VA-systemen behöver 23 nya miljarder per år

Att vrida på kranen och få rent dricksvatten är något som vi i Sverige tar för givet. Men trots att vi har stor tillgång till vatten har delar av landet de senaste åren upplevt allt ifrån översvämningar, vattenbrist och för låg kapacitet i vattenverken. Investeringsbehovet i VA-systemen i Sverige uppgår till 23 miljarder kronor varje år, skriver Kenneth Nilsson och Pär Dalhielm.

LIVSVIKTIGT VATTEN. Östra länken i Luleå är ett av de stora VA-projekt som genomförs just nu. VA-system är eftersatta i hela Sverige och stora investeringar behövs, påpekar NCC och organisationen Svenskt Vatten.
LIVSVIKTIGT VATTEN. Östra länken i Luleå är ett av de stora VA-projekt som genomförs just nu. VA-system är eftersatta i hela Sverige och stora investeringar behövs, påpekar NCC och organisationen Svenskt Vatten.Foto:NCC

De kommunala vatten- och avloppsanläggningarna försörjer 90 procent av Sveriges befolkning. Större delen av systemet byggdes under 1950-, 60- och 70-talen och närmar sig sin tekniska livslängd. Det mesta av dessa investeringar har skrivits av, vilket gjort att VA-avgifterna kunnat hållas konstlat låga samtidigt som underhållsskulden vuxit. Upprustningsbehoven riskerar att påverka vattenförsörjning och möjligheter att bygga fler bostäder i levande städer.

Det finns stora hot mot vårt vatten- och avloppssystem. Investeringsbehovet i VA-sektorn har ökat från 16 till 23 miljarder kronor per år. De största behoven av förnyelse finns i ett gammalt ledningsnät. Faktorer som klimatförändring, urbanisering, digitalisering, teknikutveckling och nya regelverk påverkar branschens framtidsutsikter och uppdrag. 

Konsekvenserna av ett förändrat klimat kan påverka tillgången till rent vatten och ökar riskerna för skyfall och översvämningar. För lite vatten kan innebära torka som leder till vattenbrist. För mycket vatten ger i stället mer organiskt material i vattendragen och kan förorena vattentäkter. För varmt vatten ger försämrad råvattenkvalitet med risk för tillväxt av mikroorganismer. Översvämningar och höjda vattennivåer hotar enskilda fastigheter, städer och tätorter på ett helt annat sätt än tidigare.

Den ojämna utvecklingen i landet med både tillväxt och avfolkning medför också svårigheter. Vissa kommuner är redan högt belånade eller har konstlat låga avgifter för vatten och avlopp. Samtidigt ökar kraven på finansiering, kompetens och kapacitet. Nödvändiga investeringar har fått skjutas till framtida generationer.

Även behovet av forskning och innovation är stort. Grundforskning, forskningsprogram och strategiska innovationsprogram med riktade pengar är avgörande för att nå ett cirkulärt samhälle. Det är viktigt att de 460 miljarder kronor som behövs för att rusta upp Sveriges VA-system de kommande 20 åren, investeras klokt. NCC NCC B +0,7% Dagens utveckling och Svenskt Vatten har nyligen presenterat var sin rapport som visar på de utmaningar och insatser som behövs för att kunna genomföra den förnyelse som VA-systemen behöver.

Tillsammans vill vi peka på ett antal möjliga insatser inom tre huvudsakliga åtgärdsområden som gör det möjligt för även framtida generationer att åtnjuta vår tids mest underskattade lyx – ett dricksvatten av högsta kvalitet och friska sjöar och hav.

* Inför en statlig åtgärdsfond. Skillnaderna i VA-taxor är mycket stora mellan olika kommuner. I Solna ligger taxan på 1.640 kr per år för en typlägenhet. I andra änden av skalan finns Nordanstig med 8.678 kronor. Taxans grundläggande princip om att det är användaren som ska betala är god, men skillnaderna är hisnande. Effekterna blir att många kommuner har svårt att öka investeringstakten inom överskådlig tid.  En möjlighet är ett statligt stöd riktat till kommuner som har en särskilt svår situation för att jämna ut den obalans som råder, inte minst mellan storstad och landsbygd, exempelvis på grund av svåra topografiska förhållanden, gles bebyggelse eller vikande befolkning. Stödet bör kunna riktas både mot investeringar i anläggningar och till exempel ökat skydd för vattentäkter och förebyggande av översvämningar.

* Möjliggör fondering för reinvesteringar. Kommunerna begränsas av att det endast är nyinvesteringar som kan finansieras genom fondering. Om medel skulle kunna fonderas utan tidsbegränsningar även till reinvesteringar skulle kommunernas behov av lånefinansiering minska. Detta skulle minska räntekänsligheten och vore särskilt viktigt då skillnaden mellan behov och nuvarande investeringstakt är som störst för just reinvesteringar. 

* Ändra synen på kommunal upplåning. Ett vanligt hinder för finansiering av VA-satsningar är oviljan att öka lånebördan. Belåningsgraden i de flesta svenska kommuner ökar just nu och vi ser en ökad sårbarhet mot ränteuppgångar framöver. Andra investeringar i kommunen är skattefinansierade, medan VA betalas av ett taxekollektiv. Det är viktigt att belysa och tydligt skilja på förutsättningarna för investeringar, lån och skuldsättning när det gäller VA och andra samhällssektorer. 

* Skapa tydlighet i ansvar mellan nivåer och myndigheter. Sveriges kommuner är ansvariga för VA-förvaltningen medan tillsynen är splittrad på en rad olika nivåer och myndigheter. Det försvårar den långsiktiga samordningen och kostnadseffektiviteten i utbyggnad och underhåll. Med utgångspunkt i Klimat- och sårbarhetsutredningen samt Dricksvattenutredningen har bland andra Svenskt Vatten pekat på vikten av att samla och tydliggöra statens ansvar för de olika vattenfrågorna.

* Lyft vattenfrågorna tidigt i planprocessen. Den fysiska planeringen enligt PBL är ett viktigt verktyg för att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar vattenanvändning och skydd av vattenresurser. Genom att tydligare lyfta fram vattenfrågorna redan i region- och översiktsplaneringen underlättas planering och utbyggnad som sedan måste fullföljas i varje kommun. Idag saknar flera kommuner helt en VA-plan. 

* Planering och kompetens kan värdesättas högre i LOU. Offentlig upphandling kan vara ett viktigt styrmedel för att nå samhällspolitiska mål, inte minst kopplat till ökad hållbarhet. Utmaningen är dock att ofta sker utvärderingen strikt efter lägsta pris vilket i värsta fall kan förhindra innovation, nära samarbete och långsiktiga och hållbara helhetslösningar. Om målsättningen är att skapa större klimatnytta, högre effektivitet, en bättre VA-infrastruktur och mer samhällsnytta måste mjuka parametrar som kompetens, erfarenhet och organisation värderas högre i anbudens utvärderingar.

* Stärkt kompetens genom samverkan. Förmågan att klara av investeringar och att även i framtiden kunna säkra hållbara vattentjänster hänger tätt samman med VA-organisationens kapacitet. I klartext krävs det större organisationer med fler medarbetare med rätt kompetens. Förmågan att skapa starka VA-organisationer är helt avgörande på sikt. I de allra flesta fallen innebär det att kommuner och bolag behöver utveckla samverkan med andra.

Även bristen på kapacitet för planering och genomförande av investeringsprojekt behöver mötas. Ett sätt att underlätta är att låta aktörerna erbjuda helhetslösningar och låta aktörerna komma in tidigare i processen. Genom att ta ansvar för hela processen från behovsutredning via tillståndsprövning till färdig anläggning kan beställare och entreprenör bilda en gemensam organisation och entreprenören kan på så sätt avlasta beställarens egen organisation. Två sådana samverkansprojekt är Östra länken som är ett av Luleå kommuns största VA-infrastrukturprojekt någonsin samt ombyggnationen av Jönköpings reningsverk Simsholmen.

En väl utbyggd och robust infrastruktur kan öka våra möjligheter att mildra kommande kriser. Det är hög tid att vi tar hand om vattnet.

Kenneth Nilsson, head of infrastructure, NCC
Pär Dalhielm, vd, Svenskt Vatten


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?