1515

Vänstern driver hatkampanj mot kvinnliga entreprenörer

Vänsterns attacker mot entreprenörer blir alltmer besinningslösa. Inom vård, skola och omsorg riktar sig angreppen framför allt mot kvinnliga entreprenörer, helt enkelt för att vi är många kvinnor som har vår professionella bakgrund på dessa fält, skriver Engelska skolans grundare Barbara Bergström.

Jag kan försäkra att inte en enda av våra rektorer eller en enda lärare har vinst som motiverande faktor i arbetet. Deras idealitet är inte mindre än hos anställda i stat och kommun, skriver Barbara Bergström.
Jag kan försäkra att inte en enda av våra rektorer eller en enda lärare har vinst som motiverande faktor i arbetet. Deras idealitet är inte mindre än hos anställda i stat och kommun, skriver Barbara Bergström.Foto:Pressfoto

I Aftonbladet jämför kulturchefen Karin Pettersson mig och andra friskolegrundare med slavägare i den amerikanska södern på 1800-talet (AB 7 maj). Hon är inte ensam i anklagelser mot oss som vågat starta alternativ till stat och kommun, om än värst i karaktären av utfall. Det tycks som om coronaviruset brutit ner alla hämningar hos vänstern i kampanjer mot enskild företagsamhet.

Vad är då min skuld som grundare av Internationella Engelska Skolan? Som lärare i kommunala skolor såg jag vart skolorna i Sverige var på väg i brist på ledarskap. När friskolereformen kom 1992 sade jag upp mig för att starta en skola med andra idéer. Den skulle präglas av ordning i lärmiljön, tydlig vuxenauktoritet, höga förväntningar på alla elever oavsett social bakgrund och internationell karaktär – både genom blandningen av elever och av lärare från olika länder. Skapelsen blev med tiden mitt livsverk: Internationella Engelska Skolan, med detta år 38 grundskolor och ett gymnasium i Sverige. 

Gensvaret från föräldrar var från början starkt. Jag kan ge så många berättelser, från tusentals levnadsöden, på barn och familjer som räddats av våra skolor. Det har rört sig om barn som dag efter dag, år efter år, lidit av mobbning i kommunala skolor, utan att de vuxna hade mod och kraft att ingripa. Det har handlat om barn med koncentrationssvårigheter, eller Aspbergers syndrom, som behövt struktur och lugn i lärmiljön. 

Här finns alla dessa pojkar med invandrarbakgrund som varit vilse i tonåren – och som nu ofta hör av sig till mig i vuxen ålder med orden ”Du räddade mitt liv”. Friskolereformen, och etableringen av Engelska Skolan och andra friskolor, gav dem äntligen en väg ut. De fick en struktur på sina liv och ett lyft i självförtroende. De gavs möjlighet att byta till en skola som totalt förändrade deras liv och framtid, och de kunde göra det utan att familjen behövde betala en enda krona! Om något, är detta raka motsatsen till ”slaveri”. Det är befrielse, egenmakt.

-Kom till våra skolor och se med egna ögon, har jag sagt till skribenter som uttalat sig med ideologisk fanatism utan att överhuvudtaget känna den verklighet de skriver om. Men, som Hans Rosling beskrivit, det är mycket svårt att med fakta rubba en fast fördom som satt sig.

Vi startade 1993 med aktiebolaget som juridisk form. Det var praktiskt. Motivet för skapelsen var att bygga den typ av skola jag trodde på. Något privat finansiellt motiv fanns överhuvudtaget inte, och det tog nästan 15 år av totalt engagemang och slit, varje timma från tidig morgon till sen natt sju dagar i veckan, för att ens komma till finansiell stabilitet. Från den grunden har vi kunnat expandera – men bara för att föräldrar velat ha de skolor vi erbjudit, med disciplin och lugn lärmiljö och en kultur som ger resultat.

Aftonbladet, Karin Petterssons tidning, är för övrigt också ett aktiebolag inom en koncern som är börsnoterad. Det ligger nära till hands att påminna Aftonbladet om ett uttryck på engelska: ”If you don´t like profits, try losses!”

Ersättningen till friskolor, skolpengen, uppgår i snitt till ungefär 90 procent av kostnaden för kommunalt drivna skolor. Manipulation av skolpengen är legio, framförallt vid beräkningen av lokalkostnadsersättningen. Den åstrandska utredningen vill nu sänka skolpengen ytterligare. Det skulle leda till konkurser och nedläggningar av många skolor. Förslaget bryter mot principen att en elev ska medföra samma ersättning oavsett vilken skola familjen väljer.

Köreglerna har blivit vänsterns nästa stora angreppspunkt. Om kötid kan man säga som Winston Churchill om demokratin – den värsta styrformen, bortsett från alla alternativ. Ett alternativ till kötid är att familjerna ska vara tvingade att gå i skolan närmast där de bor. Det bryter uppenbarligen ingen segregation. Ett annat alternativ är kvotering, kanske i förening med tvångsvis ”bussning”. Det bygger på en förfärlig tanke, nämligen att individer med egna talanger och drömmar ska placeras av statsbyråkrater i en ”kvot” (”somalier”, ”utlandsfödd”, ”afghan”, ”dotter till högutbildade föräldrar”). Den tredje möjligheten kan man kalla Bingo-metoden, med nummer som dras. Jag har sett innebörden av lottning vid intag till charter schools i USA, och den är avskyvärd.

Köregler går att modifiera (möjligheten till ”anmälan från BB”, som Jan Guillou än en gång återkommer till i en grov attack, AB 10/5, är sedan länge borttagen hos IES). Kvar står att anmälningstid ger föräldrar en chans att påverka med egen handling. Existensen av en kö ger därtill huvudmän en möjlighet att i god tid se var vi kan expandera, och därmed kunna erbjuda fler familjer en bra skola.

Om detta kan man diskutera, men att sopa undan sakfrågorna med lättköpta fraser om ”friskolelobbyn” imponerar inte. Vi tänker inte ta illvilliga attacker liggande.

Hatet mot företagande och entreprenörskap från vänstern är påfallande just nu, men nästan värre är den bottenlösa okunnigheten om hur företag fungerar. Man kastar ur sig vinstsiffror, som ska låta höga, men sätter dem aldrig i relation till omsättningen. Man verkar heller inte förstå att ”vinst” framför allt går till tre saker:

-Att kunna betala investeringar. Enbart Internationella Engelska Skolan investerade senaste verksamhetsåret 89 miljoner kronor i våra skolor.

-Att betala bolagsskatt till staten.

-Att bygga upp en buffert för framtiden. Enbart för att klara tre månadslöner inför oförutsedda händelser krävs för IES del tillgång till en kassa på ca en halv miljard kronor. Statsrådet Per Bolund (Mp) har uttryckt en förväntan om att företag ska ha finansiella marginaler för det oväntade. Han verkar inte förstå att de skapas av vinst.

Vänstern hävdar också föreställningen att våra skolor drivs av ”girighet”. Jag kan försäkra att inte en enda av våra rektorer eller en enda lärare har vinst som motiverande faktor i arbetet. Deras idealitet är inte mindre än hos anställda i stat och kommun. De tror på meningen i vad IES står för som skolorganisation. Överskott och finansiell stabilitet är ett resultat av en framgångsrikt skött verksamhet, som uppskattas av familjer – inte drivkraften.

I ett vidare perspektiv är det ett verkligt hot mot Sveriges återhämtning efter coronakrisen att den aggressiva fientligheten mot företagsamhet har fått sådant fäste hos den svenska vänstern, långt in i socialdemokratin. Den utmärks av en avgrundsdjup okunnighet om företagandets villkor. Den tar sig uttryck i personligt kränkande angrepp på individer som övergett sin bekvämlighet för att satsa allt på vad de tror på, via entreprenörskap.

I ett klimat som detta vet jag inte om jag orkat göra den satsning jag gjorde 1992/93. Att avskräcka entreprenörer, särskilt på tjänsteområden där kvinnor dominerar, är ju också den nya vänsterns avsikt. Sverige blir inte bättre av det. 

Barbara Bergström

Grundare av Internationella Engelska Skolan. Författare till boken ”Tough Love” (Ekerlids förlag) tillsammans med sin man Hans Bergström


Innehåll från EKNAnnons

Fyra affärsmöjligheter i den gröna omställningen

Karin Wessman är hållbarhetschef på EKN.
Karin Wessman är hållbarhetschef på EKN.

Konsumenternas krav på hållbarhet ökar snabbt. Samtidigt höjer EU tempot rejält i sitt miljöarbete, och i sina regler för unionens företag. De närmaste åren kommer hållbarhet på riktigt att bli affärskritiskt – här är fyra sätt att göra hållbarhet till en lönsam och bra affär.

Läs mer om hur EKN kan hjälpa exportföretag att växa

Karin Wessman är hållbarhetschef på EKN, en statlig myndighet som finns till för att hjälpa svenska exportföretag att få bättre möjlighet till finansiering. Hon berättar att hållbarhet i sig blir en allt viktigare framgångsfaktor för världens företag.

– På EKN screenar vi tusentals exportaffärer för hållbarhetsrisker och – möjligheter varje år. Jag har arbetat med hållbarhetsfrågor i 20 år och har aldrig sett en sådan här hastighet i utvecklingen tidigare – att vara ett hållbart företag med hållbara produkter innebär stora finansiella möjligheter och konkurrensfördelar.

Här finns också affärsmöjlighet ett – att ligga i premiumsegmentet när varan eller tjänsten bidrar till hållbara lösningar. Och det kan passa många svenska företag väl.

Möjlighet 1 – se över din prisbild

– Svenska företag har ofta premiumlösningar som är mer hållbara men också kostar lite mer. Tidigare har det varit svårt att sälja in till kunden. Nu ser vi en tydlig förändring, där både kunderna och finansiärerna faktiskt efterfrågar hållbara lösningar – och är beredda att betala för dem. Det här kan öka företagets lönsamhet och marginaler, säger Karin Wessman.

Förändringen går att koppla både till att slutkonsumenter världen över prioriterar hållbarhet i allt högre utsträckning, men också till att till exempel EU höjer ribban rejält i sitt klimatarbete.

– Senast år 2050 ska EU vara klimatneutralt. Det kräver stora förändringar av samhället och ekonomin under de närmaste åren, och det kommer att påverka alla europeiska företag på ett eller annat sätt.

Först ut bland ett stort antal satsningar från EU:s håll är den så kallade taxonomin. Den kan enkelt sett förklaras som en lista över miljömässigt hållbara aktiviteter. Om aktiviteten till exempel är att producera bilar ska taxonomin definiera hur stora koldioxidutsläpp bilarna får ha för att aktiviteten ska klassas som hållbar.

– Större företag kommer alltså att behöva genomlysa sin verksamhet och rapportera hur stor andel av verksamheten som är förenlig med EU:s taxonomi.

Möjlighet 2 – se storföretagens utmaningar

Här ligger också möjlighet två. För inom kort kommer alltså många företag att leta efter grönare underleverantörer.

– Som ett litet företag är du ofta leverantör till större företag. Och dessa större företag kommer att behöva tänka igenom sina inköp eller hur de ska ställa om vissa aktiviteter och affärsmodeller så att de har mindre klimat- och miljöpåverkan. Här finns det stora möjligheter för småföretag som ligger långt fram.

Möjlighet 3 – få bättre och billigare finansiering

Även ur ett finansieringsperspektiv blir hållbarheten viktigt. Banker måste nämligen börja redovisa hur hållbara företagen är som de finansierar.

– Bankerna kommer att vilja öka sin andel ”gröna” lån och hållbarheten hos sin samlade kundstock. Det gör med all sannolikhet att du som kan visa att din verksamhet är hållbar kommer att ha lättare att både få finansiering och att få den till en bra ränta, säger Karin Wessman.

Möjlighet 4 – ligg steget före

Denna första taxonomi har fokus på klimatet. Men i nästa steg kommer även en taxonomi kring EU:s övriga miljömål – som handlar om till exempel biologisk mångfald, skydd av vatten och marina resurser och en omställning till cirkulär ekonomi. Dessutom planeras det för en social taxonomi och för en ”brun” taxonomi – som ska definiera vad som är ohållbart.

– Du har mycket att vinna på att ligga steget före och hålla koll på vilka krav som kommer att ställas om två eller fem år. Om du i god tid kan erbjuda produkter och tjänster som svarar mot framtidens hållbarhetskrav så kommer du att kunna ta marknadsandelar. Ju snabbare man inser att hållbarhet håller på att bli affärskritiskt, desto bättre för den långsiktiga lönsamheten i ditt företag.

Läs mer om hur EKN kan hjälpa exportföretag att växa

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?