I hela världen finns det omkring 170.000 sjukhus. Det sjunde bästa av alla dessa heter Karolinska Universitetssjukhuset och drivs av Region Stockholm. Detta framgår av tidskriften Newsweeks årliga rankning av de bästa sjukhusen i världen, som presenterades nyligen.
Rankningen baseras på tre faktorer: Utlåtanden från medicinska experter, resultat i patientundersökningar och ett antal medicinska nyckeltal.
Det viktigaste är förstås inte topplaceringen i rankningen som sådan, utan vad den är ett uttryck för. I motiveringen nämns bland annat sjukhusets barnsjukvård, specialistvården inom fosterdiagnostik, urologi och neurokirurgi samt det nära samarbetet med Karolinska institutet.
På Karolinska i Solna, som var så attackerat efter att det öppnade i slutet av 2016, och på Karolinska i Huddinge bedrivs nu en världsledande vård som har fört upp Karolinska i toppen av världens sjukhus.
Karolinska är ett högspecialiserat sjukhus, som erbjuder den mest avancerade vården till svårt sjuka människor i hela landet. Under 2020 gjordes över 1 000 hjärtoperationer, fler än på något annat sjukhus i Sverige.
Överlevnaden bland dessa patienter 30 dagar efter dessa komplicerade operationer är imponerande. Blott elva avled, vilket är bland den allra lägsta dödligheten för hjärtpatienter i hela världen.
Under den pandemi som fortfarande plågar oss har Karolinska spelat en nyckelroll. Det var här som vi på kort tid kunde bygga upp ett center för rekordstora inköp av skyddsmaterial, liksom en omfattande provtagning för både pågående och genomgången covid-19.
Sjukhuset har under pandemin klarat att leverera 85 procent av den ordinarie högspecialiserade vården. Samtidigt har antalet vårdplatser utökats kraftigt för att kunna ta hand om patienter med covid-19.
Allt är inte perfekt, men alla anställda på Karolinska har onekligen åstadkommit fantastiska resultat. Kvittot på det är att sjukhuset uppmärksammas med en sjundeplats i en ansedd rankning av världens bästa sjukhus.
Jag har hittills inte hört några offentliga gratulationer från någon av alla de socialdemokrater som under året innan valet 2018 återkommande försökte svartmåla Karolinska.
I valrörelsen 2018 var inte mindre än sex socialdemokratiska ministrar, inklusive statsministern liksom socialdemokrater från hela regionen, engagerade i att baktala satsningen på Karolinska.
”Nya Karolinskas skugga får inte falla över hela den svenska sjukvården”, sade sjukvårdsminister Annika Strandhäll. Den ”skuggan” hjälper i dag patienter från hela Sverige i behov av avancerad vård.
Socialdemokraternas dåvarande gruppledare i riksdagen Anders Ygeman menade att ”effekterna av många dåliga beslut drabbar medborgarna i Stockholm”. De vars liv sedan dess har räddats på det nya sjukhuset håller sannolikt inte med.
Mikael Damberg som då var innovationsminister hävdade att Nya Karolinska skadar Sveriges rykte utomlands. Ett sjukhus som tillhör världens bästa skadar inte vårt rykte, men regeringens förtal av Karolinska påverkade nog tyvärr bilden av världsledande medicinsk forskning i Sverige.
Socialdemokratiska kommunpolitiker från 26 kommuner i Region Stockholm skrev 2018 en artikel om att Nya Karolinska var ett ”haveri” som ”drabbar våra invånare”. Detta sagt om ett sjukhus som skapades för att hjälpa de svårast sjuka och skadade.
Den dåvarande socialdemokratiska oppositionsledaren tog den politiska debatten till en ny lägsta nivå, när hon på en direkt fråga svarade att det bästa med Karolinska är konsten. Den örfilen mot över 15 000 anställda fullföljdes sedan med en S-kampanj med ett upp-och-nedvänt Karolinska.
Genom hela den senaste valrörelsen påstod socialdemokrater på alla nivåer att det nya sjukhuset som byggdes i Solna var världens dyraste och att det skulle tränga undan annan vård. Det var osant från början till slut.
Sjukhuset kostade på kronan vad det skulle kosta att bygga, vilket var 14,6 miljarder kronor. Även kostnaden för utrustning och investeringar i fler vårdplatser blev den planerade: 8,2 miljarder kronor.
I Socialdemokraternas förtal av Nya Karolinska ingick att även räkna in kostnaden för att driva sjukhuset under 23 år från 2017 till 2040 i byggkostnaden. Allt för att få en högre totalsiffra att kunna använda i debatten.
Karolinska i Solna är ett av världens bästa och mest avancerade sjukhus, men inte det dyraste. Exempelvis beräknas det nya universitetssjukhuset i Malmö bli 75 procent dyrare per kvadratmeter och 40 procent dyrare per vårdplats.
Det mest ansvarslösa med utfallen mot Karolinska är att den typen av politisk retorik riskerar att skada medborgarnas förtroende för den verksamhet som bedrivs på såväl Karolinska som sjukvården i stort.
När människor förlorar förtroendet för sjukvården handlar det om förlorade möjligheter att vårda och rädda liv.
Regeringens tystnad inför Karolinskas framgångar är beklämmande. Det innebär också att den blundar för hur vi i Sverige lyckats utveckla världsledande vård.
Det rimliga vore i stället att försöka dra lärdomar i syfte att stärka den samlade förmågan att utveckla mer avancerad sjukvård i Sverige. Ambitionen borde vara att ha fler svenska sjukhus som klassas som bland de bästa i världen.
Alla sjukhus har sina speciella förutsättningar, men sannolikt finns generella erfarenheter från Karolinskas lyft som bör komma många till del.
Vad i planeringen och utformningen av Nya Karolinska i Solna har varit viktiga framgångsfaktorer? Hur avgörande är det nära samarbetet med Karolinska institutet? Vilka prioriteringar, metoder och modeller bör ges bred spridning till beslutsfattare inom hela den svenska vårdsektorn?
För en regering som värnar Sverige som ledande sjukvårdsnation, som vill bota fler sjuka och rädda fler liv borde det vara en självklarhet att få ut maximalt av varje lyckat initiativ.
Regeringen bör därför snarast tillsätta en utredning om hur framgången på Karolinska kan användas för att utveckla sjukvården i hela landet.
Irene Svenonius, Finansregionråd i Region Stockholm (M)
