ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Värmesektorn måste lagra koldioxid i marken

  • LÅNG RESA. Värmesektorn släpper fortfarande ut 5,2 miljoner ton koldioxid – nästan 10 procent av de svenska växthusgasutsläppen, skriver artikelförfattarna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

DEBATT. Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion till 2040. För att det ska lyckas måste nästa regering undanröja en rad hinder som försvårar omställningen till fossilfri uppvärmning, skriver 19 företrädare för den svenska värmesektorn tillsammans med nationella samordnaren Svante Axelsson, omnämnd som tänkbar minister i en kommande regering.

Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer. En gigantisk utmaning men förutsättningarna är goda. El- och värmesektorn står globalt för ungefär en fjärdedel av de totala utsläppen av växthusgaser men i Sverige är elproduktionen redan i huvudsak fossilfri och enligt den blocköverskridande energiuppgörelsen ska Sverige ha 100 procent förnybar elproduktion 2040.

För värmesektorn startade resan mot fossilfrihet redan på 1970-talet i och med oljekrisen. Trots att boendeytorna sedan dess har ökat med 50 procent har värmesektorns utsläpp av koldioxid minskat med 90 procent sedan 1970. Det har flera orsaker.

Ökade oljepriser i kombination med världens första koldioxidskatt som infördes 1991 lade grunden till ett byte från olja till biobränsle. Stora insatser gjordes för energihushållning i bostadsbeståndet samtidigt som fjärrvärmen byggdes ut till nästan samtliga tätorter. Statens teknikupphandling av värmepumpar sänkte priserna och ökade effektiviteten vilket är förklaringen till att många hushåll i dag värmer sina hus på det sättet. Riktade klimatinvesteringsstöd har i kombination med ökad koldioxidskatt och skarpare kundkrav inneburit att över 90 procent av fjärrvärmeleveranserna nu kommer från biobränsle och återvunnen energi, som restvärme eller avfall.

Fjärrvärmeföretagen håller på att fasa ut eller konvertera sina kvarvarande kol- och oljepannor. Samtidigt används cirka 1,8 TWh fossila bränslen i småhus, lokaler och flerfamiljfastigheter. Även dessa behöver fasas ut.

Trots dessa stora framsteg står värmesektorn inför nya utmaningar och fortfarande släpps det ut 5,2 miljoner ton koldioxid från värmesektorn, vilket är nästan 10 procent av de svenska växthusgasutsläppen. Av fjärrvärmens drygt 3 miljoner ton fossila utsläpp kommer drygt hälften från energiåtervinning ur plastavfall. Även dessa behöver fasas ut.

Vi vill se en fossilfri uppvärmning. Därför har värmesektorn tillsammans med hela värdekedjan av olika aktörer tagit fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft inom ramen för Fossilfritt Sverige. Det nya målet från branschen är att värmesektorn ska vara helt fossilbränslefri (exklusive avfall) 2030 och därutöver vara klimatpositiv 2045.

För att nå det nya målet har branschens aktörer bland annat åtagit sig att:

Helt fasa ut användningen av fossila bränslen för att i stället satsa på att i första hand basera värmen på återvunnen energi, till exempel restvärme från industrier, verksamheter och byggnader.

Genom teknikutveckling effektivisera värmepumpar och systemlösningar samt att med hjälp av styrning och nya affärs- och samverkansmodeller minska elförbrukning och toppeleffektbehov.

Med hjälp av nya effektivare biobränslepannor och smarta systemlösningar minska utsläppen av skadliga ämnen samt att, genom en ökad verkningsgrad, bättre hushålla med biobränslet från vårt miljöanpassade skogsbruk.

Intensifiera arbetet med energieffektivisering som minskar uppvärmnings- och effektbehovet i nyproducerade och renoverade fastigheter. Vi kommer att driva på teknikutvecklingen vad gäller minskade effekttoppar, energilagring, solel och solvärme. Det gäller också att bättre utnyttja överskottsvärme.

IPCC:s senaste rapport visar att det inte kommer att räcka med att nolla utsläppen i världen till 2050 utan att världssamfundet också måste börja binda utsläppen och minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären för att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader.

Värmesektorn är beredd att ta sig an denna utmaning. Det innebär att branschen behöver binda utsläppen av koldioxid, till exempel med hjälp av CCUS-teknik (Carbon Capture Utilisation and Storage). Detta skulle potentiellt kunna neutralisera utsläppen från det kvarvarande fossilbaserade innehållet i avfallet som förbränns. För det biobaserade bränslets del skulle effekten kunna bli klimatpositiv eftersom kolatomer som redan ingår i det naturliga kretsloppet då plockas bort. Dessutom kan det totalt sett bidra till klimatnegativa utsläpp i Sverige som helhet.

Det finns dock ännu hinder som måste undanröjas för att färdplanen ska kunna förverkligas. Därför är vår rekommendation till nästa regering att besluta om följande förslag:

Efter energiöverenskommelsen behövs fokus på effektfrågan i hela energisystemet, inklusive uppvärmningssektorn och kraftvärme.

Formulera byggreglerna så att de inte styr valet av uppvärmningsform.

Skapa incitament för ökad kraftvärmeproduktion genom att värdera effekt och inte bara energi.

Inför styrmedel som ger incitament ”högt upp i kedjan” till exempel redan vid produktdesign och upphandling för att styra bort plast från restavfall.

Ge stöd till forskning, utveckling och demonstration av ny teknik som till exempel bio- och avfalls-CCS, biokol, solvärme, säsongsvärmelager, kraftvärme med högre elutbyte, småskalig kraftvärmeteknik, fjärde generationens fjärrvärme och plastreturraffinaderi.

Konvertera bort från elvärme till fjärrvärme, värmepump eller biobränsle.

I arbetet med uppvärmningssektorns färdplan för fossilfrihet ser vi tydligt behovet av ökad samverkan i hela värdekedjan för att fortsätta den hållbara utvecklingen och hantera den komplexa problematik det kan innebära. Tillsammans har vi kraft att förändra!

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige 

Kerstin Lindberg Göransson, vd, Akademiska Hus

Pernilla Winnhed, vd, Energiföretagen Sverige

Marc Hoffmann, vd, E.ON Sverige

Reinhold Lennebo, vd, Fastighetsägarna

Andres Muld, styrelseordförande, föreningen Energikontoren Sverige

Martin Blixt, tillförordnad vd, Förvaltnings AB Framtiden

Alf Engqvist, vd, Göteborg Energi AB

Anders Lago, förbundsordförande, HSB 

Ulf Andersson, vd, Kungälvs Rörläggeri AB

Niklas Gunnar, vd, Mälarenergi AB

Leif Linde, vd, Riksbyggen

Anders Nordstrand, vd, SABO

Anders Egelrud, vd, Stockholm Exergi

Gustav Melin, vd, Svebio 

Per Jonasson, vd, Svenska Kyl & Värmepumpföreningen

Jan-Olof Dalenbäck, sekreterare, Svensk Solenergi

Charlotta Sund, vd, Tekniska verken i Linköping AB

Ulrika Jardfelt, chef Värme Sverige, Vattenfall

Anders Östlund, vd, Öresundskraft

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer