1515

Varför finns det inga bärplockare i Sverige?

DEBATT. Det är oacceptabelt att svenska trädgårdsbönder inte ska kunna hitta arbetskraft på hemmaplan när vi går emot en arbetslöshet på nära 10 procent. Det skriver Dimitris Gioulekas, entreprenör och vd Knightec.

Foto:Fredrik Karlsson/TT

Den pågående Covid-19-krisen slår väldigt olika mot olika branscher. Det är ändå hoppfullt att se de initiativ som finns mellan företag för att skola om arbetskraft och likaså förmågan att ställa om hos de som har kapacitet till det. 

Nu närmar vi oss en avgörande tid för vårt samhälle. Hur bra kommer vi att lyckas resa oss från den katastrof som Covid-19 är? Klarar vi av att få hjulen att snurra så att alla får mat på bordet och på nytt kan börja drömma om nästa steg i livet – även om vi gör det med nya perspektiv och lärdomar? Eller kommer vi fastna i ett omöjligt beroende av en stat och dess sedelpress och en social oro som kan leda utvecklingen in på än farligare vägar? 

För att lyckas kommer vi behöva många entreprenörer, som ser möjligheter och är villiga att ta risk för att utnyttja dessa möjligheter. Den riskviljan kräver i sin tur att vi vårdar och utvecklar den tillit som det finns mycket av i det svenska samhället. 

Sedan måste vi dessutom få med alla. Matchningen måste fungera, mellan de jobb som behöver utföras för att tillvarata möjligheterna och de som är eller blir arbetslösa. Detta är ett område där Sverige inte har lika bra track record. 

Vi har länge haft matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden. Ungdomar utbildar sig inte till de jobb som finns – utbildningen är ju gratis så varför inte läsa det man känner för? De politiska satsningarna på omskolning har varit ineffektiva. 

Vi företag har därför länge, även under den långa högkonjunkturen, saknat kvalificerade arbetssökande och fått söka utanför landets gränser för att fylla på med kompetens. I synnerhet gäller det för teknikintensiva och högspecialiserade verksamheter, exempelvis den som jag själv är med och driver. 

Vilken lycka för vårt samhälle att det trots allt har varit möjligt att hitta medarbetare globalt! Samtidigt ska gudarna veta att problemet med utvisning av kompetenta arbetsvilliga medarbetare har varit mycket, mycket allvarligt, och dessutom ett djupt omoraliskt agerande av Sverige som land. 

De företag som gör Sverige starkt dvs alltifrån Ericsson, Scania och Volvo till Spotify och Klarna är beroende av utländska specialister för att långsiktigt och effektivt kunna verka utifrån Sverige. Tolerans, öppenhet mot omvärlden, tillit till varandra, icke-hierarkiskt ledarskap och hög arbetsmoral är svenska konkurrensfördelar som gör våra företag både bättre och faktiskt mer intressanta. Vi behöver mer mångfald inte mindre. 

Nu är vi i ett annat läge. Nu vänds blickarna inåt, eftersom det råder stor osäkerhet kring möjligheterna att få dra nytta av kompetens utifrån. Jag läser till exempel (i DN 20/4) att svenska trädgårdsbönder är oroliga att de inte ska klara skörden i år eftersom arbetskraftsbrist hotar. Enligt LRF:s bedömning behövs 8 000 plockare och andra skördearbetare.

Det borde ju i rimlighetens namn inte vara något problem. För samtidigt ökar ju arbetslösheten i landet i rekordfart. Den är redan uppe i åtta procent och väntas nå tio i sommar. Nog måste vi kunna hitta 8000 plockare i vårt eget land? 

Då läser jag vidare att LRF:s ordförande Palle Borgström säger att ”många grönsaks-, frukt- och bärodlare har provat med svensk arbetskraft, och det har inte fungerat så bra, generellt. De kommer några dagar, sedan sjukskriver de sig.” Han hänvisar vidare till att det krävs en motivation ”som vi inte alltid hittar i Sverige”. 

Anledningen till att en viktig sommarsäsongsbaserad bransch är orolig för denna sommar är alltså att det inte ska gå att hitta 8000 villiga skördearbetare i dessa tider! Eftersom arbetslösheten är hög talar vi således om potentiella arbetstagare som istället till stor del kommer att bli bidragstagare. En sådan verklighet kan vi som samhälle inte acceptera. Oavsett om det gäller plockare eller andra jobb som behöver utföras.

Innan vi fyller på antalet bidragstagare behöver vi fylla de tjänster som är lediga. Det duger inte att låta ungdomar, långtidsarbetslösa och andra vänta på ett jobb som är lagom ”chill” eller på något annat sätt ska passa in i en livsstil som inte är tillräckligt flexibel för en tid då vi alla behöver ta i lite extra. 

Vi ser fram emot en sommar med de största utmaningarna för Sverige som land och företagsamheten kanske någonsin i modern tid. Om vi inte ens i en tid som denna kan samla oss och faktiskt kräva att alla som kan jobba tar de jobb som finns har nog inte politikerna förstått allvaret i krisen och det elände som kommer i dess spår. Ansvaret vilar tungt på de politiker och myndigheter som låter detta pågå. 

Jag plockade själv jordgubbar som ung och ser inga skäl till att sådana jobb inte ska kunna utföras även sommaren 2020. 

Dimitris Gioulekas, entreprenör och vd Knightec 


Innehåll från KungsledenAnnons

Framtidens kontor: Från arbetsplats till livsplats

Låt livet bli en del av jobbet inte tvärt om. A human centric workplace.
Låt livet bli en del av jobbet inte tvärt om. A human centric workplace.

Arbetslivet postcorona är i stor förändring. Kontoret ska vara så attraktivt att medarbetarna väljer att komma dit. Kungsledens Symbiotic Concept utgår från denna nya verklighet. De tror på att skapa stadsdelar, byggnader och arbetsplatser som inte bara utgår från hur människor vill arbeta, utan från hur de vill leva. 

En av kontorets viktigaste uppgifter blir att vara så attraktivt att medarbetarna väljer att komma dit. Kungsledens första Symbiotic Office är det nya huvudkontoret, the Rotterdam District, i Värtahamnen. 

– Det är en fantastisk känsla att komma till vårt nya HK. Här har vi utvecklat hälsosamma och kreativa miljöer – utifrån vad hjärnan behöver, som på riktigt ger positiv effekt på välmående, kreativitet och produktivitet. Arbetsplatsen blir ett konkurrensmedel för att behålla och attrahera talanger, säger Hanna Brandström, Head of People and Culture på Kungsleden. 

Läs mer om Kungsledens första Symbiotic Office här.

Kungsledens första Symbiotic building – Eden i Malmöstadsdelen Hyllie öppnade portarna precis. En plats som fungerar i symbios med människan. Som utgår från hur livet ser ut för människor med livspussel att lösa, en vilja att leva hållbart och ett behov av att mötas.

Tina Lindh, affärsutvecklare på Kungsleden, har lett utvecklingen av Symbiotic Concept med utgångspunkten att fastigheter och områden ska sätta människan i centrum.

– Fastighetsbranschen har haft för stort fokus på byggnaden och dess gestaltning. Kontorsbyggnader borde användas som verktyg för att se till att människor mår bra och kan prestera väl. Med ett bra samspel mellan byggnad och människa, jobbar man bättre vilket i sin tur gynnar affärerna, säger hon.

Nyfiken på Symbiotic buildning? Läs mer här! 

Välmående i fokus

Forskning visar att företag uppnår bättre resultat med välmående medarbetare. Fastighetsägare och kontorshyresgäster som gör allt för att skapa effektiva ytor med många arbetsplatser. De borde i stället satsa på att skapa hälsa och välmående som utgår från hur livet ser ut.

– Lokalkostnaden är en bråkdel av kostnaden för ett företag. Personalen står för runt 90 procent av totalkostnaderna. Effekterna som kan uppnås om man får medarbetarna att prestera bättre blir alltså mycket större, säger Tina Lindh. 

En arbetsplats där allt hänger ihop – mer tid för dig 

Med Kungsledens koncept Symbiotic Concept får hyresgästen en genväg, genom att mycket av det som skapar hälsa och välbefinnande ingår i hyran. Konceptet utgår ifrån vad forskningen visar är viktigt för att människor ska må bra. 

– Vi har identifierat fyra hörnstenar för Symbiotic building: hälsa, service, intelligens och natur. Med modern teknik bygger vi in intelligens i byggnaden som både underlättar och möjliggör för individen att förenkla sin vardag och förebygga stress. Byggnaden får också ett stort utbud av service integrerad med intelligens, säger Tina Lindh och avslutar: 

– Människan har en dragning till naturen som inspirerar oss och får oss att må bra, det kallas biofili. Detta styr hur vi utformar och inreder inomhusmiljön. Växtlighet, naturliga material, temperaturzoner, ljus och ljud bidrar till att få in naturen i huset. Hälsa och välbefinnande är styrande för alla våra val av lösningar, material och system.

Om Eden och The Rotterdam District: 

Kungsledens första Symbiotic building – Eden i Malmöstadsdelen Hyllie. Biofilia och hälsofaktorer styr utformningen av inomhusmiljön. Intelligens utgör grunden för både en resurssnål drift och en enklare vardag för de som arbetar i huset. En serviceoperatör i huset säkrar alla typer av service. Läs mer här.

I The Rotterdam District ligger Kungsledens HK, som är det första Symbiotic Office. Utformat i enlighet med de fyra hörnstenarna och neurodesign – vad hjärnan behöver. Kreativitet, fokus, återhämtning, fysisk aktivitet och gemenskap. Läs mer här.

 

Mer från Kungsleden

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Kungsleden och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?