1515
Annons

Varför är regeringen tyst om Karolinskas framgång?

DEBATT. Regeringen tycks ointresserad av hur Karolinska bedriver världsledande vård för hela landet. Det rimliga vore att försöka dra lärdomar för att stärka förmågan att utveckla mer avancerad sjukvård i Sverige. 

Ambitionen borde vara att fler svenska sjukhus ska klassas som de bästa i världen, skriver det moderata finansregionrådet Irene Svenonius.

VÄRLDSLEDANDE. Karolinska universitetssjukhuset är världens sjunde bästa sjukhus enligt en rankning. Om det råder en beklämmande tystnad från regeringens sida, enligt Irene Svenonius.
VÄRLDSLEDANDE. Karolinska universitetssjukhuset är världens sjunde bästa sjukhus enligt en rankning. Om det råder en beklämmande tystnad från regeringens sida, enligt Irene Svenonius.Foto:TT

I hela världen finns det omkring 170.000 sjukhus. Det sjunde bästa av alla dessa heter Karolinska Universitetssjukhuset och drivs av Region Stockholm. Detta framgår av tidskriften Newsweeks årliga rankning av de bästa sjukhusen i världen, som presenterades nyligen. 

Rankningen baseras på tre faktorer: Utlåtanden från medicinska experter, resultat i patientundersökningar och ett antal medicinska nyckeltal.

Det viktigaste är förstås inte topplaceringen i rankningen som sådan, utan vad den är ett uttryck för. I motiveringen nämns bland annat sjukhusets barnsjukvård, specialistvården inom fosterdiagnostik, urologi och neurokirurgi samt det nära samarbetet med Karolinska institutet.

På Karolinska i Solna, som var så attackerat efter att det öppnade i slutet av 2016, och på Karolinska i Huddinge bedrivs nu en världsledande vård som har fört upp Karolinska i toppen av världens sjukhus.

Karolinska är ett högspecialiserat sjukhus, som erbjuder den mest avancerade vården till svårt sjuka människor i hela landet. Under 2020 gjordes över 1 000 hjärtoperationer, fler än på något annat sjukhus i Sverige. 

Överlevnaden bland dessa patienter 30 dagar efter dessa komplicerade operationer är imponerande. Blott elva avled, vilket är bland den allra lägsta dödligheten för hjärtpatienter i hela världen.

Under den pandemi som fortfarande plågar oss har Karolinska spelat en nyckelroll. Det var här som vi på kort tid kunde bygga upp ett center för rekordstora inköp av skyddsmaterial, liksom en omfattande provtagning för både pågående och genomgången covid-19. 

Sjukhuset har under pandemin klarat att leverera 85 procent av den ordinarie högspecialiserade vården. Samtidigt har antalet vårdplatser utökats kraftigt för att kunna ta hand om patienter med covid-19.

Allt är inte perfekt, men alla anställda på Karolinska har onekligen åstadkommit fantastiska resultat. Kvittot på det är att sjukhuset uppmärksammas med en sjundeplats i en ansedd rankning av världens bästa sjukhus.

Jag har hittills inte hört några offentliga gratulationer från någon av alla de socialdemokrater som under året innan valet 2018 återkommande försökte svartmåla Karolinska.

I valrörelsen 2018 var inte mindre än sex socialdemokratiska ministrar, inklusive statsministern liksom socialdemokrater från hela regionen, engagerade i att baktala satsningen på Karolinska.

”Nya Karolinskas skugga får inte falla över hela den svenska sjukvården”, sade sjukvårdsminister Annika Strandhäll. Den ”skuggan” hjälper i dag patienter från hela Sverige i behov av avancerad vård.

Socialdemokraternas dåvarande gruppledare i riksdagen Anders Ygeman menade att ”effekterna av många dåliga beslut drabbar medborgarna i Stockholm”. De vars liv sedan dess har räddats på det nya sjukhuset håller sannolikt inte med.

Mikael Damberg som då var innovationsminister hävdade att Nya Karolinska skadar Sveriges rykte utomlands. Ett sjukhus som tillhör världens bästa skadar inte vårt rykte, men regeringens förtal av Karolinska påverkade nog tyvärr bilden av världsledande medicinsk forskning i Sverige.

