1515
Annons

Varför finns det inga bärplockare i Sverige?

DEBATT. Det är oacceptabelt att svenska trädgårdsbönder inte ska kunna hitta arbetskraft på hemmaplan när vi går emot en arbetslöshet på nära 10 procent. Det skriver Dimitris Gioulekas, entreprenör och vd Knightec.

Foto:Fredrik Karlsson/TT

Den pågående Covid-19-krisen slår väldigt olika mot olika branscher. Det är ändå hoppfullt att se de initiativ som finns mellan företag för att skola om arbetskraft och likaså förmågan att ställa om hos de som har kapacitet till det. 

Nu närmar vi oss en avgörande tid för vårt samhälle. Hur bra kommer vi att lyckas resa oss från den katastrof som Covid-19 är? Klarar vi av att få hjulen att snurra så att alla får mat på bordet och på nytt kan börja drömma om nästa steg i livet – även om vi gör det med nya perspektiv och lärdomar? Eller kommer vi fastna i ett omöjligt beroende av en stat och dess sedelpress och en social oro som kan leda utvecklingen in på än farligare vägar? 

För att lyckas kommer vi behöva många entreprenörer, som ser möjligheter och är villiga att ta risk för att utnyttja dessa möjligheter. Den riskviljan kräver i sin tur att vi vårdar och utvecklar den tillit som det finns mycket av i det svenska samhället. 

Sedan måste vi dessutom få med alla. Matchningen måste fungera, mellan de jobb som behöver utföras för att tillvarata möjligheterna och de som är eller blir arbetslösa. Detta är ett område där Sverige inte har lika bra track record. 

Vi har länge haft matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden. Ungdomar utbildar sig inte till de jobb som finns – utbildningen är ju gratis så varför inte läsa det man känner för? De politiska satsningarna på omskolning har varit ineffektiva. 

Vi företag har därför länge, även under den långa högkonjunkturen, saknat kvalificerade arbetssökande och fått söka utanför landets gränser för att fylla på med kompetens. I synnerhet gäller det för teknikintensiva och högspecialiserade verksamheter, exempelvis den som jag själv är med och driver. 

Vilken lycka för vårt samhälle att det trots allt har varit möjligt att hitta medarbetare globalt! Samtidigt ska gudarna veta att problemet med utvisning av kompetenta arbetsvilliga medarbetare har varit mycket, mycket allvarligt, och dessutom ett djupt omoraliskt agerande av Sverige som land. 

De företag som gör Sverige starkt dvs alltifrån Ericsson, Scania och Volvo till Spotify och Klarna är beroende av utländska specialister för att långsiktigt och effektivt kunna verka utifrån Sverige. Tolerans, öppenhet mot omvärlden, tillit till varandra, icke-hierarkiskt ledarskap och hög arbetsmoral är svenska konkurrensfördelar som gör våra företag både bättre och faktiskt mer intressanta. Vi behöver mer mångfald inte mindre. 

Nu är vi i ett annat läge. Nu vänds blickarna inåt, eftersom det råder stor osäkerhet kring möjligheterna att få dra nytta av kompetens utifrån. Jag läser till exempel (i DN 20/4) att svenska trädgårdsbönder är oroliga att de inte ska klara skörden i år eftersom arbetskraftsbrist hotar. Enligt LRF:s bedömning behövs 8 000 plockare och andra skördearbetare.

Det borde ju i rimlighetens namn inte vara något problem. För samtidigt ökar ju arbetslösheten i landet i rekordfart. Den är redan uppe i åtta procent och väntas nå tio i sommar. Nog måste vi kunna hitta 8000 plockare i vårt eget land? 

Då läser jag vidare att LRF:s ordförande Palle Borgström säger att ”många grönsaks-, frukt- och bärodlare har provat med svensk arbetskraft, och det har inte fungerat så bra, generellt. De kommer några dagar, sedan sjukskriver de sig.” Han hänvisar vidare till att det krävs en motivation ”som vi inte alltid hittar i Sverige”. 

Anledningen till att en viktig sommarsäsongsbaserad bransch är orolig för denna sommar är alltså att det inte ska gå att hitta 8000 villiga skördearbetare i dessa tider! Eftersom arbetslösheten är hög talar vi således om potentiella arbetstagare som istället till stor del kommer att bli bidragstagare. En sådan verklighet kan vi som samhälle inte acceptera. Oavsett om det gäller plockare eller andra jobb som behöver utföras.

Innan vi fyller på antalet bidragstagare behöver vi fylla de tjänster som är lediga. Det duger inte att låta ungdomar, långtidsarbetslösa och andra vänta på ett jobb som är lagom ”chill” eller på något annat sätt ska passa in i en livsstil som inte är tillräckligt flexibel för en tid då vi alla behöver ta i lite extra. 

