På fredag är det 15 år sedan de dåvarande borgerliga partiledarna lanserade projektet Allians för Sverige på DN Debatt. I över fjorton år har vi i Centerpartiet i stor utsträckning utformat vår ekonomiska politik som ett svar på frågan: ”Varför ska man rösta på Centerpartiet, och inte ett annat alliansparti?”.
Konsekvensen är en fragmenterad politik som i många fall brister ur ett större perspektiv. Nu när Alliansen inte längre finns på nationell nivå är det hög tid att släppa gamla profilfrågor och våga ompröva politiken på riktigt.
Den ekonomiska politiken ska uppmuntra till arbete och företagande. Det innebär samtidigt inte att alla förslag som gynnar företag eller sänker skatter är bra.
Lägger man ihop effekten av Centerpartiets mest profilerade förslag träder en osmickrande bild fram. Ständigt höjda tak för RUT- och ROT-avdragen, sänkt skatt genom 3:12-reglerna, en grön bilbonus och riktade momssänkningar summerar till ett mycket orättvist skattesystem.
Vinnarna blir den som äger sitt boende, köper dyra miljöbilar, äter på restaurang, har råd med både renoveringar och städhjälp samt lyckats bolagisera sin inkomst. Förloraren är den som har ett vanligt jobb med en vanlig lön, och som inte kan göra några avdrag eller ta ut någon utdelning.
Även synen på miljöskatter behöver förnyas. Grön skatteväxling är en bra princip, men som har nått vägs ände i den nationella politiken. I praktiken betyder miljöskatter i dag främst fiskala konsumtionsskatter som gör mer skada än nytta.
Ett tydligt exempel är den ineffektiva och verkningslösa kemikalieskatten. Ett annat är skatten på avfallsförbränning som slår hårt mot Sveriges effektiva fjärrvärmesystem och slår ut värdefull lokal elproduktion i de städer där elen behövs som mest.
Alliansens arv när det gäller den ekonomiska politiken är ovärderligt. De historiska skattesänkningarna på arbetsinkomster har lett till mer makt till individer och uppmuntrat till arbete.
Men vissa skattesänkningar har varit mindre befogade. Kristdemokraternas krav att avskaffa fastighetsskatten ledde till en stor obalans i beskattningen av bostäder. Fastighetsskatten var inte optimalt utformad, men den var både rättvis och effektiv.
För att minska de negativa effekterna av den tidigare utformningen, föreslår vi därför inför Centerpartiets partistämma i september att verka för införandet av en markskatt som baseras på markens värde.
Med dagens regler för fåmansföretag är skatten enbart 20 procent. Samtidigt kan den som arbetar hårt som anställd möta skatter på över 60 procent. Det är varken rättvist eller uppmuntrar till arbete och ansträngning. Reglerna används också i stor utsträckning av byråer och höginkomsttagare för skatteplanering. Mer än hälften av utdelningen med reglerna görs av den rikaste procenten av befolkningen.
I stället för riktade satsningar och skattesänkningar bör Centerpartiet driva på för ett rättvist och transparent skattesystem där man täpper igen luckor, minskar undantagen och sänker skatten för vanligt folk.
Den statliga inkomstskatten borde slopas helt, liksom de förmånliga 3:12-reglerna. Samtidigt bör momsen breddas till fler varor, nedsättningarna tas bort och en markskatt införas.
Det finns ett tydligt utrymme för ett parti som förespråkar låga men rättvisa skatter. Som erkänner att ett av de största hoten mot ett sådant system är undantag, avdrag och särregleringar som gynnar vissa branscher och skatteplanering. Centerpartiet har en otrolig möjlighet att fortsätta vara det partiet och stå upp för människor som arbetar och gör rätt för sig.
Till partistämman i september har Centerstudenter därför lämnat in en omfattande motion för att skapa en ekonomi som fungerar för alla. Höjd skatt på kapitalvinster, enhetlig moms, markskatt och sänkt skatt på arbete skulle skapa ett mer välbalanserat skattesystem som på riktigt uppmuntrade till innovation, tillväxt och utbildning. Vi hoppas att det blir starten på en process för att förnya Centerpartiets politik.
Naod Habtemichael, förbundsordförande Centerstudenter
Isak Kupersmidt, sammankallande för Centerstudenters ekonomisk-politiska arbetsgrupp
