1515
Annons

Utsläppen från tung industri måste minska

Med onsdagens Klimaträttsutredning slipper den tunga industrin undan igen. Naturskyddsföreningen kräver nu att regeringen omedelbart ser till att alla tillstånd omprövas så att krav på minskningar av utsläpp från tung industri kan införas, skriver Johanna Sandahl.

STOPP. Vi kan inte vänta på att industrins utsläpp ska minska inom ramen för det regelverk som finns i dag, menar Johanna Sandahl.
STOPP. Vi kan inte vänta på att industrins utsläpp ska minska inom ramen för det regelverk som finns i dag, menar Johanna Sandahl.

Sverige har högt satta klimatmål, men utsläppen av växthusgaser minskar alldeles för långsamt. Än finns betydande hinder för omställningen, inte minst i lagstiftningen. Därför jublade vi på Naturskyddsföreningen när vi såg punkten i januariavtalet: All relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag. 

Den så kallade Klimaträttsutredningen tillsattes 2019, och i direktiven till utredningen sägs att en översyn av miljöbalken bör prioriteras, i synnerhet de delar som gäller prövning av verksamheter som ger upphov till utsläpp av växthusgaser i Sverige: Vi jublade igen - politikerna visade att de tog klimatfrågan på allvar!

På onsdagen presenterade Klimaträttsutredningen sitt delbetänkande. Utredningen har visserligen kommit en bit på vägen, men det saknas tyvärr förslag i den avgörande frågan; att minska utsläppen av växthusgaser. 

Vi hade hoppats att utredningen skulle presentera skarpa förslag på hur de verksamheter som i dag står för hälften av Sveriges utsläpp skulle få skärpta krav. Men dessa verksamheter, som innefattar den tunga industrin i Sverige, slipper fortsatt undan. 

Utsläppen av växthusgaser måste ner, och det måste ske mycket snabbare än det gör i dag. Sverige har som målsättning att bli världens första fossilfria välfärdsland med nettonollutsläpp till år 2045. För att uppfylla målet måste utsläppen av växthusgaser minska med minst 6 - 10 procent per år. 

Om hänsyn togs till våra stora konsumtionsbaserade utsläpp utomlands och vårt globala ansvar att gå före som rikt land skulle siffrorna varit ännu högre. Minskningen från 2018 till 2019, det senaste året med statistik från Naturvårdsverket, landade på 2,4 procent. Under pandemin bedöms utsläppen ha minskat mer, men endast tillfälligt. Sammantaget går det alldeles för långsamt. 

Hälften av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från verksamheter som behöver tillstånd enligt miljöbalken. Det handlar om industrier som järn- och ståltillverkning, avfallshantering samt el- och fjärrvärmeproduktion och dessa verksamheters användning av arbetsmaskiner och inrikes transporter. 

Klimatpåverkan från dessa verksamheter regleras bland annat genom prissättning av utsläppen, via utsläppshandel och koldioxidskatter. EU-rätten sätter på grund av utsläppshandeln stopp för gränsvärden för utsläpp av växthusgaser i tillstånden för dessa verksamheter. 

Men Sverige har tolkat EU-reglerna som att det inte heller går att ställa andra typer av krav som leder till utsläppsminskningar i tillståndsprövningen. Det gör att krav på exempelvis energieffektivisering, byte av bränsle eller byte till bästa möjliga teknik i syfte att få ner klimatutsläppen lyser med sin frånvaro i tillstånden för de verksamheter som står för hälften av alla utsläpp av växthusgaser i Sverige. Men det vänds nu upp och ner. 

Utredningens delbetänkande som presenteras i dag innehåller flera bra förslag. Bland annat föreslås en precisering av begreppet hållbar utveckling i miljöbalken, vilket förutsätter att människans påverkan på klimatet minimeras. Men utredningens största förtjänst är att den, efter en gedigen rättslig analys, landar i att EU:s utsläppshandel inte hindrar Sverige från att ställa olika typer av krav som leder till utsläppsminskningar, tvärtemot den praxis som utvecklats i Sverige. 

I motsats till svensk praxis går det alltså att ställa krav på energieffektivisering eller bränslebyte i industriernas tillstånd. Sverige har enligt utredningen tolkat EU-rätten för hårt, det enda EU-rätten hindrar är att gränsvärden för utsläpp av växthusgaser regleras i tillstånden. 

Därför föreslår utredningen att reglerna i miljöbalken om bästa möjliga teknik och resurshushållning ändras så att tillståndsprövningen enligt miljöbalken ska leda till minskade utsläpp. 

Trots dessa välkomna ändringar kommer dock utredningens förslag inte leda till de utsläppsminskningar som krävs för att industrins utsläpp ska minska tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt.  

Anledningen är att dessa ändringar bara får effekt när en verksamhet tillståndsprövas eller omprövas. Och utsläppen kommer från verksamheter som redan har tillstånd, och svenska tillstånd är inte tidsbegränsade; de gäller som huvudregel för evigt. Dessutom kan en verksamhet som vill expandera göra det utan att det befintliga tillståndet ses över i sin helhet. Genom ändringstillstånd kan prövningen nämligen begränsas till att avse förändringen och i övrigt kan verksamheten fortsätta att drivas utan nya klimatkrav. 

I stället för att minska nuvarande utsläpp, som hela tiden bidrar till klimatkrisen, fokuserar utredningens förslag alltså på att begränsa utsläppen från hypotetiska nya anläggningar. 

Förslaget löser inte dagens problem men undviker eventuellt nya problem längre fram. Utredaren hade en möjlighet att föreslå ändringar kring både omprövning av tillstånd och tidsbegränsning av dem. Men i stället föreslås en ny utredning. 

Idag är det nästan omöjligt att tidsbegränsa tillstånd och utredningens förslag ökar inte incitamenten för verksamhetsutövarna att själva ansöka om nya tillstånd som ersätter de gamla. 

För myndigheterna är det ytterst resurskrävande att initiera processer för att ställa moderna miljökrav på eller tidsbegränsa en befintlig verksamhet. Det är inte hållbart. 

För att nå våra mål om nettonollutsläpp till 2045 måste kraftfulla åtgärder sättas in som ställer nya krav på den tunga industrin. Vi kräver att:

•Den nya utredningen om omprövning och tidsbegränsning av tillstånd till den tunga industrin tillsätts omedelbart

•Utredaren får i uppdrag att ta fram en nationell omställningsplan för omprövning av tillstånden

•Alla tillstånd till alla verksamheter som ger upphov till utsläpp av växthusgaser upphör att gälla senast 2030, därefter krävs dispens först då kan klimatmålen tas på allvar

Vi kan inte vänta på att industrins utsläpp ska minska inom ramen för det regelverk som finns i dag. Vi är övertygade om att det krävs kraftfulla styrmedel för att få ner utsläppen. Lagstiftningen måste uppdateras snarast så att störst press på omställning sätts på de som släpper ut mest.

Johanna Sandahl

Ordförande i Naturskyddsföreningen.

Läs replik från Svenskt Näringsliv här


Debatt: Se upp, företagare – affären finns i rymden

Leta inte efter guldet där andra letar. Börja vaska i en ny ådra, skriver entreprenören Mattias Hansson.

Visst finns det risker i grumlat vatten, men samtidigt är chanserna större att du hittar en verklig och ny affärs-fyndighet. Kanske i en annan galax, där ingen letat än. Nästa stopp på din affärsresa kan vara i rymden.

Det är inte raketforskning direkt, tyckte herrarna i vita rockar med bröstfickan fyllda av välanvända institutions-pennor, när allmänheten fick upp ögonen för deras dittills väl förborgade akademiska (och militära!) hemlighet - det vi ganska snart kom att kalla för, just det, internet.

Vanliga dödliga kunde i början av 1990-talet avfärda hyper-länkad datakommunikation som något för endast akademiska institutioner, något för ingenjörerna och nördarna. Internet skulle aldrig bli en allemansrätt. Tills företagare och nyfikna entreprenörer såg affärsmöjligheten, då blev det fart - alla ville hoppa på tåget. Och med facit i hand, får nog ändå erkännas, att vi som började tidigt med ”the internet” hade någon sorts ”rätt” i bemärkelsen att internet i dag är världens tvivelsutan mest använda kommunikationsmedel, politiska redskap och kommersiella handelsväg. The information super highway.

Kunskapsnationen Sverige har nu återigen blivit serverad en ny affärsmöjlighet som än är i sin linda, men som snarare än de flesta tror kommer slå ned som en meteorit när vi minst anar det. Och det i närtid. Morgan Stanley spår att rymdindustrin kommer vara värd mer än 1 trillion US dollar innan år 2040. Sverige kan vara med och dela på den kakan. Så här skulle det kunna gå till:

För det första: Miljön på den här vackra blå planeten står överst på allas agendor. Det är ett faktum. Alla vill dra sitt strå till stacken och precis alla lösningar måste användas. Eftersom det finns så mycket existerande högkvalitativ kunskap ämnad för rymden, som kan användas för att rädda miljön på jorden, lanserade vi initiativet Space for Agenda 2030 i den svenska paviljongen under världsutställningen Expo 2020 (den största svenska exportsatsning utomlands någonsin, genomförd av Regeringen, i samarbete med många av Sveriges företag och organisationer). Här bjuds miljömedvetna företag in för att utröna möjligheterna till att finna svar på miljö- och affärsutmaningar, genom att matchas med rätt och korrekt rymdkunskap. Det finns alltså redan i dag möjlighet att använda rymden för att lösa utmaningarna på jorden. Och du behöver inte ha vit rock med pennor i bröstfickan – alla kan vara med! Chansen att finna affärskritiska och lönsamma lösningar är stor där ingen annan letat (lika mycket) förut. Stephen Hawking såg det tidigt när han sa: ”Rymden representerar den långsiktiga framtiden för mänskligheten och kan fungera som ’livförsäkring’ för arten.” Och, ja, du kan fråga IT-miljardärerna Musk och Bezos om de håller med om det. 

För det andra: Innovationskraften och den stolta ingenjörstraditionen i Sverige gör att vi har både mäniskorna och kunskapen att kunna utvecklas som kunskapsnation i en växande rymdbransch, med förutsättningar att bidra aktivt till ännu fler av de enhörningsföretag som IT-boomen hittills skapat i vårt lilla land. En internationell superframgång har nu chans att späs på rejält.

Enligt den politiska ekonomen Joseph Schumpeter (1883–1950) är innovation en kreativ destruktion, där entreprenörer kombinerar befintliga element på nya sätt. Vi ser den (positiva) destruktionen idag, och vi vet att vi kan förvandla den till en ny, ljusare framtid. Alla element är här; det är en fråga om vad vi gör med dem. Företag och organisationer kan kombinera ny rymdkunskap med gamla sanningar, och med resultaten förändra livet – och affärerna! – på jorden.

För det tredje: Svenska företagare, innovatörer och entreprenörer kommer få det lättare i styrelserum och på ledningsgruppsmöten om den nya källan till lönsam kunskap – rymden – visar sig vara just det, lönsam. Därför kommer utvecklingen av den svenska rymdbranschen att ske främst på två sätt: 1) genom att befintlig kunskap från rymden plockas ned och används inne på företagen för ökad affärsnytta (downstream), och 2) genom att nya idéer och innovationer utvecklas på jorden för att ytterligare utforska mänsklighetens möjligheter i rymden (upstream). Skillnaden från ”förr” (old space) är att rymdbranschen nu är öppen för alla med en bra idé (newspace). Det vet alla som sett nya Netflix-dokumentären ”Return to Space”, vilket du lämpligen kan rusa hem och göra redan i dag. Det är att betrakta som ett obligatoriskt jobb-möte.

Så: sammanfattningsvis är det miljön, människorna och slantarna som kommer att driva på den accelererande rymdbranschen. Och du kan vara med! Fötterna på jorden, visst. Men se upp, företagare, din nästa storaffär kan, finnas i rymden, i en galax inte långt härifrån.

Fascinerande för oss alla är såklart tanken på att vi innevarande generation kanske får vara med om människor på mars. Kanske blir det så. Och redan vägen dit kommer att skapa mången möjlighet för oss som inte åker med dit upp. Vår kloke svenske astronaut Christer Fuglesang sa redan 2007 i sin bok ”Människan i rymden” (Max Ström) att: ”Rymden och Mars är inte bara äventyr och forskning. Det är också goda investeringar. De utmaningar och krav och den inspiration det innebär leder till utveckling av både teknik och samhälle.”

 Många känner redan till att armbandsuret Omega Speedmaster och Hasselbladkameran är utmärkta både i rymden och på jorden. Vissa vet också att världens kanske mest kända moderna material, Gore-Tex, ursprungligen togs fram för rymdfärder. Tempur likaså. Och dina Nike Air hade inte varit så sköna utan den rymdkunskap de bygger på. Just nu visas svenska ”Stålbrallan” på House of Sweden i Washington DC, en svensk innovation framtagen av bland annat Jernkontoret, modevarumärket Björn Borg och den välmeriterade svenska rymddesignern Cecilia Hertz. Och mer kommer det att bli. Mycket mer.  

 Under IT-boom-åren sades ofta den nu slitna klyschan ”Hoppa på tåget bums, innan det lämnar station”. Nu används istället en sägning från en av de som hoppade på just det där tåget i tid: Sheryl Sandberg, operativ chef på Facebook, som utan att darra på manschetten deklarerar:

”If you're offered a seat on a rocket ship, don't ask what seat! Just get on.” 

 Nu finns det en chans för svenska företagare att bli sin egen lyckas rymd-smed. Järnet är varmt, upp i sadeln, alla ombord!


Mattias Hansson

grundare och VD, International Space Asset Acceleration Company (I.S.A.A.C.)

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?