Annons

Vänstern driver hatkampanj mot kvinnliga entreprenörer

Vänsterns attacker mot entreprenörer blir alltmer besinningslösa. Inom vård, skola och omsorg riktar sig angreppen framför allt mot kvinnliga entreprenörer, helt enkelt för att vi är många kvinnor som har vår professionella bakgrund på dessa fält, skriver Engelska skolans grundare Barbara Bergström.

Jag kan försäkra att inte en enda av våra rektorer eller en enda lärare har vinst som motiverande faktor i arbetet. Deras idealitet är inte mindre än hos anställda i stat och kommun, skriver Barbara Bergström.
Jag kan försäkra att inte en enda av våra rektorer eller en enda lärare har vinst som motiverande faktor i arbetet. Deras idealitet är inte mindre än hos anställda i stat och kommun, skriver Barbara Bergström.Foto:Pressfoto

I Aftonbladet jämför kulturchefen Karin Pettersson mig och andra friskolegrundare med slavägare i den amerikanska södern på 1800-talet (AB 7 maj). Hon är inte ensam i anklagelser mot oss som vågat starta alternativ till stat och kommun, om än värst i karaktären av utfall. Det tycks som om coronaviruset brutit ner alla hämningar hos vänstern i kampanjer mot enskild företagsamhet.

Vad är då min skuld som grundare av Internationella Engelska Skolan? Som lärare i kommunala skolor såg jag vart skolorna i Sverige var på väg i brist på ledarskap. När friskolereformen kom 1992 sade jag upp mig för att starta en skola med andra idéer. Den skulle präglas av ordning i lärmiljön, tydlig vuxenauktoritet, höga förväntningar på alla elever oavsett social bakgrund och internationell karaktär – både genom blandningen av elever och av lärare från olika länder. Skapelsen blev med tiden mitt livsverk: Internationella Engelska Skolan, med detta år 38 grundskolor och ett gymnasium i Sverige. 

Gensvaret från föräldrar var från början starkt. Jag kan ge så många berättelser, från tusentals levnadsöden, på barn och familjer som räddats av våra skolor. Det har rört sig om barn som dag efter dag, år efter år, lidit av mobbning i kommunala skolor, utan att de vuxna hade mod och kraft att ingripa. Det har handlat om barn med koncentrationssvårigheter, eller Aspbergers syndrom, som behövt struktur och lugn i lärmiljön. 

Här finns alla dessa pojkar med invandrarbakgrund som varit vilse i tonåren – och som nu ofta hör av sig till mig i vuxen ålder med orden ”Du räddade mitt liv”. Friskolereformen, och etableringen av Engelska Skolan och andra friskolor, gav dem äntligen en väg ut. De fick en struktur på sina liv och ett lyft i självförtroende. De gavs möjlighet att byta till en skola som totalt förändrade deras liv och framtid, och de kunde göra det utan att familjen behövde betala en enda krona! Om något, är detta raka motsatsen till ”slaveri”. Det är befrielse, egenmakt.

-Kom till våra skolor och se med egna ögon, har jag sagt till skribenter som uttalat sig med ideologisk fanatism utan att överhuvudtaget känna den verklighet de skriver om. Men, som Hans Rosling beskrivit, det är mycket svårt att med fakta rubba en fast fördom som satt sig.

Vi startade 1993 med aktiebolaget som juridisk form. Det var praktiskt. Motivet för skapelsen var att bygga den typ av skola jag trodde på. Något privat finansiellt motiv fanns överhuvudtaget inte, och det tog nästan 15 år av totalt engagemang och slit, varje timma från tidig morgon till sen natt sju dagar i veckan, för att ens komma till finansiell stabilitet. Från den grunden har vi kunnat expandera – men bara för att föräldrar velat ha de skolor vi erbjudit, med disciplin och lugn lärmiljö och en kultur som ger resultat.

Aftonbladet, Karin Petterssons tidning, är för övrigt också ett aktiebolag inom en koncern som är börsnoterad. Det ligger nära till hands att påminna Aftonbladet om ett uttryck på engelska: ”If you don´t like profits, try losses!”

Ersättningen till friskolor, skolpengen, uppgår i snitt till ungefär 90 procent av kostnaden för kommunalt drivna skolor. Manipulation av skolpengen är legio, framförallt vid beräkningen av lokalkostnadsersättningen. Den åstrandska utredningen vill nu sänka skolpengen ytterligare. Det skulle leda till konkurser och nedläggningar av många skolor. Förslaget bryter mot principen att en elev ska medföra samma ersättning oavsett vilken skola familjen väljer.

Köreglerna har blivit vänsterns nästa stora angreppspunkt. Om kötid kan man säga som Winston Churchill om demokratin – den värsta styrformen, bortsett från alla alternativ. Ett alternativ till kötid är att familjerna ska vara tvingade att gå i skolan närmast där de bor. Det bryter uppenbarligen ingen segregation. Ett annat alternativ är kvotering, kanske i förening med tvångsvis ”bussning”. Det bygger på en förfärlig tanke, nämligen att individer med egna talanger och drömmar ska placeras av statsbyråkrater i en ”kvot” (”somalier”, ”utlandsfödd”, ”afghan”, ”dotter till högutbildade föräldrar”). Den tredje möjligheten kan man kalla Bingo-metoden, med nummer som dras. Jag har sett innebörden av lottning vid intag till charter schools i USA, och den är avskyvärd.

Köregler går att modifiera (möjligheten till ”anmälan från BB”, som Jan Guillou än en gång återkommer till i en grov attack, AB 10/5, är sedan länge borttagen hos IES). Kvar står att anmälningstid ger föräldrar en chans att påverka med egen handling. Existensen av en kö ger därtill huvudmän en möjlighet att i god tid se var vi kan expandera, och därmed kunna erbjuda fler familjer en bra skola.

Om detta kan man diskutera, men att sopa undan sakfrågorna med lättköpta fraser om ”friskolelobbyn” imponerar inte. Vi tänker inte ta illvilliga attacker liggande.

Hatet mot företagande och entreprenörskap från vänstern är påfallande just nu, men nästan värre är den bottenlösa okunnigheten om hur företag fungerar. Man kastar ur sig vinstsiffror, som ska låta höga, men sätter dem aldrig i relation till omsättningen. Man verkar heller inte förstå att ”vinst” framför allt går till tre saker:

-Att kunna betala investeringar. Enbart Internationella Engelska Skolan investerade senaste verksamhetsåret 89 miljoner kronor i våra skolor.

-Att betala bolagsskatt till staten.

-Att bygga upp en buffert för framtiden. Enbart för att klara tre månadslöner inför oförutsedda händelser krävs för IES del tillgång till en kassa på ca en halv miljard kronor. Statsrådet Per Bolund (Mp) har uttryckt en förväntan om att företag ska ha finansiella marginaler för det oväntade. Han verkar inte förstå att de skapas av vinst.

Vänstern hävdar också föreställningen att våra skolor drivs av ”girighet”. Jag kan försäkra att inte en enda av våra rektorer eller en enda lärare har vinst som motiverande faktor i arbetet. Deras idealitet är inte mindre än hos anställda i stat och kommun. De tror på meningen i vad IES står för som skolorganisation. Överskott och finansiell stabilitet är ett resultat av en framgångsrikt skött verksamhet, som uppskattas av familjer – inte drivkraften.

I ett vidare perspektiv är det ett verkligt hot mot Sveriges återhämtning efter coronakrisen att den aggressiva fientligheten mot företagsamhet har fått sådant fäste hos den svenska vänstern, långt in i socialdemokratin. Den utmärks av en avgrundsdjup okunnighet om företagandets villkor. Den tar sig uttryck i personligt kränkande angrepp på individer som övergett sin bekvämlighet för att satsa allt på vad de tror på, via entreprenörskap.

I ett klimat som detta vet jag inte om jag orkat göra den satsning jag gjorde 1992/93. Att avskräcka entreprenörer, särskilt på tjänsteområden där kvinnor dominerar, är ju också den nya vänsterns avsikt. Sverige blir inte bättre av det. 

Barbara Bergström

Grundare av Internationella Engelska Skolan. Författare till boken ”Tough Love” (Ekerlids förlag) tillsammans med sin man Hans Bergström


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SkandiaAnnons

Därför bör du röra på dig – medan du jobbar

Vår stillasittande livsstil har nått en ny nivå. För många har den 500 meter långa promenaden till bussen ersatts av tio steg från sängen till hemmakontoret. 

Men med utfallssteg under videosnacket, promenadmöten och rörelseövningar i samband med kaffepausen kan du skapa nya vanor.

Mer om Skandias hälsoförsäkring 

Det sägs att datorer, telefoner och surfplattor har ersatt kojbyggandet för dagens barn, men även vuxna är ute på en förändringsresa. Kontorsstolen har blivit något av en osynlig fiende för vår hälsa och för vårt välmående. Tobias Croner, specialistfysioterapeut hos Skandias samarbetspartner Sophiahemmet Rehab Center, menar att vi människor är lata av naturen och att det från början var en överlevnadsinstinkt för att spara energi. 

– Vi behöver inte längre jaga för att hitta föda och överleva. Jämför med hur djur beter sig på savannen. De rör sig bara för att hitta föda eller när det är fara för livet. I vårt samhälle handlar det istället om att jobba för att överleva – det vill säga att få en inkomst. Och för många innebär jobbet många timmar i möten framför en skärm, säger han. 

Samtidigt betonar Tobias att våra kroppar inte hunnit med i denna snabba utveckling.

– Därför behöver vi planera allt mer för att få in fysisk aktivitet i vår vardag. 