Vi ser fram emot en sommar med de största utmaningarna för Sverige som land och företagsamheten kanske någonsin i modern tid. Om vi inte ens i en tid som denna kan samla oss och faktiskt kräva att alla som kan jobba tar de jobb som finns har nog inte politikerna förstått allvaret i krisen och det elände som kommer i dess spår. Ansvaret vilar tungt på de politiker och myndigheter som låter detta pågå. 

Jag plockade själv jordgubbar som ung och ser inga skäl till att sådana jobb inte ska kunna utföras även sommaren 2020. 

Dimitris Gioulekas, entreprenör och vd Knightec 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från ZignSecAnnons

Nya krav på företag som säljer till Danmark

Jason Coombes, Head of IT compliance.
Jason Coombes, Head of IT compliance.

Från och med den 31 oktober måste alla danska bankkunder använda den nya e-legitimationen MitID när de e-handlar eller ska logga in på banken. Gamla lösningen NemID slutar samtidigt att fungera för de tjänsterna.

– Det innebär att svenska företag som säljer till Danmark måste göra om sina processer, säger Jason Coombes, Head of IT compliance på ZignSec, ett av elva certifierade MitID-ombud.

Läs mer om hur du kan hantera identifieringskrav på olika marknader

Danmark, precis som övriga nordiska länder, har kommit mycket långt i sin digitalisering. Så pass långt att landet under 2022 lanserar en helt ny e-legitimation. Gamla NemID byts ut mot nya MitID, en lika stor operation som om Sverige skulle besluta sig för att skrota BankID till förmån för ett nytt system.

– Danmark har valt att utveckla ett nytt elektroniskt ID-system för att ligga steget före säkerhetsmässigt och på så sätt kunna möta framtida digitala hot och utmaningar på ett sätt som inte hade varit möjligt med NemID, förklarar Jason Coombes.

Utrullningen har skett under en lång tid och fram tills nu har de både systemen kunnat användas parallellt. Men den 31 oktober är det slut med det. Då stänger nämligen Danmarks banker möjligheten att använda NemID vid e-handel och vid inloggning på banken. Och det här ställer i sin tur krav på svenska e-handlare som riktar sig mot den danska marknaden.

– De behöver nu uppdatera sina system och processer så att de hanterar MitID istället för NemID, säger Jason Coombes.

Många fördelar

Och även om bytet kan verka både dyrt och stort så finns det många fördelar med MitID jämfört med NemID.

– Framförallt handlar det om säkerhet, att MitID kan hantera fler aspekter än vad NemID kunde, säger Jason Coombes.

– Men det handlar också om att MitID är framtidssäkrat, att det kommer att kunna användas även med ny teknik som NemID inte hade varit kompatibelt med.

För att få använda MitID som identifieringslösning på sina hemsidor måste företag och e-handlare av säkerhetsskäl gå via en så kallad MitID-mäklare, ett slags ombud som uppfyller hårda certifieringskrav.

– De danska myndigheterna har valt den här lösningen för att leva upp till globala standarder inom digital säkerhet. Det faktum att e-handlare nu ska gå via ombud gör också hela överföringsprocessen lättare och snabbare eftersom de har en kunnig partner som hjälper dem hela vägen.

En av dessa godkända mäklare är just regtech-företaget ZignSec, ett svenskt bolag som jobbar med att hjälpa företag att automatisera och hantera identifieringskrav på olika marknader, inte bara i Norden eller Europa utan i hela världen. Det innebär att det inte bara är övergången från NemID till MitID som de kan hjälpa kunderna med.

– Vår digitala nutid skapar möjligheter för företag att snabbt expandera utomlands, den stora utmaningen är att uppfylla regulatoriska krav på kundkännedom i flera jurisdiktioner. Det är inför sådana utmaningar vår aggregeringsmodell och globala täckning är en stor tillgång för våra kunder, summerar Jason Coombes.

Läs mer om hur du kan hantera identifieringskrav på olika marknader

Mer från ZignSec

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ZignSec och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Systemfelet i sjukvården måste åtgärdas

Genom att prioritera annorlunda, med ett större fokus på förebyggande insatser, skulle man framför allt kunna minska det mänskliga lidandet och för tidig död, skriver Göran Hägglund, ordförande i Cancerfonden och Anna-Lena Engwall, chef för AstraZeneca i Norden tillsammans med flera medicinska specialister. 

