1515

Varför är regeringen tyst om Karolinskas framgång?

DEBATT. Regeringen tycks ointresserad av hur Karolinska bedriver världsledande vård för hela landet. Det rimliga vore att försöka dra lärdomar för att stärka förmågan att utveckla mer avancerad sjukvård i Sverige. 

Ambitionen borde vara att fler svenska sjukhus ska klassas som de bästa i världen, skriver det moderata finansregionrådet Irene Svenonius.

VÄRLDSLEDANDE. Karolinska universitetssjukhuset är världens sjunde bästa sjukhus enligt en rankning. Om det råder en beklämmande tystnad från regeringens sida, enligt Irene Svenonius.
VÄRLDSLEDANDE. Karolinska universitetssjukhuset är världens sjunde bästa sjukhus enligt en rankning. Om det råder en beklämmande tystnad från regeringens sida, enligt Irene Svenonius.Foto:TT

I hela världen finns det omkring 170.000 sjukhus. Det sjunde bästa av alla dessa heter Karolinska Universitetssjukhuset och drivs av Region Stockholm. Detta framgår av tidskriften Newsweeks årliga rankning av de bästa sjukhusen i världen, som presenterades nyligen. 

Rankningen baseras på tre faktorer: Utlåtanden från medicinska experter, resultat i patientundersökningar och ett antal medicinska nyckeltal.

Det viktigaste är förstås inte topplaceringen i rankningen som sådan, utan vad den är ett uttryck för. I motiveringen nämns bland annat sjukhusets barnsjukvård, specialistvården inom fosterdiagnostik, urologi och neurokirurgi samt det nära samarbetet med Karolinska institutet.

På Karolinska i Solna, som var så attackerat efter att det öppnade i slutet av 2016, och på Karolinska i Huddinge bedrivs nu en världsledande vård som har fört upp Karolinska i toppen av världens sjukhus.

Karolinska är ett högspecialiserat sjukhus, som erbjuder den mest avancerade vården till svårt sjuka människor i hela landet. Under 2020 gjordes över 1 000 hjärtoperationer, fler än på något annat sjukhus i Sverige. 

Överlevnaden bland dessa patienter 30 dagar efter dessa komplicerade operationer är imponerande. Blott elva avled, vilket är bland den allra lägsta dödligheten för hjärtpatienter i hela världen.

Under den pandemi som fortfarande plågar oss har Karolinska spelat en nyckelroll. Det var här som vi på kort tid kunde bygga upp ett center för rekordstora inköp av skyddsmaterial, liksom en omfattande provtagning för både pågående och genomgången covid-19. 

Sjukhuset har under pandemin klarat att leverera 85 procent av den ordinarie högspecialiserade vården. Samtidigt har antalet vårdplatser utökats kraftigt för att kunna ta hand om patienter med covid-19.

Allt är inte perfekt, men alla anställda på Karolinska har onekligen åstadkommit fantastiska resultat. Kvittot på det är att sjukhuset uppmärksammas med en sjundeplats i en ansedd rankning av världens bästa sjukhus.

Jag har hittills inte hört några offentliga gratulationer från någon av alla de socialdemokrater som under året innan valet 2018 återkommande försökte svartmåla Karolinska.

I valrörelsen 2018 var inte mindre än sex socialdemokratiska ministrar, inklusive statsministern liksom socialdemokrater från hela regionen, engagerade i att baktala satsningen på Karolinska.

”Nya Karolinskas skugga får inte falla över hela den svenska sjukvården”, sade sjukvårdsminister Annika Strandhäll. Den ”skuggan” hjälper i dag patienter från hela Sverige i behov av avancerad vård.

Socialdemokraternas dåvarande gruppledare i riksdagen Anders Ygeman menade att ”effekterna av många dåliga beslut drabbar medborgarna i Stockholm”. De vars liv sedan dess har räddats på det nya sjukhuset håller sannolikt inte med.

Mikael Damberg som då var innovationsminister hävdade att Nya Karolinska skadar Sveriges rykte utomlands. Ett sjukhus som tillhör världens bästa skadar inte vårt rykte, men regeringens förtal av Karolinska påverkade nog tyvärr bilden av världsledande medicinsk forskning i Sverige.

