1515

Värna inre marknadens principer

DEBATT. Pandemin riskerar att sätta EU:s konkurrensregler ur spel. Att lätta på reglerna för statsstöd till följd av coronakrisen har varit rimligt, men måste bli temporärt. Annars får det drastiska konsekvenser för ett litet exportberoende land som Sverige, anser Sara Skyttedal (KD) och Jessica Stegrud (SD), Europaparlamentariker.

EU:S KRISÅTGÄRDER. Från tysk och fransk sida argumenterar man för att om Kina subventionerar sina storföretag måste även EU göra det. Det är ett felslut, skriver debattörerna.
EU:S KRISÅTGÄRDER. Från tysk och fransk sida argumenterar man för att om Kina subventionerar sina storföretag måste även EU göra det. Det är ett felslut, skriver debattörerna.Foto:John Thys

Den pågående pandemin har redan fått följdverkningar inom många politiska områden, detta gäller även på EU-nivå. Mest påtagligt just nu är de gigantiska budgetförslagen från EU-kommissionen som hade varit helt otänkbara före krisen. En fråga som hittills fått mindre uppmärksamhet är hur pandemin riskerar att sätta EU:s konkurrensregler ur spel.

Coronakrisen har gjort att EU temporärt lättat på konkurrenslagstiftningen för statsstöd. Normalt sett får inte EU:s medlemsländer subventionera sitt näringsliv, eftersom det skulle snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Det är en rimlig hållning, som tjänat Sverige väl och gjort att svenska företag kunnat hävda sig på den europeiska marknaden. Likväl är det en rimlig åtgärd att tillfälligt lätta på dessa regler för att hantera den ekonomiska chockverkan som nu slår stenhårt mot Europa.

Precis som för flera av de andra exceptionella åtgärderna som sjösatts för att hantera covid 19-pandemin är det av stor vikt att dessa blir temporära. Vi vet att starka krafter ute i Europa vill annorlunda. Inte minst Frankrike, men även Tyskland, vill att de nuvarande undantagen ska övergå till en permanent ordning där statliga subventioner godtas till ett fåtal europeiska storföretag. Detta med motiveringen att EU på detta sätt enklare står sig i den globala konkurrensen. Baksidan för ett litet exportberoende land som Sverige är dock uppenbar och drastisk. 

Innan de nuvarande undantagen från statsstödsreglerna kom på plats släppte EU-kommissionen sin industristrategi. I strategin flaggar EU-kommissionen för en översyn av regelverket, med det uttryckliga syftet att möta global konkurrens. Grundfrågan som ställs av EU-kommissionen är hur EU ska klara av oschysst internationell konkurrens, när inte minst Kina spelar efter andra regler.

Den kinesiska framfarten ska tas på allvar. Men EU:s svar behöver vara proportionerligt, och ske på ett sätt som samtidigt vårdar våra relationer med USA och Storbritannien. Idén om kraftigt subventionerade storbolag uppfyller inte dessa kriterier.

Från tysk och fransk sida argumenterar man för att om Kina subventionerar sina storföretag måste även EU göra det. Det är ett felslut av flera uppenbara skäl.

För det första. Skulle EU ge tydliga konkurrensfördelar till tyska, franska eller italienska storföretag, i förhoppning om att EU enklare skulle kunna möta global konkurrens, skulle konsekvensen snarare bli att små och medelstora företag hamnar i kläm. I den ekvationen är hela EU förlorare, men Sverige är extra utsatt. Det skulle också gå tvärt emot EU-kommissionens uttryckliga ambitioner gällande småföretagarpolitiken.

För det andra. Den internationella handeln är inne i ett känsligt läge. EU behöver fortsatt bidra konstruktivt och försvara handelsutbyte enligt gällande internationell praxis. När andra delar av världen hemfaller åt protektionism och utmanar den regelstyrda internationella handeln krävs det att EU bär ledartröjan när det gäller handelsutbyte på rimliga villkor. Nya statsstöd eller andra indirekta handelshinder som koldioxidtullar från EU:s sida skulle tvärtom elda på ett spänt läge i världshandeln vid en tidpunkt där vi istället bör göra vårt yttersta för att bidra till nedkylning.

För det tredje. Det skulle urholka de principer som EU:s inre marknad bygger på, som inte minst Sverige tjänat på. EU:s inre marknad, och de regelverk som styr den, kräver att ett lands näringspolitik inte leder till selektiva, diskriminerande fördelar för det egna landets industri. Det är principer som gjort svenska företag framgångsrika i andra europeiska länder. Att skydda och utveckla den inre marknaden måste stå i centrum för den nya industripolitiken. Inte minst för att på allvar dra nytta av de förbättringar av tjänsteleveranser som de digitala framstegen kommer att ge.

För det fjärde. De grundläggande marknadsmekanismer som driver fram innovation och effektivisering riskerar att undermineras om marknaden blir koncentrerad till ett fåtal statligt subventionerade aktörer. En utveckling som på både lång och medellång sikt skulle skada både svensk och europeisk konkurrenskraft. En dynamisk marknad med många aktörer leder till högre grad av innovation och nytänkande vilket krävs i en situation när även britterna signalerar att de ämnar konkurrera med EU.

För det femte. Det skulle inverka destruktivt på de redan mycket komplicerade förhandlingarna med Storbritannien att börja subventionera europeiska storföretag. Att Storbritannien lämnat EU innebär att Sverige förlorat en allierad i kampen för marknadsekonomi och frihandel. EU och Storbritannien har föresatt sig att under 2020 komma överens om hur de långsiktiga relationerna ska se ut. Grundfrågan är hur vi underlättar utbytet av varor och tjänster, på ett sätt som är acceptabelt både för EU och för Storbritannien. För det krävs någon form av samförstånd och den fransk-tyska agendan om industrisubventioner tjänar milt sagt inte det syftet.

Frågan om hur statsstödsregelverket ska se ut tiden efter coronakrisen är mycket angelägen för svensk del. Men samtidigt underrapporterad i media, möjligen som en följd av den relativa enigheten bland de svenska partierna. Från våra plattformar i Europaparlamentets industriutskott arbetar vi för att säkra att svenska företag inte tar skada när EU:s nya industripolitik formas. De kommande åren kommer bli en kamp för svensk konkurrenskraft.

Sara Skyttedal (KD), ledamot i Europaparlamentets industriutskott

Jessica Stegrud (SD), ledamot i Europaparlamentets industriutskott


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?