Vaccinutvecklingen visar på betydelsen av vinst

DEBATT. Bara varannan svensk tycker att läkemedelsföretag ska få gå med vinst, enligt en ny undersökning. Men om det inte kan löna sig att investera i ny teknik och nya idéer kommer vi varken att få vaccin eller allt annat som behövs för att bygga ett dynamiskt och hållbart samhälle, skriver Jan-Olof Jacke, Svenskt Näringsliv.

Jan-Olof Jacke.
Jan-Olof Jacke.Foto:Evelina Carborn

Coronapandemin har utmanat svenska företag och jobb på ett sätt som ingen av oss tidigare upplevt. Krisen kommer att lämna efter sig djupa spår. Redan nu är 100.000 fler arbetslösa jämfört med samma tidpunkt förra året och antalet långtidsarbetslösa är fler än under finanskrisen.

För åtskilliga företagare står deras livsverk på spel. I flera delar av näringslivet är läget kritiskt. Samtidigt finns det hopp. Flera läkemedelsföretag har presenterat framgångsrika vaccintester och Sverige har tecknat avtal om leveranser av vaccin. De genombrotten löser inte krisen här och nu, men de ger tillförsikt om att en vändning trots allt är i sikte.

Företag levererar välstånd varje dag. Läkemedelsföretagens innovativa arbete med att i rekordfart ta fram nya vaccin visar tydligt marknadsekonomins enastående förmåga att situationsanpassa och utveckla just det som mänskligheten efterfrågar.

Därför blev jag bekymrad när jag tog del av en ny undersökning som Svenskt Näringsliv genomfört. Den visar att bara varannan svensk tycker att läkemedelsföretag ska få gå med vinst. Jag har arbetat i läkemedelsindustrin en stor del av mitt yrkesliv. Den skepsis mot vinst och utdelning som syns i dagens opinion har jag därför sett tidigare. Men jag vet också vilken avgörande betydelse kapitalförsörjning och chans till avkastning har för att det ska vara möjligt att gå från ett forskningsresultat till ett färdigt läkemedel.

Som vd på Svenskt Näringsliv har jag noterat att den bristande förståelsen för vinstens betydelse syns i fler sammanhang. Vi har mött den i debatten om valfrihet inom välfärdstjänster. Och vi ser aspekter av samma missuppfattningar när krisåtgärder för att rädda jobb under pandemin villkoras med att kapital inte får disponeras fritt av bolagens årsstämmor. Opinionsundersökningar visar att en problematisk syn på företagsägares möjlighet att disponera avkastningen på sina investeringar berör alla branscher, även om andelen som har invändningar varierar.

Debatten kring friskolornas möjligheter att göra överskott är ett aktuellt exempel. Nu föreslås kommunerna få göra avdrag på friskoleelevernas skolpeng med hänvisning till påstådd ”överkompensation” i relation till kommunernas egna skolor. Möjligheterna att göra ett överskott som ägarna kan disponera är avgörande för att välfungerande och populära friskolor expanderar och etablerar sig på nya orter. Också här finns en problematisk syn på vad det är som skapar värde och därmed ett överskott.

Ett långsiktigt livskraftigt företag kan inte göra ett överskott på bekostnad av sina medarbetare, kunder eller elever, utan måste skapa något genom innovation, bättre organisation, bättre ledarskap, nya idéer och en förmåga att göra saker bättre. Överskott är en viktig drivkraft för företagande, men inte dess mål eller mening. Framgångsrika företag tjänar pengar för att de är framgångsrika och bra på det de gör, inte för att ägarna bestämt sig för att de vill ha utdelning.

Vinst och utdelning är omistliga delar av marknadsekonomin. Om det inte kan löna sig att investera i ny teknik och nya idéer kommer vi varken få vaccin eller allt annat som behövs för att bygga ett dynamiskt och hållbart samhälle för kommande generationer. Strävan efter bättre ekonomiska resultat är en omistlig del av ett samhälle som skapar välstånd och hälsa.

För många svenskar är näringslivets roll som välståndsskapare en självklarhet. Men det gäller långt ifrån alla. Särskilt i tider av nationell kris kan man få intrycket att landets framtid vilar i händerna på politiker och myndighetschefer. Det faktum att Sveriges företagare är själva ryggraden i vår ekonomi hamnar i skymundan.

Fler i näringslivet, men även fler ledande politiker, behöver förklara att utan vinst och utdelning så får vi varken det välstånd vi eftersträvar, den välfärd vi önskar, eller det vaccin vi behöver.

Fler behöver påminna om att de svenska företagens konkurrenskraft, och det välstånd de skapar, inte kan tas för givna. Det gäller inte minst de politiker som gärna talar om hur de skapar jobb, och hur skattemedel används till krisåtgärder, utan att nämna företagens välståndsskapande kraft.

Erfarenheterna från både 90-talskrisen och finanskrisen visar att företag som läggs ned sällan återuppstår, och att många som förlorar jobbet får en lång och tuff väg tillbaka. Därför är det rätt, och nödvändigt, att staten kortsiktigt går in med åtgärder som gör att sunda företag kan övervintra krisen.

Det svenska näringslivet är fundamentet för vårt lands starka statsfinanser. Det är grunden till att vi nu kan vara uthålliga i krisbekämpningen. Det företagen i dag får i stöd motsvarar bara en liten del av de skattepengar som företag betalar in.

På längre sikt är det endast genom ett livskraftigt näringsliv, med internationellt konkurrenskraftiga företag, som vi kan klara både dagens utmaningar och skapa välstånd även för kommande generationer.

Vi måste bygga ett starkare Sverige efter krisen genom att förbättra incitamenten att investera och satsa på nya idéer, stärka viljan att anställa och öka incitamenten att arbeta. Svenskt Näringsliv har redan påbörjat detta arbete. Under året har vi presenterat reformförslag som långsiktigt stärker klimatet för företagande, investeringar och jobbskapande.

Trots det svåra läget finns anledning att känna tillförsikt. Svenska företag ligger i global framkant inom viktiga områden som elektrifiering, fossilfri tillverkning, innovativa tjänster, fin-tech och life science. Våra företag har ambitiösa medarbetare och en världsledande forskning och innovationskraft. Och de har modet att möta den tuffaste globala konkurrensen. Det är så vi har byggt vårt välstånd.

Tillsammans har vi i Sverige utvecklat vårt land till ett rikt samhälle som erbjuder människor trygghet och goda möjligheter i livet. För att bygga Sverige starkare efter krisen behövs nu ännu mer av just företagsamhet, entreprenörskap och välståndsskapande krafter.

Jan-Olof Jacke, vd, Svenskt Näringsliv


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?