Annons

Värna inre marknadens principer

DEBATT. Pandemin riskerar att sätta EU:s konkurrensregler ur spel. Att lätta på reglerna för statsstöd till följd av coronakrisen har varit rimligt, men måste bli temporärt. Annars får det drastiska konsekvenser för ett litet exportberoende land som Sverige, anser Sara Skyttedal (KD) och Jessica Stegrud (SD), Europaparlamentariker.

EU:S KRISÅTGÄRDER. Från tysk och fransk sida argumenterar man för att om Kina subventionerar sina storföretag måste även EU göra det. Det är ett felslut, skriver debattörerna.
EU:S KRISÅTGÄRDER. Från tysk och fransk sida argumenterar man för att om Kina subventionerar sina storföretag måste även EU göra det. Det är ett felslut, skriver debattörerna.Foto:John Thys

Den pågående pandemin har redan fått följdverkningar inom många politiska områden, detta gäller även på EU-nivå. Mest påtagligt just nu är de gigantiska budgetförslagen från EU-kommissionen som hade varit helt otänkbara före krisen. En fråga som hittills fått mindre uppmärksamhet är hur pandemin riskerar att sätta EU:s konkurrensregler ur spel.

Coronakrisen har gjort att EU temporärt lättat på konkurrenslagstiftningen för statsstöd. Normalt sett får inte EU:s medlemsländer subventionera sitt näringsliv, eftersom det skulle snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Det är en rimlig hållning, som tjänat Sverige väl och gjort att svenska företag kunnat hävda sig på den europeiska marknaden. Likväl är det en rimlig åtgärd att tillfälligt lätta på dessa regler för att hantera den ekonomiska chockverkan som nu slår stenhårt mot Europa.

Precis som för flera av de andra exceptionella åtgärderna som sjösatts för att hantera covid 19-pandemin är det av stor vikt att dessa blir temporära. Vi vet att starka krafter ute i Europa vill annorlunda. Inte minst Frankrike, men även Tyskland, vill att de nuvarande undantagen ska övergå till en permanent ordning där statliga subventioner godtas till ett fåtal europeiska storföretag. Detta med motiveringen att EU på detta sätt enklare står sig i den globala konkurrensen. Baksidan för ett litet exportberoende land som Sverige är dock uppenbar och drastisk. 

Innan de nuvarande undantagen från statsstödsreglerna kom på plats släppte EU-kommissionen sin industristrategi. I strategin flaggar EU-kommissionen för en översyn av regelverket, med det uttryckliga syftet att möta global konkurrens. Grundfrågan som ställs av EU-kommissionen är hur EU ska klara av oschysst internationell konkurrens, när inte minst Kina spelar efter andra regler.

Den kinesiska framfarten ska tas på allvar. Men EU:s svar behöver vara proportionerligt, och ske på ett sätt som samtidigt vårdar våra relationer med USA och Storbritannien. Idén om kraftigt subventionerade storbolag uppfyller inte dessa kriterier.

Från tysk och fransk sida argumenterar man för att om Kina subventionerar sina storföretag måste även EU göra det. Det är ett felslut av flera uppenbara skäl.

För det första. Skulle EU ge tydliga konkurrensfördelar till tyska, franska eller italienska storföretag, i förhoppning om att EU enklare skulle kunna möta global konkurrens, skulle konsekvensen snarare bli att små och medelstora företag hamnar i kläm. I den ekvationen är hela EU förlorare, men Sverige är extra utsatt. Det skulle också gå tvärt emot EU-kommissionens uttryckliga ambitioner gällande småföretagarpolitiken.

För det andra. Den internationella handeln är inne i ett känsligt läge. EU behöver fortsatt bidra konstruktivt och försvara handelsutbyte enligt gällande internationell praxis. När andra delar av världen hemfaller åt protektionism och utmanar den regelstyrda internationella handeln krävs det att EU bär ledartröjan när det gäller handelsutbyte på rimliga villkor. Nya statsstöd eller andra indirekta handelshinder som koldioxidtullar från EU:s sida skulle tvärtom elda på ett spänt läge i världshandeln vid en tidpunkt där vi istället bör göra vårt yttersta för att bidra till nedkylning.

För det tredje. Det skulle urholka de principer som EU:s inre marknad bygger på, som inte minst Sverige tjänat på. EU:s inre marknad, och de regelverk som styr den, kräver att ett lands näringspolitik inte leder till selektiva, diskriminerande fördelar för det egna landets industri. Det är principer som gjort svenska företag framgångsrika i andra europeiska länder. Att skydda och utveckla den inre marknaden måste stå i centrum för den nya industripolitiken. Inte minst för att på allvar dra nytta av de förbättringar av tjänsteleveranser som de digitala framstegen kommer att ge.

För det fjärde. De grundläggande marknadsmekanismer som driver fram innovation och effektivisering riskerar att undermineras om marknaden blir koncentrerad till ett fåtal statligt subventionerade aktörer. En utveckling som på både lång och medellång sikt skulle skada både svensk och europeisk konkurrenskraft. En dynamisk marknad med många aktörer leder till högre grad av innovation och nytänkande vilket krävs i en situation när även britterna signalerar att de ämnar konkurrera med EU.