Socialdemokratiska kommunpolitiker från 26 kommuner i Region Stockholm skrev 2018 en artikel om att Nya Karolinska var ett ”haveri” som ”drabbar våra invånare”. Detta sagt om ett sjukhus som skapades för att hjälpa de svårast sjuka och skadade.

Den dåvarande socialdemokratiska oppositionsledaren tog den politiska debatten till en ny lägsta nivå, när hon på en direkt fråga svarade att det bästa med Karolinska är konsten. Den örfilen mot över 15 000 anställda fullföljdes sedan med en S-kampanj med ett upp-och-nedvänt Karolinska.

Genom hela den senaste valrörelsen påstod socialdemokrater på alla nivåer att det nya sjukhuset som byggdes i Solna var världens dyraste och att det skulle tränga undan annan vård. Det var osant från början till slut.

Sjukhuset kostade på kronan vad det skulle kosta att bygga, vilket var 14,6 miljarder kronor. Även kostnaden för utrustning och investeringar i fler vårdplatser blev den planerade: 8,2 miljarder kronor.

I Socialdemokraternas förtal av Nya Karolinska ingick att även räkna in kostnaden för att driva sjukhuset under 23 år från 2017 till 2040 i byggkostnaden. Allt för att få en högre totalsiffra att kunna använda i debatten.

Karolinska i Solna är ett av världens bästa och mest avancerade sjukhus, men inte det dyraste. Exempelvis beräknas det nya universitetssjukhuset i Malmö bli 75 procent dyrare per kvadratmeter och 40 procent dyrare per vårdplats.

Det mest ansvarslösa med utfallen mot Karolinska är att den typen av politisk retorik riskerar att skada medborgarnas förtroende för den verksamhet som bedrivs på såväl Karolinska som sjukvården i stort. 

När människor förlorar förtroendet för sjukvården handlar det om förlorade möjligheter att vårda och rädda liv.

Regeringens tystnad inför Karolinskas framgångar är beklämmande. Det innebär också att den blundar för hur vi i Sverige lyckats utveckla världsledande vård. 

Det rimliga vore i stället att försöka dra lärdomar i syfte att stärka den samlade förmågan att utveckla mer avancerad sjukvård i Sverige. Ambitionen borde vara att ha fler svenska sjukhus som klassas som bland de bästa i världen.

Alla sjukhus har sina speciella förutsättningar, men sannolikt finns generella erfarenheter från Karolinskas lyft som bör komma många till del. 

Vad i planeringen och utformningen av Nya Karolinska i Solna har varit viktiga framgångsfaktorer? Hur avgörande är det nära samarbetet med Karolinska institutet? Vilka prioriteringar, metoder och modeller bör ges bred spridning till beslutsfattare inom hela den svenska vårdsektorn?

För en regering som värnar Sverige som ledande sjukvårdsnation, som vill bota fler sjuka och rädda fler liv borde det vara en självklarhet att få ut maximalt av varje lyckat initiativ. 

Regeringen bör därför snarast tillsätta en utredning om hur framgången på Karolinska kan användas för att utveckla sjukvården i hela landet.

Irene Svenonius, Finansregionråd i Region Stockholm (M)


Debatt: Staten måste möta näringslivet i Sälen

När basindustrin ropar ställer staten upp med resurser. Det är hög tid att staten också förstår vikten av en fungerande besöksnäring, skriver företrädare för besöksnäringen i Sälenfjällen.  

Foto:Jack Mikrut

Sälenfjällen är norra Europas största fjälldestination (världens 16:e största) och befinner sig i en expansionsfas av aldrig skådat slag och med ett investeringstryck som vi tidigare inte trott var möjligt. Från att ha varit en vinterdestination sker i dag en snabb förflyttning mot en omfattande helårsverksamhet. Den närmaste tioårsperioden kan vi räkna med nya investeringar motsvarande 480 000 kronor/kommuninvånare vilket torde vara unikt i vårt land. Samma investeringstakt i Stockholms stad skulle innebära 480 miljarder kronor.

