Hoppa till innehållet

Annons

Vårdmomsen hotar svensk sjukvård

DEBATT. Den 1 juli införs moms på läkare och sjuksköterskor som arbetar som konsulter i privata vårdföretag. Ändringen saknar politiskt stöd och slår ensidigt mot privata aktörer och drabbar i slutändan patienterna, skriver cheferna för Capio, Aleris och Praktikertjänst.

Man brukar säga att det man vill ha mindre av det lägger man hög skatt på och det man vill ha mer av beskattar man lägre eller inte alls. Det har också varit den politiska tanken bakom att sjukvård inte är momsbelagd.

Men trots att behovet av vård ökar kommer det från den 1 juli att införas 25 procent moms på läkare, sjuksköterskor och annan personal som arbetar som konsulter i privata vårdföretag.

Deras tjänster blir alltså i ett slag hela 25 procent dyrare eftersom privata vårdgivare till skillnad från offentliga inte tillåts dra av momsen. Det påverkar enskilda sjuksköterskor och läkare, men också vårdföretag. Förlorarna blir till sist patienterna. På kort och lång sikt noterar vi ett antal större problem:

Sommarbemanningen. Sommarplaneringen är i full gång och att klara tillgänglighet, kvalitet och service under sommarmånaderna är i normala fall en utmaning. Nu blir det ännu svårare eftersom vi riskerar att inte ha möjlighet att hyra in vikarier.

Konkurrens från grannländer. Det måste vara attraktivt att arbeta i den svenska tandvården och hälso- och sjukvården och vi har inte råd att medarbetare flyttar till våra grannländer. Och även om vi lyckas övertyga några om att lämna konsultrollen för en anställning så är det tyvärr ovanligt. Vanligare är att de planerar för att minska sina engagemang i Sverige och söka sig till Danmark och Norge för att arbeta. I ett redan ansträngt rekryteringsläge så kommer vårdmomsen innebära att fler söker sig bort från den svenska vården.

Mindre vårdgivare påverkas snabbast. I större organisationer kan det finnas möjligheter att under en begränsad tid hantera momsen. Enskilda vårdcentralen i glesbygd eller specialistmottagningen som startats av enskilda läkare har inte samma möjligheter att parera hastigt uppkomna kostnadsökningar och kan tvingas att stänga med kort varsel. Varje sunt fungerande bransch behöver både större och mindre aktörer – vårdmomsen hotar att snabbare slå undan benen för de mindre.

Sämre valfrihet utan privata vårdgivare. Enligt Vårdföretagarna sker 36 procent av alla patientbesök i hälso- och sjukvården hos en privat vårdgivare och inom primärvården är det hela 45 procent. Och enligt Privattandläkarna står privata aktörer för omkring 60 procent av vuxentandvården.

Privata vårdgivarna spelar alltså en central roll i den svenska vården och vi vill fortsätta att bidra till utveckling, effektivitet och valfrihet. Men då måste spelreglerna vara lika för offentlig och privat driven vård. En vårdmoms som slår ensidigt mot privata vårdföretag riskerar att slå ut vårdgivare och minska tillgången på sjukvård.

Det finns ingen politisk vilja bakom vårdmomsen. Det handlar om en ny juridisk tolkning av befintlig lagstiftning. M, C och KD har tydligt deklarerat att de vill stoppa vårdmomsen. Finansminister Magdalena Andersson (S) pekar i sin tur på att sjuksköterskor och läkare kan bli timanställda. Vi har försökt, men få är intresserade eftersom de föredrar friheten som konsult.

I januariöverenskommelsen slås fast att det behövs bättre villkor för företagande och entreprenörer och att valfrihet ska vara en central del av den svenska välfärdsmodellen.

Vi är övertygade om att regeringen står fast vid inriktningen och att de – precis som vi – vill arbeta för kortare vårdköer och att kroniker och äldre känner trygghet och tillit till den svenska tandvården och hälso- och sjukvården.

Britta Wallgren, chef Capio Sverige 

Erik Strand, vd och koncernchef Praktikertjänst 

Henrik Höjsgaard, chef Aleris Sjukvård Sverige

Innehåll från HP/POLYAnnons

Teknik och flexibilitet är avgörande för att locka och behålla talanger

För att fullt ut utnyttja hybridarbete som den affärsfördel det faktiskt är måste företagen vara flexibla och ge de anställda ökat inflytande samt verktygen de behöver. 