För det femte. Det skulle inverka destruktivt på de redan mycket komplicerade förhandlingarna med Storbritannien att börja subventionera europeiska storföretag. Att Storbritannien lämnat EU innebär att Sverige förlorat en allierad i kampen för marknadsekonomi och frihandel. EU och Storbritannien har föresatt sig att under 2020 komma överens om hur de långsiktiga relationerna ska se ut. Grundfrågan är hur vi underlättar utbytet av varor och tjänster, på ett sätt som är acceptabelt både för EU och för Storbritannien. För det krävs någon form av samförstånd och den fransk-tyska agendan om industrisubventioner tjänar milt sagt inte det syftet.

Frågan om hur statsstödsregelverket ska se ut tiden efter coronakrisen är mycket angelägen för svensk del. Men samtidigt underrapporterad i media, möjligen som en följd av den relativa enigheten bland de svenska partierna. Från våra plattformar i Europaparlamentets industriutskott arbetar vi för att säkra att svenska företag inte tar skada när EU:s nya industripolitik formas. De kommande åren kommer bli en kamp för svensk konkurrenskraft.

Sara Skyttedal (KD), ledamot i Europaparlamentets industriutskott

Jessica Stegrud (SD), ledamot i Europaparlamentets industriutskott


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Visiba CareAnnons

Digitala vårdmöten är här för att stanna

Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 
Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 

Behovet och användandet av digitala lösningar inom vården har ökat drastiskt under coronapandemin. Dessa lösningar kommer fortsätta att nyttjas även efter krisen, menar Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care, och pekar på mer patienttid för vårdgivaren som en av många fördelar. 

Efter coronavirusets utbrott har vården tagit stor plats i debatter och på nyhetssidor. Vårdpersonal är hårt belastad och vård som inte är kopplad till pandemin har skjutits upp. 

- Det kommer inte bli en tydlig avslutning på covid-19 i Sverige inom förutsebar tid, utan vi kommer förmodligen behöva leva med pandemin länge. Samtidigt finns det ett stort behov att börja beta av den vård som blivit uppskjuten. Då är digitala lösningar ett viktigt stöd för att kunna hantera en längre period av en pandemi och samtidigt få den övriga verksamheten att fungera, säger Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care.

Dramatisk ökning av digitala vårdmöten under coronakrisen

Visiba Care grundades 2014 och har sedan dess gett vården möjlighet att möta patienter digitalt, antingen via videosamtal eller chatt beroende på ärende. Behovet av digitala vårdmöten har skjutit i höjden under rådande kris – sedan 11 mars har volymen av digitala möten per dag ökat med 660 procent. 

- Vi har haft en del att göra, milt uttryck. Många av våra befintliga kunder har varit oerhört flexibla i sina arbetssätt och flera av dem ställde om på dagen, säger Peter Tyreholt. 

EXTERN LÄNK: Så funkar Visiba Cares lösning  

Lätt för vårdorganisationer att anpassa sitt vårdutbud med plattformen

Bolaget riktar sig främst till stora vårdorganisationer – som regioner, kommuner eller större privata vårdgivare – till vilka de levererar en skalbar digital plattform under organisationens eget varumärke där de kan öppna en eller flera digitala mottagningar och anpassa sina erbjudanden. Detta har många också gjort under våren. Peter Tyreholt berättar:

- Ett exempel är vårdcentralerna Bra Liv, som är Jönköpings primärvård. De har flera gånger konfigurerat sina vårderbjudanden för att anpassa sig efter händelseutvecklingen av viruset, till exempel att patienter med luftvägssymtom först tas emot digitalt och nu senast för att hantera det utökade uppdraget runt provtagning.

EXTERN LÄNK: Läs hur Visiba Care med hjälp av AI-teknik guidar patienter till rätt plats i vårdkedjan

Peter Tyreholt tror inte att svensk sjukvård kommer att återgå till det normala när väl pandemin har lagt sig. Undersökningar visar exempelvis att både patienter och vårdutövare ställer sig positiva till digitala möten efter att ha provat dem.

- Det har också pratats länge om att flytta point of care, alltså var du behandlas, så nära hemmet som möjligt. Detta kommer nu att öka kraftigt eftersom det blivit tydligare än kanske någonsin att centrala samlingsplatser är sårbara när något är smittosamt, säger han och avslutar:

- Digitalisering erbjuder helt nya sätt att organisera vården och den möjliggör att man kan automatisera många processer, vilket frigör livsviktig tid som vårdgivarna kan lägga på sina patienter istället. 

Fakta Visiba Care
Visiba Care lanserades 2014 och är idag Nordens ledande plattform för digitala vårdbesök. Plattformen används av över hälften av Sveriges regioner, på över 1 500 mottagningar och inom en stor bredd av vårdverksamheter, både inom hemsjukvård, primärvård och specialistvård. Visiba Care har stor erfarenhet av att hjälpa vårdgivare att komma igång och framgångsrikt införa digitala vårdmöten.
Läs mer på www.visibacare.com 

Mer från Visiba Care

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visiba Care och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?