Besöksnäringen nämns allt oftare som en framtidsbransch med hög tillväxttakt och ökad sysselsättning. Den nämns som en basnäring med allt större betydelse både nationellt och regionalt. Besöksnäringen kan inte flyttas, den skapar jobb och tillväxt där den befinner sig. Tillväxttakten i Sälenfjällen är hög och i dag sysselsätter näringen i vår kommun drygt 8.000 personer vintertid. Det är en extremt hög siffra för en kommun med 10 000 invånare. Omräknat i årsarbeten motsvarar dagens sysselsättning drygt 2 500 årsarbeten.  

Sälenfjällen är under stora delar av året Dalarnas i särklass största stad. Vi hyser under högsäsong en befolkning motsvarande Västerås och brukar tala om en ”stad på fjället”. En stad på fjället behöver sin infrastruktur och den har vi till största delen skapat på egen hand. Vår kommun kan i dag erbjuda näringen både el-, avlopp- och vattenförsörjning i en omfattning som är relevant och utbyggnaden fortsätter i snabb takt. 

Men möjligheten att ta sig till och från Sälenfjällen följer inte riktigt den utvecklingstakt som näringen och kommunen kunnat förvänta sig. Vi för en ständig dialog med Trafikverket om förbättring/investering i vägnätet och arbetar i dag fokuserat med tillkomsten av ytterligare laddinfrastruktur längs våra tillfartsvägar liksom frågan om etablering av järnväg fram till Sälenfjällen. 

När den traditionella basindustrin kallar, då ställer statsmakten upp mangrant och bygger vägar och tågräls, man erbjuder trafikplikt för flyg, utbildningar och allt annat som kan vara bra för den lokala utvecklingen. 

Men vi har en annan upplevelse. Även om vår näring på högsta politiska nivå framhålls som viktig och prioriterad är det oftast enbart en läpparnas bekännelse. Vår näring är inte lika konkret och påtaglig som den traditionella med sina stora skorstenar och mullrande fabriker. Vår näring bygger till stor del på tjänsteleverens, den är fördelad över många arbetsställen och blir därför inte lika påtaglig och konkret.

Hade det varit fråga om en nyetablering av en aktör från traditionell basindustri, med tusentals arbetstillfällen uppe på en fjällsida, hade det sannolikt varit en smal sak att säkra både relevanta väguppgraderingar, rälsbyggnation och att säkra tillgängligheten via en allmän trafikplikt till vår flygplats. 

Men nu är det inte den traditionella basindustrin vi driver och utvecklar, utan landets största och mest avancerade besöksnäringsdestination. Då hamnar frågan, plötsligt, i en annan dager. Vi ser ofantliga möjligheter för en fortsatt, och hållbar, utveckling i Sälenfjällen. Vi kommer att kunna anställa ännu fler medarbetare året runt och kommer att kunna locka ytterligare spetskompetens till våra företag. 

Få besöksorter kan mäta sig med Sälenfjällen vad beträffar möjligheter till att bedriva aktiv hälsofrämjande verksamhet för unga, medelålders och äldre besökare.

Vi kommer att kunna erbjuda en säker framtid med nytt boende och en prioriterad skola för dem som vill flytta till oss. Vi kommer att kunna utvecklas som destination tillsammans med dem som kommer hit.

Men då måste staten möta upp på samma sätt som man gör när den traditionella näringen kallar. Vi ser framför oss att staten:

Genomför nu planlagda väginvesteringar.

Beslutar om trafikplikt till Scandinavian Mountains Airport.

Stöder oss i våra satsningar på en ökad elektrifiering och vätgasdrift/produktion.

Bistår oss i etableringen av järnvägen från Malungsfors fram till Sälen. 

Stefan Sjöstrand, VD SkiStar AB

Tomas Berg, Destinationschef SkiStar Sälen

Johan Thorn, VD Stöten i Sälen AB

Gustav Eriksson, VD Kläppen Ski Resort AB

Gunnar Lenman, vd Scandinavian Mountains Airport 

Anders Bjernulf, VD Destination Sälenfjällen 

Hans Unander, KSO Malung-Sälens kommun

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?