Foto:Björn Larsson Rosvall/TT

Det finns ett systemfel i svensk hälso- och sjukvård, ett problem som alltför sällan tas upp i den politiska debatten. Det handlar om preventiva insatser. I stället för att förebygga ohälsa innan den uppstår är systemet konstruerat och finansierat för att sätta in resurser först när sjukdomen är ett faktum. Endast 2,8 procent av kostnaderna för hälso- och sjukvård i OECD-länderna går till förebyggande åtgärder. Behandling står för mer än 60 procent.

Genom att prioritera annorlunda, med ett större fokus på förebyggande insatser, skulle man framför allt kunna minska det mänskliga lidandet och för tidig död. Det handlar om att fördröja eller undvika ett mycket stort antal sjukdomsfall genom att förändra riskbeteenden, såsom ohälsosam kost, otillräcklig fysisk aktivitet, rökning och för mycket alkohol. Enligt WHO skulle minst 80 procent av alla hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes – samt ungefär vart tredje fall av cancer – kunna undvikas genom att jobba aktivt med riskbeteenden. 

Det finns också en ekonomisk aspekt. Dessa folksjukdomar kostar förstås pengar att behandla. Bara kostnader som rör hjärt- och kärlsjukdomar i Sverige ligger på 60 miljarder kronor per år. Det är mer än vad det kostar att driva hela Sveriges rättsväsende i ett helt år. OECD har räknat ut att varje krona som läggs på att förebygga fetma ger en avkastning på upp till sex gånger pengarna. Snacka om en bra investering.

Vinsterna - mänskliga som ekonomiska - är ibland svåra att räkna hem på en mandatperiod, men faktum är att samhället får tillbaka även på kort sikt. Exempel på förebyggande åtgärder som ger snabb effekt är rökstopp inför en operation, vilket ger mindre risk för komplikationer, eller en viktminskning med bara fem procent, som för en överviktig person kan vara tillräckligt för att sänka blodtrycket under ett halvår. För att inte tala om hur svenskarna tvättade händerna under pandemin, vilket bidrog till att förebygga många fall av covid-19.

Trots alla uppenbara fördelar med att skifta fokus i hälso- och sjukvården, och trots att vikten av förbättrad folkhälsa finns med i de flesta politiska partiers program, så har den frågan lyfts förvånansvärt sällan i höstens valrörelse. På samma sätt har det genom åren skett relativt lite konkret på området. Det behövs ett nytt och innovativt grepp om det förebyggande folkhälsoarbetet, och det krävs makthavare som har modet och uthålligheten att bedriva det på ett långsiktigt och konsekvent sätt. Dessutom behöver stabila affärs- och ersättningsmodeller komma på plats för att skapa fler företag inom förebyggande hälsa. 

Vi skulle därför vilja uppmana den regering som nu tillträder efter valet att satsa på en preventionsmiljard. Det kan bli en kickstart för en större och långsiktig satsning under flera år, för att kunna börja skifta fokus från behandling till prevention och få till den systemförändring som krävs. En sådan satsning kan skapa ett momentum som genererar nya produkter, tjänster och samverkansmodeller som ökar samhällets motståndskraft mot dödliga folksjukdomar och pandemier.

Vi är väl medvetna om att nästa regering har att kämpa med svåra prioriteringar. Men vi är övertygade om att också en mycket liten förstärkning av de preventiva insatserna kommer att ge stora mänskliga vinster och dessutom begränsa den kommande besvärliga kostnadsutveckling som följer av vår livsstil.

Inriktningen är redan fastslagen. I Sveriges life science-strategi står det klart och tydligt att fokus på förebyggande insatser ska öka, och i de nationella folkhälsomålen tar man upp förebyggande insatser i två av målområdena. Det som behövs nu är initiativ och resurser för att göra verklighet av de politiska ambitioner som det redan beslutats om.

I en tid där fetman ökar, många människor rör sig för lite, vårdkostnaderna ökar i kommunerna och vi ständigt riskerar en ny pandemi, då är förebyggande åtgärder mer angelägna än någonsin. I grunden handlar det om att satsa i dag för att minska mänskligt lidande, istället för att behöva lägga ännu mer resurser i morgon med ett betydligt sämre resultat – både för samhället och individen.

Göran Hägglund, ordförande i Cancerfonden och tidigare socialminister

Anna-Lena Engwall, chef för AstraZeneca i Norden

Blossom Tainton Lindquist, holistic lifestyle coach

Hans Hägglund, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och tidigare nationell cancersamordnare

Ebba Hallersjö Hult, verksamhetsledare på Nollvision cancer

Erik Renström, rektor vid Lunds universitet 

Peter Bergsten, professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala Universitet och projektledare för Prevention barnfetma

Carl-Johan Sundberg, professor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi vid Karolinska Institutet

Peter Nordström, programchef för Swelife

Tomas Bokström, projektledare Social & Health Impact Center, RISE

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera