Annons

Värmesektorn måste lagra koldioxid i marken

DEBATT. Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion till 2040. För att det ska lyckas måste nästa regering undanröja en rad hinder som försvårar omställningen till fossilfri uppvärmning, skriver 19 företrädare för den svenska värmesektorn tillsammans med nationella samordnaren Svante Axelsson, omnämnd som tänkbar minister i en kommande regering.

LÅNG RESA. Värmesektorn släpper fortfarande ut 5,2 miljoner ton koldioxid – nästan 10 procent av de svenska växthusgasutsläppen, skriver artikelförfattarna.
LÅNG RESA. Värmesektorn släpper fortfarande ut 5,2 miljoner ton koldioxid – nästan 10 procent av de svenska växthusgasutsläppen, skriver artikelförfattarna.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer. En gigantisk utmaning men förutsättningarna är goda. El- och värmesektorn står globalt för ungefär en fjärdedel av de totala utsläppen av växthusgaser men i Sverige är elproduktionen redan i huvudsak fossilfri och enligt den blocköverskridande energiuppgörelsen ska Sverige ha 100 procent förnybar elproduktion 2040.

För värmesektorn startade resan mot fossilfrihet redan på 1970-talet i och med oljekrisen. Trots att boendeytorna sedan dess har ökat med 50 procent har värmesektorns utsläpp av koldioxid minskat med 90 procent sedan 1970. Det har flera orsaker.

Ökade oljepriser i kombination med världens första koldioxidskatt som infördes 1991 lade grunden till ett byte från olja till biobränsle. Stora insatser gjordes för energihushållning i bostadsbeståndet samtidigt som fjärrvärmen byggdes ut till nästan samtliga tätorter. Statens teknikupphandling av värmepumpar sänkte priserna och ökade effektiviteten vilket är förklaringen till att många hushåll i dag värmer sina hus på det sättet. Riktade klimatinvesteringsstöd har i kombination med ökad koldioxidskatt och skarpare kundkrav inneburit att över 90 procent av fjärrvärmeleveranserna nu kommer från biobränsle och återvunnen energi, som restvärme eller avfall.

Fjärrvärmeföretagen håller på att fasa ut eller konvertera sina kvarvarande kol- och oljepannor. Samtidigt används cirka 1,8 TWh fossila bränslen i småhus, lokaler och flerfamiljfastigheter. Även dessa behöver fasas ut.

Trots dessa stora framsteg står värmesektorn inför nya utmaningar och fortfarande släpps det ut 5,2 miljoner ton koldioxid från värmesektorn, vilket är nästan 10 procent av de svenska växthusgasutsläppen. Av fjärrvärmens drygt 3 miljoner ton fossila utsläpp kommer drygt hälften från energiåtervinning ur plastavfall. Även dessa behöver fasas ut.

Vi vill se en fossilfri uppvärmning. Därför har värmesektorn tillsammans med hela värdekedjan av olika aktörer tagit fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft inom ramen för Fossilfritt Sverige. Det nya målet från branschen är att värmesektorn ska vara helt fossilbränslefri (exklusive avfall) 2030 och därutöver vara klimatpositiv 2045.

För att nå det nya målet har branschens aktörer bland annat åtagit sig att:

Helt fasa ut användningen av fossila bränslen för att i stället satsa på att i första hand basera värmen på återvunnen energi, till exempel restvärme från industrier, verksamheter och byggnader.

Genom teknikutveckling effektivisera värmepumpar och systemlösningar samt att med hjälp av styrning och nya affärs- och samverkansmodeller minska elförbrukning och toppeleffektbehov.

Med hjälp av nya effektivare biobränslepannor och smarta systemlösningar minska utsläppen av skadliga ämnen samt att, genom en ökad verkningsgrad, bättre hushålla med biobränslet från vårt miljöanpassade skogsbruk.

Intensifiera arbetet med energieffektivisering som minskar uppvärmnings- och effektbehovet i nyproducerade och renoverade fastigheter. Vi kommer att driva på teknikutvecklingen vad gäller minskade effekttoppar, energilagring, solel och solvärme. Det gäller också att bättre utnyttja överskottsvärme.

IPCC:s senaste rapport visar att det inte kommer att räcka med att nolla utsläppen i världen till 2050 utan att världssamfundet också måste börja binda utsläppen och minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären för att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader.

Värmesektorn är beredd att ta sig an denna utmaning. Det innebär att branschen behöver binda utsläppen av koldioxid, till exempel med hjälp av CCUS-teknik (Carbon Capture Utilisation and Storage). Detta skulle potentiellt kunna neutralisera utsläppen från det kvarvarande fossilbaserade innehållet i avfallet som förbränns. För det biobaserade bränslets del skulle effekten kunna bli klimatpositiv eftersom kolatomer som redan ingår i det naturliga kretsloppet då plockas bort. Dessutom kan det totalt sett bidra till klimatnegativa utsläpp i Sverige som helhet.

Det finns dock ännu hinder som måste undanröjas för att färdplanen ska kunna förverkligas. Därför är vår rekommendation till nästa regering att besluta om följande förslag:

Efter energiöverenskommelsen behövs fokus på effektfrågan i hela energisystemet, inklusive uppvärmningssektorn och kraftvärme.

Formulera byggreglerna så att de inte styr valet av uppvärmningsform.

Skapa incitament för ökad kraftvärmeproduktion genom att värdera effekt och inte bara energi.

Inför styrmedel som ger incitament ”högt upp i kedjan” till exempel redan vid produktdesign och upphandling för att styra bort plast från restavfall.

Ge stöd till forskning, utveckling och demonstration av ny teknik som till exempel bio- och avfalls-CCS, biokol, solvärme, säsongsvärmelager, kraftvärme med högre elutbyte, småskalig kraftvärmeteknik, fjärde generationens fjärrvärme och plastreturraffinaderi.

Konvertera bort från elvärme till fjärrvärme, värmepump eller biobränsle.

I arbetet med uppvärmningssektorns färdplan för fossilfrihet ser vi tydligt behovet av ökad samverkan i hela värdekedjan för att fortsätta den hållbara utvecklingen och hantera den komplexa problematik det kan innebära. Tillsammans har vi kraft att förändra!

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige 

Kerstin Lindberg Göransson, vd, Akademiska Hus

Pernilla Winnhed, vd, Energiföretagen Sverige

Marc Hoffmann, vd, E.ON Sverige

Reinhold Lennebo, vd, Fastighetsägarna

Andres Muld, styrelseordförande, föreningen Energikontoren Sverige

Martin Blixt, tillförordnad vd, Förvaltnings AB Framtiden

Alf Engqvist, vd, Göteborg Energi AB

Anders Lago, förbundsordförande, HSB 

Ulf Andersson, vd, Kungälvs Rörläggeri AB

Niklas Gunnar, vd, Mälarenergi AB

Leif Linde, vd, Riksbyggen

Anders Nordstrand, vd, SABO

Anders Egelrud, vd, Stockholm Exergi

Gustav Melin, vd, Svebio 

Per Jonasson, vd, Svenska Kyl & Värmepumpföreningen

Jan-Olof Dalenbäck, sekreterare, Svensk Solenergi

Charlotta Sund, vd, Tekniska verken i Linköping AB

Ulrika Jardfelt, chef Värme Sverige, Vattenfall

Anders Östlund, vd, Öresundskraft


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Reguity Group ABAnnons

Digitala personaloptioner – Equity made simple

Att administrera personaloptionsprogram har länge varit ett tidskrävande arbete. Dessutom har själva syftet, att vara ett framåtriktat incitament för nyckelpersoner, försvårats av bristande tillgänglighet till relevant dokumentation. Att digitalisera investeringar i blivande svenska ”unicorns” innan de noteras, samt att skapa en överblick av onoterade innehav är bakgrunden till Reguity’s digitala plattformar NVR.se och VPZ.se.

Reguity Group bildades 2006 för att hjälpa onoterade företag i processen att digitalt administrera transaktioner och dokumentation av ägande av aktier och derivat. 

– Vi skapade först NVR.se för digital bokföring av aktiebok och därefter VPZ.se, en avancerad plattform som ger komplett överblick och investeringshistorik i realtid för de som investerar i onoterade bolag. Poängen med personaloptionsprogram att vara ett incitament faller om man inte synliggör dem, säger Ekon dr Henrik Kristensen, grundare och VD för Reguity Group AB (publ). 

Administrera personaloptionsprogram

Kombinationen NVR.se och VPZ.se skapar en effektiv infrastruktur för att ge ut och administrera optioner i NVR.se, vilka sedan synliggörs i depåtjänsten VPZ.se. Smarta notifieringar påminner samtliga parter i god tid innan optionerna förfaller.

– Optionstjänsten fungerar lika bra för noterade aktiebolag med onoterade personaloptioner, som för internationella bolag eller svenska onoterade bolag med internationella optionsinnehavare.

Därmed kan finansiella och juridiska rådgivare överlämna en fullständig tjänst till sina klienter, utöver avancerade kalkyler och optionsavtal. Som en bonus blir dessutom administrationen billigare.

Optioner i nästa svenska Unicorn

Reguity vill göra alla optioner enkelt överlåtelsebara, så det blir lika smidigt att investera i onoterade teckningsoptioner, personaloptioner eller warranter som i noterade publika aktiebolag.

– Det skapas enorma värden i dessa företag och många skulle gå än bättre med effektiva incitamentsprogram och access till nya finansiella instrument. Det får man via vår lösning, avslutar Henrik.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Reguity Group här 

FAKTA:

Reguity Group AB (publ) är den ledande digitala plattformen för ägare och investerare i privata företag i Nordeuropa. Reguity erbjuder ett brett sortiment av digitala online/offline-verktyg och tjänster för aktieägare och portföljförvaltning samt finansieringsrådgivning för privata företag.

Mer från Reguity Group AB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Reguity Group AB och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?