1515
Annons

VA-systemen behöver 23 nya miljarder per år

Att vrida på kranen och få rent dricksvatten är något som vi i Sverige tar för givet. Men trots att vi har stor tillgång till vatten har delar av landet de senaste åren upplevt allt ifrån översvämningar, vattenbrist och för låg kapacitet i vattenverken. Investeringsbehovet i VA-systemen i Sverige uppgår till 23 miljarder kronor varje år, skriver Kenneth Nilsson och Pär Dalhielm.

LIVSVIKTIGT VATTEN. Östra länken i Luleå är ett av de stora VA-projekt som genomförs just nu. VA-system är eftersatta i hela Sverige och stora investeringar behövs, påpekar NCC och organisationen Svenskt Vatten.
LIVSVIKTIGT VATTEN. Östra länken i Luleå är ett av de stora VA-projekt som genomförs just nu. VA-system är eftersatta i hela Sverige och stora investeringar behövs, påpekar NCC och organisationen Svenskt Vatten.Foto:NCC

De kommunala vatten- och avloppsanläggningarna försörjer 90 procent av Sveriges befolkning. Större delen av systemet byggdes under 1950-, 60- och 70-talen och närmar sig sin tekniska livslängd. Det mesta av dessa investeringar har skrivits av, vilket gjort att VA-avgifterna kunnat hållas konstlat låga samtidigt som underhållsskulden vuxit. Upprustningsbehoven riskerar att påverka vattenförsörjning och möjligheter att bygga fler bostäder i levande städer.

Det finns stora hot mot vårt vatten- och avloppssystem. Investeringsbehovet i VA-sektorn har ökat från 16 till 23 miljarder kronor per år. De största behoven av förnyelse finns i ett gammalt ledningsnät. Faktorer som klimatförändring, urbanisering, digitalisering, teknikutveckling och nya regelverk påverkar branschens framtidsutsikter och uppdrag. 

Konsekvenserna av ett förändrat klimat kan påverka tillgången till rent vatten och ökar riskerna för skyfall och översvämningar. För lite vatten kan innebära torka som leder till vattenbrist. För mycket vatten ger i stället mer organiskt material i vattendragen och kan förorena vattentäkter. För varmt vatten ger försämrad råvattenkvalitet med risk för tillväxt av mikroorganismer. Översvämningar och höjda vattennivåer hotar enskilda fastigheter, städer och tätorter på ett helt annat sätt än tidigare.

Den ojämna utvecklingen i landet med både tillväxt och avfolkning medför också svårigheter. Vissa kommuner är redan högt belånade eller har konstlat låga avgifter för vatten och avlopp. Samtidigt ökar kraven på finansiering, kompetens och kapacitet. Nödvändiga investeringar har fått skjutas till framtida generationer.

Även behovet av forskning och innovation är stort. Grundforskning, forskningsprogram och strategiska innovationsprogram med riktade pengar är avgörande för att nå ett cirkulärt samhälle. Det är viktigt att de 460 miljarder kronor som behövs för att rusta upp Sveriges VA-system de kommande 20 åren, investeras klokt. NCC NCC B +1,61% Dagens utveckling och Svenskt Vatten har nyligen presenterat var sin rapport som visar på de utmaningar och insatser som behövs för att kunna genomföra den förnyelse som VA-systemen behöver.

Tillsammans vill vi peka på ett antal möjliga insatser inom tre huvudsakliga åtgärdsområden som gör det möjligt för även framtida generationer att åtnjuta vår tids mest underskattade lyx – ett dricksvatten av högsta kvalitet och friska sjöar och hav.

* Inför en statlig åtgärdsfond. Skillnaderna i VA-taxor är mycket stora mellan olika kommuner. I Solna ligger taxan på 1.640 kr per år för en typlägenhet. I andra änden av skalan finns Nordanstig med 8.678 kronor. Taxans grundläggande princip om att det är användaren som ska betala är god, men skillnaderna är hisnande. Effekterna blir att många kommuner har svårt att öka investeringstakten inom överskådlig tid.  En möjlighet är ett statligt stöd riktat till kommuner som har en särskilt svår situation för att jämna ut den obalans som råder, inte minst mellan storstad och landsbygd, exempelvis på grund av svåra topografiska förhållanden, gles bebyggelse eller vikande befolkning. Stödet bör kunna riktas både mot investeringar i anläggningar och till exempel ökat skydd för vattentäkter och förebyggande av översvämningar.

* Möjliggör fondering för reinvesteringar. Kommunerna begränsas av att det endast är nyinvesteringar som kan finansieras genom fondering. Om medel skulle kunna fonderas utan tidsbegränsningar även till reinvesteringar skulle kommunernas behov av lånefinansiering minska. Detta skulle minska räntekänsligheten och vore särskilt viktigt då skillnaden mellan behov och nuvarande investeringstakt är som störst för just reinvesteringar. 

* Ändra synen på kommunal upplåning. Ett vanligt hinder för finansiering av VA-satsningar är oviljan att öka lånebördan. Belåningsgraden i de flesta svenska kommuner ökar just nu och vi ser en ökad sårbarhet mot ränteuppgångar framöver. Andra investeringar i kommunen är skattefinansierade, medan VA betalas av ett taxekollektiv. Det är viktigt att belysa och tydligt skilja på förutsättningarna för investeringar, lån och skuldsättning när det gäller VA och andra samhällssektorer. 

* Skapa tydlighet i ansvar mellan nivåer och myndigheter. Sveriges kommuner är ansvariga för VA-förvaltningen medan tillsynen är splittrad på en rad olika nivåer och myndigheter. Det försvårar den långsiktiga samordningen och kostnadseffektiviteten i utbyggnad och underhåll. Med utgångspunkt i Klimat- och sårbarhetsutredningen samt Dricksvattenutredningen har bland andra Svenskt Vatten pekat på vikten av att samla och tydliggöra statens ansvar för de olika vattenfrågorna.

* Lyft vattenfrågorna tidigt i planprocessen. Den fysiska planeringen enligt PBL är ett viktigt verktyg för att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar vattenanvändning och skydd av vattenresurser. Genom att tydligare lyfta fram vattenfrågorna redan i region- och översiktsplaneringen underlättas planering och utbyggnad som sedan måste fullföljas i varje kommun. Idag saknar flera kommuner helt en VA-plan. 

* Planering och kompetens kan värdesättas högre i LOU. Offentlig upphandling kan vara ett viktigt styrmedel för att nå samhällspolitiska mål, inte minst kopplat till ökad hållbarhet. Utmaningen är dock att ofta sker utvärderingen strikt efter lägsta pris vilket i värsta fall kan förhindra innovation, nära samarbete och långsiktiga och hållbara helhetslösningar. Om målsättningen är att skapa större klimatnytta, högre effektivitet, en bättre VA-infrastruktur och mer samhällsnytta måste mjuka parametrar som kompetens, erfarenhet och organisation värderas högre i anbudens utvärderingar.

* Stärkt kompetens genom samverkan. Förmågan att klara av investeringar och att även i framtiden kunna säkra hållbara vattentjänster hänger tätt samman med VA-organisationens kapacitet. I klartext krävs det större organisationer med fler medarbetare med rätt kompetens. Förmågan att skapa starka VA-organisationer är helt avgörande på sikt. I de allra flesta fallen innebär det att kommuner och bolag behöver utveckla samverkan med andra.

Även bristen på kapacitet för planering och genomförande av investeringsprojekt behöver mötas. Ett sätt att underlätta är att låta aktörerna erbjuda helhetslösningar och låta aktörerna komma in tidigare i processen. Genom att ta ansvar för hela processen från behovsutredning via tillståndsprövning till färdig anläggning kan beställare och entreprenör bilda en gemensam organisation och entreprenören kan på så sätt avlasta beställarens egen organisation. Två sådana samverkansprojekt är Östra länken som är ett av Luleå kommuns största VA-infrastrukturprojekt någonsin samt ombyggnationen av Jönköpings reningsverk Simsholmen.

En väl utbyggd och robust infrastruktur kan öka våra möjligheter att mildra kommande kriser. Det är hög tid att vi tar hand om vattnet.

Kenneth Nilsson, head of infrastructure, NCC
Pär Dalhielm, vd, Svenskt Vatten

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debatt: Farliga argument i valrörelsen

Sverige är beroende av engagerade entreprenörer. Vi är tillgångar och inte mjölkkossor eller problem, skriver entreprenörerna Thomas Sonesson och Pigge Werkelin.

Foto:Pax Engström Nyström för Dagens Industri

När man lyssnar på den politiska debatten är det svårt att som entreprenör att inte reagera. Vi ska tydligen lösa alla samhällsutmaningar själva. Vi ska ansvara för vår egen säkerhet – justitieministern tycker till exempel att företagen själva skall skydda sig bättre mot kriminella. Vi ska finansiera försvaret med beredskapsskatt. Vi ska ansvara för att integrera nyanlända (vilket statsministern nämnt om en lösning på integrationsutmaningarna) och många andra pålagor i en ständigt växande karta av administrativa och tvingande regler. I vår vardag ska vi dessutom vara statens ständigt skattebetalande mjölkkossa för att finansiera välfärden och skapa arbeten. 

Det klart att man då funderar på vad som sägs och hur det påverkar mitt företagande och andras vilja att starta företag. Signalerna är frekventa när det pratas om vad vi som entreprenörer skall ansvara för - men regeringen lyfter inte så mycket vad vi skapar. 

Vi som företagare har naturligtvis ett stort ansvar att vara förebilder och visa vägen framåt genom att skapa arbeten, ha schyssta villkor och driva innovation. De flesta entreprenörer använder dessutom sin drivkraft till ideella uppdrag och blir otroligt stolta om de kan bidra till samhällsnytta oavsett var det är. Vi ser entreprenörskapet som kittet i samhället eftersom det har både närheten till de anställdas vardag och drivkraften mot att bygga vidare. Som entreprenör är man en del av samhällets alla olikheter. Något som torde vara unikt i dagens samhälle. 

Entreprenörer älskar utmaningar. Framför allt går vi i gång på att skapa konkreta och handlingskraftiga lösningar. Det kan vara allt från att ideella initiativ som gratis aktiviteter för barn i utsatta områden till kommersiella företag som tjänar pengar på att stärka tryggheten i samma område.  

Men vi entreprenörer ogillar omotiverad byråkrati, orimliga skatter och en företagarfientlig attityd.  Därför är det bekymmersamt att den nuvarande regeringen verkar gå till val på populistiska vallöften som beredskapsskatt och att bekämpa vinster företag. Som entreprenör är man aldrig populist – för då försvinner kunderna. Just nu verkar dock väldigt många politiker vara det. När man hör statsministerns hårda kommunikation och sätt att angripa motståndare är det väl populism om något. 

Som entreprenör lyssnar man inte så mycket på ideologi som på sakfrågor. Vi är mer hands-on och funderar på hur vi skall lösa ett problem än att fundera på vems fel är. Där är vi entreprenörer långt mer tränade än många politiker. Samtidigt hoppas och tror vi att det finns de politiker som jobbar med att få saker och ting gjorda på riktigt. Vi tror de allra flesta väljare vill ha politiker som är genomförare i stället för att de driver plakatpolitik, har högt tonläge eller har målat in sig i ett hörn. 

I dagens samhälle får man inte heller missa att entreprenörer också är mobila. Vårt arbetsfält och kontaktnät är internationellt. Vi kan arbeta från ett kontor i New York, en co-working i Uppsala eller en strand i Thailand. Något som allt fler väljer att göra. Det betyder också att vi är känsliga för politisk klåfingrighet och en attityd där man vill straffa entreprenörerna. Känner vi oss inte välkomna här i Sverige är det lätt att låta flyttlasset gå till mer företagsvänliga länder. Vi har sett det förr. Socialdemokraterna lyckades få framgångsrika entreprenörer som Kamprad och Rausing att lämna landet. Nu är det lättare än någonsin att lämna Sverige och med den retorik som statsministern och hennes kollegor bedriver är risken stor att vi hamnar i samma läge som vi en gång var. Det vore förödande för landets utveckling.

Sverige behöver nyfikna, kunskapssökande och kreativa människor som ser möjligheter när andra ser problem. Kort och gott – vi behöver entreprenörer och företagare som är risktagare, innovatörer och samhällsbyggare. Att samtidigt vilja sitt eget, medarbetarnas och Sveriges bästa är inget motsägelsefullt utan en unik kombination som är värd att värna. Om Sverige bara skulle ha politiker skulle inget skapas, om vi bara hade entreprenörer skulle det bli rörigt. Vi behöver varandra, men då måste statsministern och hennes allierade se oss som tillgångar och inte som mjölkkossor eller problem. 

Thomas Sonesson, entreprenör och under många år vd för Gallerix

Pigge Werkelin, entreprenör och initiativtagare till bland annat Gotlandsflyg 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera