Våldet har blivit en näringspolitisk fråga

DEBATT. IKEM och Livsmedelsföretagen har undersökt hur medlemmarna och deras anställda påverkas av det tilltagande gängvåldet. 32 procent av företagen har vidtagit eller planerar att vidta nya säkerhetsåtgärder och 27 procent beskriver den grova brottsligheten som mycket negativ för det lokala näringslivet, skriver Björn Hellman, Jonas Hagelqvist och Carl Eckerdal.

NY SYN. Utvecklingen i Sverige ger ringar på vattnet även utomlands. 62 procent av medlemsföretagen säger att våldsvågen påverkat utländska kollegers och kunders syn på Sverige, skriver Livsmedelsföretagen och IKEM.
NY SYN. Utvecklingen i Sverige ger ringar på vattnet även utomlands. 62 procent av medlemsföretagen säger att våldsvågen påverkat utländska kollegers och kunders syn på Sverige, skriver Livsmedelsföretagen och IKEM.Foto:Johan Nilsson/TT, Johan Nilsson/TT, Johan Nilsson/TT

Våra två branschorganisationer, Innovations- och kemiindustrierna, IKEM, och Livsmedelsföretagen, företräder företag som tillsammans utgör cirka 25 procent av svensk industri.

Det senaste året har vi börjat höra allt fler berättelser från våra medlemmar om hur de och deras anställda påverkas av den negativa samhällsutvecklingen i form av hänsynslösa bombdåd och skjutningar på öppen gata.

Vi har nu undersökt mer ingående hur företagen påverkas av det allt grövre våldet och kriminaliteten.

Utifrån medlemsföretagens svar kan vi lyckligtvis slå fast att de bara i enstaka fall är måltavla för den grova brottsligheten. Men det betyder inte att de är opåverkade. Det stundtals terrorliknande våldet äger inte sällan rum i nära anslutning till arbetsplatser, vilka kan finnas mitt inne i samhället eller ute i industriområden.

Som en följd av detta har 32 procent av företagen vidtagit eller planerar att vidta nya säkerhetsåtgärder för sin personal och sina anläggningar.

Minst lika oroväckande är att 24 procent av företagen anger att deras personal känner sig otrygga på väg till och från arbetet, och 27 procent säger att den grova brottsligheten är mycket negativ för det lokala näringslivet.

Det här är första gången vi ställer de här frågorna till våra medlemsföretag. Och det i sig säger en hel del. För bara några år sedan fanns inte den här problematiken. Nu befinner sig våra företag – och stora delar av näringslivet – mitt i den. Våldsbrottsligheten har blivit en näringspolitisk fråga.

Utvecklingen i Sverige ger ringar på vattnet även utomlands. 62 procent av medlemsföretagen menar att Sverigebilden bland kolleger och kunder i andra länder skadats av våldsvågen. I förlängningen riskerar en bild av Sverige som ett otryggt land att slå rot och försämra företagens möjligheter att rekrytera kompetent personal från utlandet.

I sammanhanget kan detta kanske verka trivialt. Men en av svensk industris stora framtidutmaningar är just kompetensbristen och att kunna locka till oss och behålla talanger från andra delar av världen.

Då handlar det inte bara om att det enskilda företaget kan erbjuda goda villkor och en attraktiv arbetsplats utan också om att Sverige ses som ett attraktivt och tryggt land. En av Sveriges främsta konkurrensfördelar är lag, ordning och rättssäkerhet.

Stefan Löfven kopplar den ökande våldsbrottsligheten till arbetslöshet. Hur det sambandet faktiskt ser ut överlämnar vi till andra att bedöma, men om statsministern har rätt så kan vi slå fast att svensk industri sitter på en stor del av lösningen.

Det är våra företag som skapar arbetstillfällen och utgör ryggraden i det svenska välfärdsbygget. Våra medlemmar finns i landets alla kommuner, i glesbygd liksom i storstäderna, och de utgör inte sällan de största privata lokala arbetsgivarna. De vill inget hellre än att växa, utvecklas och anställa. Men det kan de inte göra om de mest grundläggande förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet – trygghet, rättssäkerhet, lag och ordning – urholkas.

Även om de flesta av oss inte drabbas direkt så påverkas desto fler indirekt. Det är detta som våra medlemsföretag ger uttryck för, och om utvecklingen inte vänds kan de långsiktiga konsekvenserna för samhället bli förödande.

Det är avgörande att den svenska staten snabbt återtar våldsmonopolet. Ingen medborgare skall behöva vara rädd för att deras hus sprängs i bitar eller att de riskerar att hamna i en gänguppgörelse på väg till jobbet.

Svensk industri skapar arbete och välstånd i hela Sverige. Förutsättningarna för att fortsatt kunna göra det behöver snabbt återupprättas. Trygghet och rättssäkerhet måste garanteras hela samhället, inklusive näringslivet, företagen och deras anställda.

Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen

Jonas Hagelqvist, vd Innovations- och kemiindustrierna, IKEM

Carl Eckerdal, chefsekonom Livsmedelsföretagen och IKEM


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?