–Poly breddar och stärker HPs erbjudande med helt nya hybridupplevelser, säger Stefan Bergdahl, VD för HP i Norden.

Tre år efter att Covid-19-pandemin vände upp och ner på arbetslivet har en mix av distans- och kontorsarbete blivit det nya normala. Sedan dess har varje organisations utmaning varit att anpassa sig och implementera lösningar för hybridarbete som passar dem och deras vision, mål och kultur. 

Ingen har knäckt den exakta koden än 

– De flesta organisationer och företag är fortfarande i en test-fas och försöker identifiera det perfekta formatet. Det är inte helt lätt och många verksamheter använder tjänster och produkter som de tror ska fungera eftersom det gett positiv effekt för ett annat företag, säger Stefan Bergdahl. Men det är inte alls säkert att tjänster och produkter som passar perfekt för ett företag automatiskt passar lika bra för ett annat. 

”Ingen universell lösning” 

Vissa arbetsgivare, som HP, uppmuntrar sina anställda att arbeta från den plats som passar dem bäst. Andra kräver att medarbetarna finns på plats fysiskt under hela eller åtminstone delar av arbetsveckan.

– Vilka tjänster och produkter som behöver köpas in beror förstås på respektive verksamhet och vilka arbetsuppgifter de anställda har, konstaterar Stefan Bergdahl. 

Han fortsätter:

– Företagskulturen spelar en oerhört viktig roll i det hela: litar man på sina anställda? Måste de verkligen vara på kontoret bara för att chefen tycker sig ha bäst koll då? Är det, traditionellt sätt, ett väldigt socialt kontor med mängder av interaktioner mellan de anställda? Vissa företag har faktiskt sett produktiviteten sjunka i vissa team, så det finns ingen universell lösning för alla. Det måste skräddarsys efter varje verksamhet. 

Tekniken måste fungera 

I en nordisk undersökning genomförd av IDC svarade 43 procent av de som hybridarbetar att deras digitala verktyg utanför kontoret inte bidrog till liknande produktivitet som de på kontoret. Lika många tyckte att de digitala samarbetsverktygen inte fungerade tillfredsställande, vilket resulterade i att 38 procent uppgav att de aktivt sökte efter ett nytt jobb för att få en bättre arbetsupplevelse.

Liknande resultat har HP Sverige fått i en egen undersökning som de utfört tillsammans med SIFO: fyra av tio tillfrågade vill inte arbeta på en arbetsplats som inte erbjuder hybridkontor. För svenska medarbetare är numera en flexibel arbetsmiljö högsta prioritet, till och med viktigare än hög lön.

HP och Poly - för framtiden 

HPs Nordenchef menar att HPs förvärv av Poly, som genomfördes år 2022, öppnar för nya hybridupplevelser.

–Det är viktigt att tekniken stödjer de hybrida mötena. När några är på plats medan andra deltar på distans är det viktigt med perfekt bild och ljud för att alla ska känna sig inkluderade. Högupplöst kamera som följer talarens rörelser och brusfritt ljud är några grundläggande funktioner för att samtalet ska få liv. Polys produkter och tjänster för mötes- och konferenslösningar kompletterar HPs teknik och tillsammans skapar vi ett holistiskt erbjudande för perfekta hybridupplevelser från konferensrummet eller köket.

Flexibilitet en nyckel till framgång 

Samtidigt finns fortfarande fördelar med att mötas fysiskt, exempelvis vid utbildningsyften. Företagskulturen gynnas också av att medarbetarna då och då träffar varandra eftersom det är enklare för arbetsgivaren att få en överblick kring de anställdas välmående om de regelbundet kommer in på kontoret.

– Ledorden är att vara flexibel och ge de anställda ökat inflytande över sin vardag genom att ge dem de verktyg som behövs, sammanfattar Stefan Bergdahl. Det pågår just nu en enorm mängd forskning kring hybridarbete och det ska bli väldigt spännande att blicka tillbaka på 2020-talet och jämföra med nuet. 

Läs mer om HP och Poly här! 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HP/POLY och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera