1515
Annons

Varför får inte handelsbolag statliga stöd?

När jag startade mitt handelsbolag för 14 år sedan - ett av 40 000 nu registrerade - var det dyrt och krångligt att starta Aktiebolag (AB). 

Paulina Olinder, småföretagare.
Paulina Olinder, småföretagare.

En bolagsform som med krav och ramverk var bättre lämpat för börsnotering snarare än ”konsultlådan”. Att starta en enskild firma ansågs vid den tidpunkten som något suspekt och som ingav viss skepsis hos kunderna. Det enda återstående vettiga alternativet för mig var att starta ett handelsbolag (HB). En bolagsform som fram till i dag fungerat mycket väl, för mig och många andra. Min man har i alla år varit passiv delägare och inte jobbat i bolaget.

I mina ögon gör det mig till en enskild näringsidkare, något vår regering inte tycks hålla med om. Vad vet de om min verksamhet och verklighet som inte jag vet? Är det lättare att tappa sin inkomst över dagen som HR-konsult än som kulturarbetare? Är kulturbranschen hårdare drabbad än HR-branschen? Jag är väl medveten om att kultur, restaurang och idrottsnäringen är hårt drabbad. Jag vänder mig emot att man enbart pratar bransch och inte förstår att det även inom dessa sektorer finns människor som är delaktiga i den nu diskriminerade bolagsformen - Handelsbolag. 

Under 2019 startades drygt 65 000 nya företag. Majoriteten startades som enskild firma, både inom industrin och inom tjänstesektorn. Vanligaste företagsformen bland nystartade företag var därefter aktiebolag. Runt en tjugondel av företagen startade som handels- eller kommanditbolag. Denna statistik visar att handelsbolag är en högst levande bolagsform som många finner lämplig för sin verksamhet. Siffror visar också att gruppen små företag utan anställda är den grupp som ökar mest och skapar flest jobb i Sverige. Gruppen små företag med 0-49 anställda är dessutom den som bidrar mest till Sveriges BNP. 

Den nuvarande bedömningen är att de budgetpåverkande åtgärderna för 2020 summerar till drygt 200 miljarder kronor. En hisnande men förmodligen relevant summa för att hindra Sverige från att gå under ekonomiskt. I dagsläget har man valt att hjälpa bolag, även stora börsnoterade bolag med rejäl kassa, med flertalet olika åtgärder. Man har kunnat skicka hem folk med nästan full lön utan krav på motprestation. De enda bolagsformer i dag som är undantagna från någon form av stöd är handelsbolag och kommanditbolag. Jag vill ha svar från regeringen varför jag och mina företagande kollegor har blivit exkluderade från hjälp.  Jag vill ha svar från regeringen samt deras stödpartier, Centern och Liberalerna, som säger sig värna småföretagarna.

Paula Olinder

Konsult och småföretagare.


Debatt: Demokratierna runt Östersjön måste samarbeta

Det har aldrig varit viktigare för de fullvärdiga demokratierna runt Östersjön att flätas samman i långsiktiga samarbeten, skriver Peter Egardt, Anders Ljunggren och Pär Nuder

ordföranden i Samarbetsfonden Sverige-Estland.

Rysslands brutala invasionskrig i Ukraina har ritat om Europas säkerhetspolitiska karta. Men även dess ekonomiska. 

I takt med att sanktionerna mot Putin-regimen får effekt kommer handelsflödena till och från Ryssland med rätta att strypas. Samtidigt står världen redo för att bistå i återuppbyggnaden av Ukraina.

Om detta råder stor enighet. Men vi vill höja ett varningens finger för att Rysslands krig i ekonomiska termer riskerar att smitta av sig på andra länder, som för tre decennier sedan var underkastade rysksovjetisk ockupation. Det finns tecken som tyder på att utländska investeringar i Baltikum har bromsat upp. 

Estland, Lettland och Litauen har genomgått en remarkabel ekonomisk och politisk utveckling sedan 1991, då de baltiska staterna blev självständiga. Många företag, inte minst svenska, bidrog med omfattande investeringar som gjorde att det moderna Baltikums välstånd och välfärd kunde byggas upp.

I början fanns ett stort mått av solidaritet i ansträngningarna att stödja de pånyttfödda fria och självständiga republikerna. Men snart upptäckte utländska företag att Estland, Lettland och Litauen även var intressanta kommersiella marknader med en nyfiken och välutbildad arbetskraft. Efter femtio år i planekonomiska bojor kunde entreprenörskap och företagsamhet äntligen frigöras. 

Facit ser vi i dag, trettio år senare. Ekonomierna har växt och utländska investeringar och företag är en självklarhet i Estland, Lettland och Litauen. Samtidigt är de baltiska staterna respekterade medlemmar i EU, Euro-området och Nato, vilket bidrar till att göra dem till intressanta marknader för utländskt kapital långt utanför Östersjöregionen. 

Men sedan den 24 februari, då Ryssland invaderade Ukraina, har man i de baltiska staterna kunnat notera en ökad försiktighet bland utländska investerare: ”Vi vill avvakta och se vart geopolitiken tar vägen. De baltiska staterna var liksom Ukraina en del av Sovjetunionen”, är dessvärre en förekommande attityd.

Vi menar att denna tvehågsenhet bygger på okunskap och fördomar. Det var länge sedan som Estland, Lettland och Litauen var ”gamla Sovjet-republiker”. I själva verket är det lättare att bilda företag och göra affärer där än i många andra europeiska länder. Det har inte förändrats sedan Ryssland invaderade Ukraina. 

Vi är ordförande i de tre samarbetsfonder, som den svenska regeringen 2018 beslutade att inrätta i samband med att Estland, Lettland och Litauen firade 100 år. Fonderna, som är självständiga stiftelser, har till uppgift att främja utbytet mellan Sverige och de baltiska staterna. Särskild tonvikt ska läggas på nätverksbyggande mellan unga på ömse sidor om Östersjön. I fondernas ändamålsparagraf lyfts fram att entreprenörskap ska understödjas. 

Mot den här bakgrunden är vi mycket glada över att SEB och Swedbank – två stora svenska aktörer i Baltikum – har beslutat att under tre år stödja våra fonders ledarskapsprogram. De svenska bankernas långsiktiga engagemang i Estland, Lettland och Litauen är av avgörande betydelse för ländernas ekonomiska utveckling.

Ledarskapsprogrammet kommer att knyta samman unga ledare inom näringsliv, politik, kultur, akademin, frivilligorganisationer och offentlig sektor. Under tre års tid kommer över 150 av morgondagens ledare i våra länder att mötas och knyta band till nytta för hela Östersjöregionen. Vi behöver mer av detta. Kunskapen om varandra är för låg på ömse sidor om Östersjön. 

De finska och svenska ansökningarna om medlemskap i Nato kommer förstås att stärka relationerna mellan försvarsmakterna i regionen. Men Nato-gemenskapen kommer att smitta av sig på fler områden än de rent militära. Nya samverkansformer och affärsmöjligheter öppnar upp sig. 

Vi uppmanar fler svenska företag att följa i SEB:s och Swedbanks spår! Vi välkomnar fler företag att stödja de tre samarbetsfonderna. 

Nu är inte läge att dra ned på vare sig kontakter eller svenska investeringar i Estland, Lettland och Litauen. Tvärtom. Nu mer än någonsin måste de fullvärdiga demokratierna runt Östersjön flätas samman.

 

Peter Egardt

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Litauen

Anders Ljunggren

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Lettland

Pär Nuder

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Estland

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?