1515

Västra Stambanans kapacitet påverkar industrin i hela landet

Vi föreslår fyra principer näringslivets godstransporter. Kapacitetsbristen Göteborg - Alingsås och behovet av triangelspår i Karlstad är två tydliga exempel på akuta behov som uppfyller dessa principer, skriver Per Lyrvall, Elvir Dzanic och Ted Söderholm.

Göteborgs Hamn är genom sitt tågpendelsystem sammankopplat med 24 inlandsterminaler och kopplingen till 15 av dessa terminaler går via Västra Stambanan. Det är exempelvis terminaler i Skaraborg, Mälardalen, Gävleborg och Norrland. Kapacitetsbristen på Västra Stambanan påverkar med andra ord hela landet, skriver Per Lyrvall, Elvir Dzanic och Ted Söderholm.
Göteborgs Hamn är genom sitt tågpendelsystem sammankopplat med 24 inlandsterminaler och kopplingen till 15 av dessa terminaler går via Västra Stambanan. Det är exempelvis terminaler i Skaraborg, Mälardalen, Gävleborg och Norrland. Kapacitetsbristen på Västra Stambanan påverkar med andra ord hela landet, skriver Per Lyrvall, Elvir Dzanic och Ted Söderholm.

Järnvägen är avgörande för näringslivets konkurrenskraft och storstadsregionernas attraktionskraft. Under de senaste 25 åren har regiontågtrafiken ökat med 220 procent och fjärrtågtrafiken med 50 procent nationellt. I Göteborg har godstågen ökat med över 20 procent. Järnvägssystemet har dock passerat kapacitetstaket och kan inte möta ett växande behov av transporttjänster.

För att järnvägen på allvar ska kunna bli ett förstahandsalternativ inom person- och godstransport och fortsatt ha en avgörande roll i klimatomställningen behöver kapaciteten på stambanorna säkras på både kort och lång sikt. 

Satsningar på järnvägsinfrastruktur går i linje med de transportpolitiska målen för ökad tillgänglighet och regional utveckling. Dessutom bidrar det till både hållbarhet i transportsektorn för framtida generationer samt ett mer effektivt transportsystem som gynnar industrin och därmed även arbetstillfällen och ekonomin i stort. Satsningar bör göras med ett helhetsgrepp och utifrån hela transportsystemets perspektiv. 

Det finns fyra principer som bör styra åtgärdsplaner för att uppnå en hållbar järnvägssektor för den svenska basindustrin: 

•Sätt näringslivets transportbehov i fokus.

•Återställ och upprätthåll funktionalitet på prioriterade banor.

•Höj kapaciteten och prioritera klimatmålen.

•Ta ett helhetsgrepp för att kunna satsa resurser samlat och där de ger störst nytta.

Samtliga fyra principer uppfylls när vi tittar på behovet av järnvägsinvesteringar i relation till kapacitetsbristen både på Västra stambanan och i Värmland. 

Idag ligger en stor andel av Sveriges industri längs med Västra stambanan. Där samsas godståg, fjärrtåg och regionala tåg, något som leder till kapacitetsbrist. Västra stambanan är en strategisk länk i godstransporterna till och från Göteborgs hamn. Detta gäller framför allt sträckan Göteborg - Alingsås. Göteborgs Hamn är genom sitt tågpendelsystem sammankopplat med 24 inlandsterminaler och kopplingen till 15 av dessa terminaler går via Västra Stambanan. Det är exempelvis terminaler i Skaraborg, Mälardalen, Gävleborg och Norrland. Kapacitetsbristen på Västra Stambanan påverkar med andra ord hela landet. Idag trafikeras Västra Stambanan av ca 30 godståg dagligen på väg till och ifrån Göteborgs Hamn, vilket motsvarar cirka 700 tunga lastbilar med släp per dag. 

I Göteborg förväntas 1 000 miljarder kronor investeras enbart i bostäder och kontorslokaler till år 2035. De kommande 30 åren beräknas befolkningen växa till 2,5 miljoner. Redan nu pågår expansionen av Göteborgs hamn när alltmer gods ska transporteras till och från Sverige. Redan om 15 år pekar de sammantagna prognoserna på en 50-procentig ökning. För att hamnen ska lyckas med det, måste kapaciteten i järnvägsnätet hänga med i samhällsutvecklingen och det behövs en utbyggnad i närtid. Både svensk exportindustri och svensk livsmedelsförsörjning är beroende av hamnens kapacitet. Ett nytt dubbelspår Göteborg - Alingsås säkrar detta tills fjärrtågen kan flytta till egen stambana.

Ett annat exempel finns i Karlstad där både kommunen och Stora Enso länge efterfrågat ett så kallat triangelspår för att reducera mängden godståg inom Karlstads resecentrum. En bättre infrastruktur i området är en förutsättning för att Stora Enso ska kunna uppgradera Skoghall bruk med en investering mellan 800 - 850 miljoner euro. Detta potentiella expansionsprojekt skulle sänka fossila koldioxidutsläpp från tillverkningen avsevärt och även resultera i fler arbetstillfällen under investeringstiden.

En förbättrad infrastruktur i området är en av de förutsättningar som undersöks i denna process. Tågkapaciteten har nu nått sitt tak i området. Det är i dag operativa problem att få ut godset från Skoghalls bruk, så med en fördubblad volym skulle hela Karlstadområdet uppleva konstanta störningar. Skoghall trafikerades med närmare 1000 tåg under 2019, ca tre tåg per arbetsdag. Varje vedtåg ersätter 34 lastbilsekipage och ett fullt tågsätt med kartong ut motsvarar cirka 45 lastbilar enkel väg.

Ett triangelspår utanför Karlstads stadskärna skulle ge Stora Enso möjlighet att ytterligare öka andelen järnvägstransporter, vilket också resulterar i färre lastbilstransporter. Detta ger ett positivt miljöavtryck och mindre vägtrafikbelastning i form av trängsel och slitage. Men ett triangelspår mot Skoghallsbanan, som kringgår Karlstad centrum, är inte bara önskvärt för Stora Enso utan skulle även föra med sig många fördelar för regionen och närområdet. Med ett triangelspår skulle:

•Karlstads nya resecenter till stor del slippa längre godståg och lokvändningar bland persontrafiken, vilket reducerar störningar och höjer personsäkerheten.

•Mängden godstrafik genom centrum reduceras, och därmed minskar även buller.

•Buller och vibrationer väster om Karlstad Central minskar eftersom den snäva kurvan mot Skoghallsbanan skulle undvikas.

•Karlstad Central få friare planering av tidtabeller, och enklare kunna göra prioritering av spår som ett resultat av färre godståg. 

Ett nytt dubbelspår Göteborg - Alingsås, som har samma transportkapacitet som femton vägfiler, behövs för att Göteborgs hamns transportflöden kan upprätthållas och utvecklas på kort sikt. Ett triangelspår i Karlstad gynnar stadsmiljön, industrin och både gods- och persontågtrafiken. Dessa åtgärder skapar förutsättningar för klimatsmarta nyinvesteringar, arbetstillfällen och stärkt konkurrenskraft. Och allt ligger helt i linje med prioriteringarna i den nationella planen för statlig transportinfrastruktur. Låt oss satsa på det redan nu.

Per Lyrvall 

Sverigechef, Stora Enso

Elvir Dzanic 

vd, Göteborgs Hamn AB

Ted Söderholm

vd, Green Cargo AB


Innehåll från HSBAnnons

Så etablerar man hållbara fastigheter på en het marknad

Bostadsmarknaden är glödhet, men samtidigt iskall. 

Nyproducerade bostäder blir dyra och stora grupper står utan möjlighet att köpa en egen bostad.

– HSB har tagit ställning för att bygga hållbart, men vi vill också inkludera de sociala aspekterna så att vi bygger mer för fler, säger Jonas Erkenborn, vd för HSB Bostad.

Här bygger HSB i hela landet 

En redan het bostadsmarknad har det senaste året fått skjuts av pandemin som har fått efterfrågan på bostäder i attraktiva områden att rusa.

– Vi spenderar mycket tid hemma nu vilket har uppvärderat bostaden, säger Jonas Erkenborn.

– Det faktum att den rekordlåga räntan dessutom gör bostaden attraktiv som investeringsobjekt, och att många ser en möjlighet att göra en bra affär, har lett till en mycket het marknad i många områden i landet.

Men trots att det generellt sett är billigt att låna pengar stänger bolånetak och amorteringskrav effektivt ute de unga från möjligheten att köpa sin egen bostad.

– Vi som har kommit en bit i karriären och har jobb som har klarat sig bra under pandemin har möjligheter på bostadsmarknaden. Men myntets andra sida är att många grupper inte har möjlighet att låna alls och antingen förblir trångbodda eller inte ens kan skaffa en bostad. Marknaden är inte het för alla. 

Prisvärda bostäder i småhusform

HSB och övriga aktörer inom byggbranschen har de senaste åren satsat mycket tid och resurser för att utveckla ett miljömässigt och mer hållbart byggande. 

I det arbetet har HSB tagit ett strukturerat grepp kring ett hållbart byggande med processtyrning och miljövänliga materialval, samtidigt som den sociala hållbarheten levereras genom en trygg och stabil bostadsrättsförening.

– Vi på HSB är väldigt stolta över att ha en historia av att utveckla och förbättra boendesituationen för de många människorna, och det vill vi göra även nu. Vi vill bygga mer för fler så att bland annat unga människor med vanliga jobb har råd att köpa en egen bostad.

För att åstadkomma det gör HSB flera egna insatser, bland annat breddas nu verksamheten genom att även erbjuda prisvärda bostäder i småhusform. 

Dessutom arbetar man med att minska sina byggkostnader genom ta fram typlösningar för till exempel trapphus och badrum som ökar repeterbarheten i produktionen.

– I och med att vi är kostnadseffektiva kan vi öppna nya marknader för bostadsrätter. Dessutom blir det spännande att följa de flyttrörelser ut från stadskärnan som har uppstått i och med pandemin, och se hur vi kan erbjuda prisvärda bostadsrätter med hjälp av goda kommunikationer även i mindre centrala lägen.

Utvecklar samhällen från grunden

Just nu håller HSB bland annat på att utveckla nya stadsdelar i kommunerna runt Stockholm.

– Jag är väldigt stolt över HSB:s tradition att etablera nya bostadsområden, där vi får vara med och utveckla hållbara samhällen från grunden och på så sätt fortsätta vara en samhällsbyggare.

Samtidigt menar Jonas Erkenborn att det krävs insatser även från politiskt håll för att komma till rätta med problemen.

– Vi på HSB vill underlätta för våra medlemmar att köpa sin bostad. Men ska man kunna köpa en bostad krävs det att man får låna, till exempel med hjälp av startlån eller subventionerat bosparande. Det krävs en sammanhållen bostadspolitik där finansiering, myndighetsprocesser och en utbyggd infrastruktur är viktiga delar i en komplex samhällsbyggnadsprocess. 

Här bygger HSB i hela landet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?