1515

Vår ekonomi behöver säkra och fria farleder

Sjöfarten är en central del av en globalisering som bidragit till kraftigt ökat välstånd. Sverige är starkt beroende av denna sjöburna export och import för tillväxt och folkförsörjning, skriver Niklas Granholm, FOI.

Lagerhållningen har flyttat ut i ett pärlband av fartyg ute till havs. Tillverkning sker i komplexa produktionskedjor, också de beroende av precisa sjötransporter, skriver Niklas Granholm.
Lagerhållningen har flyttat ut i ett pärlband av fartyg ute till havs. Tillverkning sker i komplexa produktionskedjor, också de beroende av precisa sjötransporter, skriver Niklas Granholm.

Pandemin rasar över världen och slår brett, genererar monumental osäkerhet och en rad svåröverskådliga följdeffekter. Några av dem har ännu inte slagit till, men kommer att påverka oss alla. Hur sjöfart ska säkras i kris och krig aktualiseras i ett Sverige där havets roll för välstånd och försörjning oftast tas för given eller ignoreras – sjöblindheten är utbredd. Krisen aktualiserar en rad både civila och sjömilitära svagheter som behöver åtgärdas. 

Den globala handeln hålls igång av cirka 50 000 större handelsfartyg och runt 300 miljoner containrar. Sjöfarten, liksom övrigt transportarbete, har ökat år från år och allt mer av det som tillkommer läggs till havs. Sjöfarten är en central del av en globalisering med en mycket lång historia som bidragit till kraftigt ökat välstånd, inte minst under de senaste 20 åren. Sverige, med relativt långa avstånd till marknaderna för avsättning, är starkt beroende av denna sjöburna export och import för välstånd och folkförsörjning.

Tillverkning av varor och produkter drivs i dag i ett just-in-time-system där insatsvaror anländer med kort varsel för produktion och konsumtion. Lagerhållningen har flyttat ut i ett pärlband av fartyg ute till havs. Tillverkning sker i komplexa produktionskedjor, också de beroende av precisa sjötransporter. Systemet är effektivt, men samtidigt sårbart för störningar, trots viss inbyggd flexibilitet. Samhällets sammanlagda sårbarhet ökas ytterligare av att vi har gjort oss av med den krockkudde som beredskapslager av vissa insatsvaror för tillverkning och folkförsörjning tidigare utgjorde. Ett aktuellt exempel är narkosmedel som måste importeras från Norge och operationer i Sverige som nu måste utföras med lokalbedövning i stället för under narkos.

Krisförloppet utspelas mot bakgrund av ett allt sämre säkerhetspolitiskt klimat. En snabb omfördelning av relativa resurser för makt och inflytande i det internationella systemet pågår och stormaktsmotsättningarna ökar. Det har skett en tydlig försvagning av de multilaterala arrangemang för fred, säkerhet och handel som sattes upp efter andra världskrigets slut och som uppdaterades efter det kalla krigets slut.

Pandemins utbrott påverkade sjöfarten tidigt, på olika sätt och i olika faser. När tillverkningsindustrin i Kina stängdes ner för en tid, stoppades den transoceana sjöfarten nästan helt och viktiga delar av tillverkningsindustrin i Sverige stannade med någon månads fördröjning. Färjetrafiken stängde ner många linjer helt eller begränsade trafiken kraftigt. Bulktrafiken med export av träprodukter, olja och kemiska produkter med mera påverkades inledningsvis i mindre grad. Minskad efterfrågan kommer på sikt att följa, vilket sannolikt drabbar Sverige med de långa avstånden till marknaderna för vår export.

Pandemin har också lett till att sjöfarten får svårt att genomföra besättningsbyten. Karantänsbestämmelser och nedstängda flygförbindelser gör att över hundratusen sjömän fått stanna ombord tills vidare. Visserligen kommer smitta då inte in i besättningarna, men psykosociala faktorer gör att detta inte kan pågå länge till – det arbetas frenetiskt på en lösning. Med återtagen rörlighet ökar i sin tur risken för att smittan kommer ombord, med ytterligare störningar för sjöfarten och för vår försörjning som följd. 

Den här gången är krisen genererad av en pandemi. Det hotet saknar aktör – naturen slår hårt och brett mot samhället, likt en storm eller en översvämning. I nästa kris kan en kalkylerande aktör stå bakom – statlig eller icke-statlig. Insikten är alltmer spridd om att svensk organisation, samverkan och resurser inte är tillräckligt är anpassade till sådana hastigt uppkommande och betydligt mer krävande situationer.

Så kallade gråzonsoperationer – påverkan under nivån öppen konflikt med en dold och kalkylerande aktör bakom – har uppmärksammats mycket under senare år. Gråzonsoperationer kan vara mycket utdragna. En öppen konflikt kan följa på en sådan utveckling och därmed har den marina hot- och uppgiftsbilden breddats.

Försvarsmakten agerar för att möta denna problematik. Skydd av sjöfarten ingår i den nyss avslutade marina övningen SWENEX 20. Övningen genomförs trots pågående pandemi och med försiktighetsåtgärder för att skydda soldater och sjömän. Vår modesta marin är dock inte i dag anpassad för att agera i en gråzonssituation under någon längre tid. Den totala kapaciteten är otillräcklig och påverkar de operativa val som måste göras i en gråzonzkris och vid öppen konflikt: antingen verka i Östersjön eller i Västerhavet. En storlek på marinen liknande den som vi hade fram till försvarsbeslutet 2004 vore ett lämpligt mål på sikt, där teknikutvecklingen bör tas till vara för att få ut mer effekt av nu existerande struktur.

Med en nedmonterad krisberedskap, en inre marknad i EU som visat sig problematisk att hålla fast vid i kristider och en i dag otillräcklig förmåga till skydd av sjöfarten är det ingen avundsvärd situation vi befinner oss i. Övriga nordiska länder är dessutom starkt beroende av svenska farleder, hamnar och transportvägar för sin försörjning. Göteborg är Norges största hamn, stora delar av Finlands import går via svenska hamnar och även övriga östersjöländer är beroende av att den omfattande sjöfarten i regionen kan upprätthållas. Sverige kan uppfattas som ett underskottsområde avseende maritim säkerhet när läget fortsatt försämras, vilket kan utnyttjas av en motståndare i fred, kris och krig.

För att bättre klara kommande kriser behöver en rad åtgärder på flera olika områden vidtas:

•En beredskapshandelsflotta bör inrättas med kontrakt för att upprätthålla samhällskritiska och samhällsviktiga transporter under kris- och krigsförhållanden. Om centrala sjöförbindelser störs eller slås ut ska systemet kunna aktiveras med kort varsel. En större svenskflaggad handelsflotta ger också från början fördelar i dessa avseenden.

•Strukturer för samverkan mellan havsgående civila och militära myndigheter samt näringslivet för gråzonen, behöver förbättras och ett modernt system med beredskapslager upprättas för att få till stånd ett sammanhängande system för bättre resiliens.

•Ett starkare och moderniserat sjöförsvar med tillräcklig kapacitet för att kontinuerligt kunna verka i samtliga svenska farvatten behövs. Den bör samtidigt bättre hänga samman med relevanta civila myndigheters uppgifter.

Åtgärderna behövs för bättre motståndskraft – de kan inte vänta till en avlägsen och oklar framtid. Pandemin illustrerar de svagheter vi kan göra något åt redan i dag.

Niklas Granholm

Ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet, Kungl. Krigsvetenskapsakademin, till vardags verksam som forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.


Innehåll från TeliaAnnons

Vart tredje svenskt företag ska minska kontoret efter pandemin: ”Hemmakontoret här för att stanna”

Så förbereder du företaget för tiden efter pandemin. ”Vi har lärt oss att ha videomöten, men utnyttjar inte digitala flöden som underlättar jobbet mellan mötena – företag som lyckas med det har massor att vinna”, säger Daniel Stark, Telia.
Så förbereder du företaget för tiden efter pandemin. ”Vi har lärt oss att ha videomöten, men utnyttjar inte digitala flöden som underlättar jobbet mellan mötena – företag som lyckas med det har massor att vinna”, säger Daniel Stark, Telia.

Nästan tre av tio svenska företag har erbjudit möbler till medarbetarnas hemmakontor under pandemin – och nu planerar framför allt större bolag för att minska företagets kontorsytor.

Det visar den nya rapporten Telias digitala index 2021.

– Hemmakontoret är här för att stanna, säger Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

Pandemin har förändrat vårt sätt att arbeta – och kommer att påverka både var och hur vi jobbar på lång sikt. Det tror Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia:

– Att fler kommer att jobba mer av sin arbetstid hemma än tidigare, det vågar jag slå fast. Som anställd sparar du restid och kan jobba mer flexibelt, vilket inte minst unga medarbetare förväntar sig. Dessutom kan företagen minska sina lokalkostnader. 

4 av 10 större företag vill minska kontoret

Hela 72 procent av de svenska företagen räknar med att medarbetarna kommer att jobba mer på distans efter pandemin än tidigare. Det visar den nya rapporten Telias digitala index som varje år kartlägger hur redo svenska företag är att ta vara på digitaliseringens möjligheter.

Rapporten visar också att 33 procent av företagen (0-500 anställda) planerar för att minska kontorsytorna, antingen genom att hyra ut platser eller flytta till mindre lokaler.

– Tendensen är tydligast bland större företag med över 50 anställda, 41 procent svarar att de tänker minska sina kontor. Mycket talar för att kontorsytorna kommer skalas ner. Samtidigt kan kontoren få en ännu viktigare roll som mötesplats, där vi samarbetar och har projektytor, säger Daniel Stark.

Chefer planerar för hybridkontor

Den nya globala undersökningen The Work Trend Index 2021 från Microsoft (över 31 000 heltidsanställda intervjuades i januari 2021) lyfter fram samma tendens. 73 procent av de anställda vill kunna fortsätta jobba på distans efter pandemin – samtidigt som 67 procent längtar efter mer personlig kontakt med sina kollegor. 66 procent av beslutsfattarna på företagen planerar att anpassa arbetsplatsen till ”hybridkontor” där medarbetarna delar tiden mellan distans- och kontorsarbete.

Hemmakontoret är tillbaka

Daniel Stark påpekar att arbetsrummet, som var vanligt förr i svenska hem – inte minst för att förvara pärmar och papper – nu återuppstår.

– Men nu blir fokus att skapa ett digitalt hemmakontor som är ergonomiskt riktigt samt tyst och avskärmat så att du kan jobba effektivt, och i bästa fall skilja på jobb och privatliv hemma. Intressant i Telias digitala index är att så pass många företag – nästan tre av tio – erbjudit kontorsmöbler till medarbetarna under pandemin.

Han betonar att företagen nu ställs inför nya frågor, som vilket ansvar man ska ta för arbetsmiljön i hemmet.

– It-säkerheten blir jätteviktig: att skydda medarbetarnas datorer och andra enheter från intrång. Det är också avgörande att tekniken inte bara är på plats, är säker och fungerar smidigt – utan också att företaget utvecklar smarta arbetsmetoder som gynnar kreativitet och samarbete på distans.

Utnyttja digitala flöden mellan möten

Användningen av de digitala samarbetsverktygen Teams och Zoom har exploderat under pandemin, visar Telias digitala index. Till exempel har andelen av de minsta företagen (upp till nio medarbetare) som använder Teams ökat från 16 till 43 procent.

Samtidigt har mindre än 25 procent av företagen i grunden förändrat sina sätt att jobba, visar rapporten.

– Vi har lärt oss att ha videomöten, men utnyttjar inte digitala flöden och samarbetsytor som underlättar jobbet mellan mötena. Vi behöver kort sagt bli bättre på att samarbeta digitalt mellan mötena – företag som lyckas med det har massor att vinna, säger Daniel Stark.

Trend: Företag samlar tekniken

En annan tydlig trend är att fler svenska företag samlar sin it och uppkoppling hos en leverantör. 42 procent av företagen har redan valt en sådan helhetslösning, och ytterligare 23 procent svarar att de är intresserade, enligt Telias digitala index.

– Tendensen är tydligast bland högdigitala och större företag – men även små företag har mycket att vinna på att se över sitt teknik-landskap och samla allt hos en partner, säger Daniel Stark, och fortsätter:

– Det är inte ovanligt att ett mindre företag har en handfull leverantörer för it, uppkoppling och telefoni. Men det innebär lika många kontaktpersoner och supportdeskar, avtal och fakturor.

Främsta vinsterna med att samla tekniken är mindre administration, lägre totalkostnad och enkelheten: att ha en leverantör att vända sig till, oavsett teknikproblem. Det berättar företagen i Telias digitala index.

– Många företag lyfter också fram fördelen med att ha en partner att bygga relation och utvecklas med digitalt, berättar Daniel Stark.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

 

 

 

Mer från Telia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?