Socialdemokratiska kommunpolitiker från 26 kommuner i Region Stockholm skrev 2018 en artikel om att Nya Karolinska var ett ”haveri” som ”drabbar våra invånare”. Detta sagt om ett sjukhus som skapades för att hjälpa de svårast sjuka och skadade.

Den dåvarande socialdemokratiska oppositionsledaren tog den politiska debatten till en ny lägsta nivå, när hon på en direkt fråga svarade att det bästa med Karolinska är konsten. Den örfilen mot över 15 000 anställda fullföljdes sedan med en S-kampanj med ett upp-och-nedvänt Karolinska.

Genom hela den senaste valrörelsen påstod socialdemokrater på alla nivåer att det nya sjukhuset som byggdes i Solna var världens dyraste och att det skulle tränga undan annan vård. Det var osant från början till slut.

Sjukhuset kostade på kronan vad det skulle kosta att bygga, vilket var 14,6 miljarder kronor. Även kostnaden för utrustning och investeringar i fler vårdplatser blev den planerade: 8,2 miljarder kronor.

I Socialdemokraternas förtal av Nya Karolinska ingick att även räkna in kostnaden för att driva sjukhuset under 23 år från 2017 till 2040 i byggkostnaden. Allt för att få en högre totalsiffra att kunna använda i debatten.

Karolinska i Solna är ett av världens bästa och mest avancerade sjukhus, men inte det dyraste. Exempelvis beräknas det nya universitetssjukhuset i Malmö bli 75 procent dyrare per kvadratmeter och 40 procent dyrare per vårdplats.

Det mest ansvarslösa med utfallen mot Karolinska är att den typen av politisk retorik riskerar att skada medborgarnas förtroende för den verksamhet som bedrivs på såväl Karolinska som sjukvården i stort. 

När människor förlorar förtroendet för sjukvården handlar det om förlorade möjligheter att vårda och rädda liv.

Regeringens tystnad inför Karolinskas framgångar är beklämmande. Det innebär också att den blundar för hur vi i Sverige lyckats utveckla världsledande vård. 

Det rimliga vore i stället att försöka dra lärdomar i syfte att stärka den samlade förmågan att utveckla mer avancerad sjukvård i Sverige. Ambitionen borde vara att ha fler svenska sjukhus som klassas som bland de bästa i världen.

Alla sjukhus har sina speciella förutsättningar, men sannolikt finns generella erfarenheter från Karolinskas lyft som bör komma många till del. 

Vad i planeringen och utformningen av Nya Karolinska i Solna har varit viktiga framgångsfaktorer? Hur avgörande är det nära samarbetet med Karolinska institutet? Vilka prioriteringar, metoder och modeller bör ges bred spridning till beslutsfattare inom hela den svenska vårdsektorn?

För en regering som värnar Sverige som ledande sjukvårdsnation, som vill bota fler sjuka och rädda fler liv borde det vara en självklarhet att få ut maximalt av varje lyckat initiativ. 

Regeringen bör därför snarast tillsätta en utredning om hur framgången på Karolinska kan användas för att utveckla sjukvården i hela landet.

Irene Svenonius, Finansregionråd i Region Stockholm (M)


Innehåll från TeliaAnnons

Vart tredje svenskt företag ska minska kontoret efter pandemin: ”Hemmakontoret här för att stanna”

Så förbereder du företaget för tiden efter pandemin. ”Vi har lärt oss att ha videomöten, men utnyttjar inte digitala flöden som underlättar jobbet mellan mötena – företag som lyckas med det har massor att vinna”, säger Daniel Stark, Telia.
Så förbereder du företaget för tiden efter pandemin. ”Vi har lärt oss att ha videomöten, men utnyttjar inte digitala flöden som underlättar jobbet mellan mötena – företag som lyckas med det har massor att vinna”, säger Daniel Stark, Telia.

Nästan tre av tio svenska företag har erbjudit möbler till medarbetarnas hemmakontor under pandemin – och nu planerar framför allt större bolag för att minska företagets kontorsytor.

Det visar den nya rapporten Telias digitala index 2021.

– Hemmakontoret är här för att stanna, säger Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

Pandemin har förändrat vårt sätt att arbeta – och kommer att påverka både var och hur vi jobbar på lång sikt. Det tror Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia:

– Att fler kommer att jobba mer av sin arbetstid hemma än tidigare, det vågar jag slå fast. Som anställd sparar du restid och kan jobba mer flexibelt, vilket inte minst unga medarbetare förväntar sig. Dessutom kan företagen minska sina lokalkostnader. 

