliga rutiner. Att sätta upp rutiner och att arbeta helt digitalt är hennes vardag. Är bolagen börsnoterade har de fler krav på sin ekonomiska information och på transparens. 

– Det är roligt att vara med i den processen, säger Malin Wikstrand. 

Effektiviserar och professionaliserar

Ett bolag hon jobbar med, Pledpharma, noterades på Nasdaq förra året.  

– Sedan vi började jobba med Accountor har vi gått över från mycket manuell hantering av ekonomiarbetet till helt digitalt arbete. Utöver att digitaliseringen har effektiviserat ekonomiarbetet ger den också en skalbarhet. Vi kan växa utan något större merarbete. Arbetet flyter dessutom på obehindrat oavsett var i världen vi är samtidigt som vi samarbetar med Malin Wikstrand i Lund och Peter Einarsson, senior advisor på Accountor, i Stockholm, säger Yilmaz Mahshid, PhD, CFO på Pledpharma. Han fortsätter:

– Övergången till Nasdaq med rapportering enligt IFRS gör att det behöver vara bra kvalitet på rapporteringen samt att vi är mer pålästa då vi genomgår granskning från många håll. Processerna och arbetet inom ekonomi har professionaliserats till en helt annan nivå och Accountor har varit en del utav den professionaliseringen. 

Fakta Accountor 

Accountor är en del av Accountor Group, en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR. Accountor hjälper företag till en mer effektiv ekonomi och effektivare personalprocesser.

I Sverige är de 300 anställda, varav 270 konsulter på 8 orter. Accountor Group har över 100 kontor i sju länder: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Nederländerna, Ryssland och Ukraina. De drivs av en passion att uppnå resultat och att sträva mot framgång tillsammans med sina kunder. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Accountor här. 

 

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?