Annons

Vår ekonomi behöver säkra och fria farleder

Sjöfarten är en central del av en globalisering som bidragit till kraftigt ökat välstånd. Sverige är starkt beroende av denna sjöburna export och import för tillväxt och folkförsörjning, skriver Niklas Granholm, FOI.

Lagerhållningen har flyttat ut i ett pärlband av fartyg ute till havs. Tillverkning sker i komplexa produktionskedjor, också de beroende av precisa sjötransporter, skriver Niklas Granholm.
Lagerhållningen har flyttat ut i ett pärlband av fartyg ute till havs. Tillverkning sker i komplexa produktionskedjor, också de beroende av precisa sjötransporter, skriver Niklas Granholm.

Pandemin rasar över världen och slår brett, genererar monumental osäkerhet och en rad svåröverskådliga följdeffekter. Några av dem har ännu inte slagit till, men kommer att påverka oss alla. Hur sjöfart ska säkras i kris och krig aktualiseras i ett Sverige där havets roll för välstånd och försörjning oftast tas för given eller ignoreras – sjöblindheten är utbredd. Krisen aktualiserar en rad både civila och sjömilitära svagheter som behöver åtgärdas. 

Den globala handeln hålls igång av cirka 50 000 större handelsfartyg och runt 300 miljoner containrar. Sjöfarten, liksom övrigt transportarbete, har ökat år från år och allt mer av det som tillkommer läggs till havs. Sjöfarten är en central del av en globalisering med en mycket lång historia som bidragit till kraftigt ökat välstånd, inte minst under de senaste 20 åren. Sverige, med relativt långa avstånd till marknaderna för avsättning, är starkt beroende av denna sjöburna export och import för välstånd och folkförsörjning.

Tillverkning av varor och produkter drivs i dag i ett just-in-time-system där insatsvaror anländer med kort varsel för produktion och konsumtion. Lagerhållningen har flyttat ut i ett pärlband av fartyg ute till havs. Tillverkning sker i komplexa produktionskedjor, också de beroende av precisa sjötransporter. Systemet är effektivt, men samtidigt sårbart för störningar, trots viss inbyggd flexibilitet. Samhällets sammanlagda sårbarhet ökas ytterligare av att vi har gjort oss av med den krockkudde som beredskapslager av vissa insatsvaror för tillverkning och folkförsörjning tidigare utgjorde. Ett aktuellt exempel är narkosmedel som måste importeras från Norge och operationer i Sverige som nu måste utföras med lokalbedövning i stället för under narkos.

Krisförloppet utspelas mot bakgrund av ett allt sämre säkerhetspolitiskt klimat. En snabb omfördelning av relativa resurser för makt och inflytande i det internationella systemet pågår och stormaktsmotsättningarna ökar. Det har skett en tydlig försvagning av de multilaterala arrangemang för fred, säkerhet och handel som sattes upp efter andra världskrigets slut och som uppdaterades efter det kalla krigets slut.

Pandemins utbrott påverkade sjöfarten tidigt, på olika sätt och i olika faser. När tillverkningsindustrin i Kina stängdes ner för en tid, stoppades den transoceana sjöfarten nästan helt och viktiga delar av tillverkningsindustrin i Sverige stannade med någon månads fördröjning. Färjetrafiken stängde ner många linjer helt eller begränsade trafiken kraftigt. Bulktrafiken med export av träprodukter, olja och kemiska produkter med mera påverkades inledningsvis i mindre grad. Minskad efterfrågan kommer på sikt att följa, vilket sannolikt drabbar Sverige med de långa avstånden till marknaderna för vår export.

Pandemin har också lett till att sjöfarten får svårt att genomföra besättningsbyten. Karantänsbestämmelser och nedstängda flygförbindelser gör att över hundratusen sjömän fått stanna ombord tills vidare. Visserligen kommer smitta då inte in i besättningarna, men psykosociala faktorer gör att detta inte kan pågå länge till – det arbetas frenetiskt på en lösning. Med återtagen rörlighet ökar i sin tur risken för att smittan kommer ombord, med ytterligare störningar för sjöfarten och för vår försörjning som följd. 

Den här gången är krisen genererad av en pandemi. Det hotet saknar aktör – naturen slår hårt och brett mot samhället, likt en storm eller en översvämning. I nästa kris kan en kalkylerande aktör stå bakom – statlig eller icke-statlig. Insikten är alltmer spridd om att svensk organisation, samverkan och resurser inte är tillräckligt är anpassade till sådana hastigt uppkommande och betydligt mer krävande situationer.

Så kallade gråzonsoperationer – påverkan under nivån öppen konflikt med en dold och kalkylerande aktör bakom – har uppmärksammats mycket under senare år. Gråzonsoperationer kan vara mycket utdragna. En öppen konflikt kan följa på en sådan utveckling och därmed har den marina hot- och uppgiftsbilden breddats.

Försvarsmakten agerar för att möta denna problematik. Skydd av sjöfarten ingår i den nyss avslutade marina övningen SWENEX 20. Övningen genomförs trots pågående pandemi och med försiktighetsåtgärder för att skydda soldater och sjömän. Vår modesta marin är dock inte i dag anpassad för att agera i en gråzonssituation under någon längre tid. Den totala kapaciteten är otillräcklig och påverkar de operativa val som måste göras i en gråzonzkris och vid öppen konflikt: antingen verka i Östersjön eller i Västerhavet. En storlek på marinen liknande den som vi hade fram till försvarsbeslutet 2004 vore ett lämpligt mål på sikt, där teknikutvecklingen bör tas till vara för att få ut mer effekt av nu existerande struktur.

Med en nedmonterad krisberedskap, en inre marknad i EU som visat sig problematisk att hålla fast vid i kristider och en i dag otillräcklig förmåga till skydd av sjöfarten är det ingen avundsvärd situation vi befinner oss i. Övriga nordiska länder är dessutom starkt beroende av svenska farleder, hamnar och transportvägar för sin försörjning. Göteborg är Norges största hamn, stora delar av Finlands import går via svenska hamnar och även övriga östersjöländer är beroende av att den omfattande sjöfarten i regionen kan upprätthållas. Sverige kan uppfattas som ett underskottsområde avseende maritim säkerhet när läget fortsatt försämras, vilket kan utnyttjas av en motståndare i fred, kris och krig.

För att bättre klara kommande kriser behöver en rad åtgärder på flera olika områden vidtas:

•En beredskapshandelsflotta bör inrättas med kontrakt för att upprätthålla samhällskritiska och samhällsviktiga transporter under kris- och krigsförhållanden. Om centrala sjöförbindelser störs eller slås ut ska systemet kunna aktiveras med kort varsel. En större svenskflaggad handelsflotta ger också från början fördelar i dessa avseenden.

•Strukturer för samverkan mellan havsgående civila och militära myndigheter samt näringslivet för gråzonen, behöver förbättras och ett modernt system med beredskapslager upprättas för att få till stånd ett sammanhängande system för bättre resiliens.

•Ett starkare och moderniserat sjöförsvar med tillräcklig kapacitet för att kontinuerligt kunna verka i samtliga svenska farvatten behövs. Den bör samtidigt bättre hänga samman med relevanta civila myndigheters uppgifter.

Åtgärderna behövs för bättre motståndskraft – de kan inte vänta till en avlägsen och oklar framtid. Pandemin illustrerar de svagheter vi kan göra något åt redan i dag.

Niklas Granholm

Ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet, Kungl. Krigsvetenskapsakademin, till vardags verksam som forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?