4 av 10 större företag vill minska kontoret

Hela 72 procent av de svenska företagen räknar med att medarbetarna kommer att jobba mer på distans efter pandemin än tidigare. Det visar den nya rapporten Telias digitala index som varje år kartlägger hur redo svenska företag är att ta vara på digitaliseringens möjligheter.

Rapporten visar också att 33 procent av företagen (0-500 anställda) planerar för att minska kontorsytorna, antingen genom att hyra ut platser eller flytta till mindre lokaler.

– Tendensen är tydligast bland större företag med över 50 anställda, 41 procent svarar att de tänker minska sina kontor. Mycket talar för att kontorsytorna kommer skalas ner. Samtidigt kan kontoren få en ännu viktigare roll som mötesplats, där vi samarbetar och har projektytor, säger Daniel Stark.

Chefer planerar för hybridkontor

Den nya globala undersökningen The Work Trend Index 2021 från Microsoft (över 31 000 heltidsanställda intervjuades i januari 2021) lyfter fram samma tendens. 73 procent av de anställda vill kunna fortsätta jobba på distans efter pandemin – samtidigt som 67 procent längtar efter mer personlig kontakt med sina kollegor. 66 procent av beslutsfattarna på företagen planerar att anpassa arbetsplatsen till ”hybridkontor” där medarbetarna delar tiden mellan distans- och kontorsarbete.

Hemmakontoret är tillbaka

Daniel Stark påpekar att arbetsrummet, som var vanligt förr i svenska hem – inte minst för att förvara pärmar och papper – nu återuppstår.

– Men nu blir fokus att skapa ett digitalt hemmakontor som är ergonomiskt riktigt samt tyst och avskärmat så att du kan jobba effektivt, och i bästa fall skilja på jobb och privatliv hemma. Intressant i Telias digitala index är att så pass många företag – nästan tre av tio – erbjudit kontorsmöbler till medarbetarna under pandemin.

Han betonar att företagen nu ställs inför nya frågor, som vilket ansvar man ska ta för arbetsmiljön i hemmet.

– It-säkerheten blir jätteviktig: att skydda medarbetarnas datorer och andra enheter från intrång. Det är också avgörande att tekniken inte bara är på plats, är säker och fungerar smidigt – utan också att företaget utvecklar smarta arbetsmetoder som gynnar kreativitet och samarbete på distans.

Utnyttja digitala flöden mellan möten

Användningen av de digitala samarbetsverktygen Teams och Zoom har exploderat under pandemin, visar Telias digitala index. Till exempel har andelen av de minsta företagen (upp till nio medarbetare) som använder Teams ökat från 16 till 43 procent.

Samtidigt har mindre än 25 procent av företagen i grunden förändrat sina sätt att jobba, visar rapporten.

– Vi har lärt oss att ha videomöten, men utnyttjar inte digitala flöden och samarbetsytor som underlättar jobbet mellan mötena. Vi behöver kort sagt bli bättre på att samarbeta digitalt mellan mötena – företag som lyckas med det har massor att vinna, säger Daniel Stark.

Trend: Företag samlar tekniken

En annan tydlig trend är att fler svenska företag samlar sin it och uppkoppling hos en leverantör. 42 procent av företagen har redan valt en sådan helhetslösning, och ytterligare 23 procent svarar att de är intresserade, enligt Telias digitala index.

– Tendensen är tydligast bland högdigitala och större företag – men även små företag har mycket att vinna på att se över sitt teknik-landskap och samla allt hos en partner, säger Daniel Stark, och fortsätter:

– Det är inte ovanligt att ett mindre företag har en handfull leverantörer för it, uppkoppling och telefoni. Men det innebär lika många kontaktpersoner och supportdeskar, avtal och fakturor.

Främsta vinsterna med att samla tekniken är mindre administration, lägre totalkostnad och enkelheten: att ha en leverantör att vända sig till, oavsett teknikproblem. Det berättar företagen i Telias digitala index.

– Många företag lyfter också fram fördelen med att ha en partner att bygga relation och utvecklas med digitalt, berättar Daniel Stark.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

 

 

 

Mer från Telia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?