Varför är det så viktigt att vi sträcker och rör på oss under en arbetsdag?

– Om vi rör på oss så mår vi helt enkelt bättre. Vi blir piggare, mer kreativa och får bättre humör. Vi får lättare att koncentrera oss och blir bättre på att hantera stress.

Till Skandias Hälsosluss kan alla som har tjänstepension med hälsoförsäkring i Skandia vända sig. Du får hjälp och stöd tidigt för att undvika ohälsa som riskerar att leda till sjukskrivning. Den som ringer får kontakt med en hälso- och rehabvägledare på Sophiahemmet Rehab Center.

Promenadmöten kan bli nya normen

Ett bra tips är att ta en bensträckare en gång i halvtimmen. Kroppens celler stimuleras nämligen av regelbunden fysisk aktivitet. Och det gäller inte enbart hård fysisk träning – utan all form av rörelse. 

– Cellerna kan liknas vid små fabriker som hålls igång av mekanisk stimulans. Här finns inga genvägar, rör vi oss inte så anpassar sig cellerna för vilolägen. Musklerna försvagas, kroppens leder stelnar till och hjärt- och lungfunktionen försämras.

Tobias Croner är specialistfysioterapeut hos Skandias samarbetspartner Sophiahemmet Rehab Center.
Tobias Croner är specialistfysioterapeut hos Skandias samarbetspartner Sophiahemmet Rehab Center.

Det är ingen slump att allt fler arbetsgivare infört en speciell kalenderbokning för promenadmöten. Alla sätt som mer eller mindre tvingar oss att avbryta sittandet är bra, konstaterar Tobias: 

– Men det vore också bra om man från ledningshåll uppmuntrar att möten, när det är möjligt, ska kunna kombineras med fysisk aktivitet. Det handlar nog mycket om mötesnormer som behöver förändras där exempelvis promenadmöten blir den nya normen. En utopi kanske, men det kan vara något att sträva mot.

Är all form av rörelse bra för kroppen?

– Ja, så är det. Om du exempelvis har många inplanerade webmöten så kan du stänga av kameran och göra benböj, utfallssteg och ryggrörelser under mötets gång. Det håller hjärnan alert och stimulerar kroppens cirkulationssystem och muskulaturen. I samband med toalettbesök kan du passa på att göra rörelseövningar. 

Fysisk aktivitet – på arbetstid

Under rådande omständigheter är det viktigare än någonsin att prioritera fysisk rörelse i vardagen, menar Tobias.

– Jag får fler och fler besök från personer som upplever besvär av sitt hemarbete, och som är oroliga för sin hälsa. Utifrån klinisk erfarenhet är det ganska lätt att förbättra dessa besvär med att förbättra hemergonomi och få hjälp med rådgivning kring rörelseträning under handledning av oss fysioterapeuter. Vi har även fysioterapeuter som är specialiserade på stress, ångest och spänningsbesvär.

På vilket sätt kan chefer uppmuntra sina medarbetare till ökad rörelse?

– De flesta av oss är medvetna om att det är bra att röra sig och vi ser väl två grupper dels de som rör sig regelbundet och dels de som rör sig väldigt lite. Även om du tränar regelbundet gör det ont att sitta still i flera timmar. Det är kroppens inbyggda varningssystem som informerar att den utsätts för fara. För att få de som rör sig lite att börja med fysisk aktivitet kan man, om det är möjligt, schemalägga fysisk aktivitet som en del av arbetstiden. Om du rör på dig mer idag kommer du att tacka dig själv i framtiden.

Tre tips – Så får du in mer rörelse på jobbet

1. Gör någon enkel övning i samband med att du avslutar ett webbmöte, tar en fika så blir det lättare att få in en rutin.

2. Försök att få in olika syften med träningen: uthållighet, styrka och rörlighet. På så sätt stimuleras kroppens olika system. Två gånger i veckan behöver du om möjligt utföra ett rejälare pass där du är fysiskt aktiv under 45 minuter.

3. Inför promenadmöten som norm på arbetsplatsen. Vi är oftast mer kreativa när vi rör oss. 

Så boostar du jobbhälsan – ta del av mer tips hos Skandia 

Hur är läget?... Egentligen.

Till Skandias Hälsosluss kan alla som har tjänstepension med hälsoförsäkring ringa. Du får hjälp och stöd tidigt för att undvika ohälsa som riskerar att leda till sjukskrivning. Den som ringer får kontakt med en hälso- och rehabvägledare på Sophiahemmet Rehab Center.

Du kan få hjälp och råd av bland annat av psykologer, ergonomer, fysioterapeuter om du exempelvis känner dig nedstämd, har värk, är stressad eller på annat sätt är i riskzonen för att bli sjukskriven. Det spelar ingen roll om problemen beror på jobbet eller är privata.

Mer från Skandia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Skandia och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?