1515

Utredningen har räknat fel om skolpengen

DEBATT. Utredningen om likvärdig skola, Åstrandutredningen, föreslår att kommuner ska kunna göra ett avdrag i beräkningen av skolpengen till fristående skolor, i syfte att säkerställa likvärdighet i resursfördelningen. Men utredningen har räknat fel och förslaget riskerar att minska likvärdigheten och öka kostnaderna, skriver skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren.

Gabriel Heller-Sahlgren.
Gabriel Heller-Sahlgren.

Sedan 1990-talet har debatten kring friskolereformens effekter rasat. Under den senaste tiden har frågan om likvärdigheten i finansieringen av fristående och kommunala skolor blivit allt viktigare. Kritiker menar att elever i fristående skolor i praktiken överfinansieras jämfört med elever i kommunala skolor, eftersom kravet på likabehandling i resursfördelningen ignorerar att huvudmännens uppdrag skiljer sig åt. Kommuner är till skillnad från fristående aktörer exempelvis ansvariga för att kunna erbjuda alla barn en skolplats.

I april 2020 fick kritikerna stöd för sina argument då utredningen ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”, ledd av Björn Åstrand, presenterade sitt betänkande. I betänkandet, som nu är ute på remiss, föreslår utredningen att kommuner ska kunna göra ett avdrag i beräkningen av skolpengen till fristående grundskolor, på grund av merkostnader som bedöms uppstå vid variationer i antalet elever över tid. Dessa variationer antas göra det dyrare för kommunerna att upprätthålla skolplikten.

Fristående skolor antas anpassa sig i lägre utsträckning till variationer i antalet elever och merkostnaderna som uppstår påstås därför koncentreras till kommunala skolor. Dagens regelverk, med fokus på likabehandling, anses således leda till överfinansiering av elever i fristående skolor.

Det är naturligtvis viktigt att säkerställa en likvärdig resursfördelning i utbildningssystemet. Alla elever måste få samma förutsättningar – oavsett vem som driver skolan de går på. Men stämmer det verkligen att elever i fristående skolor i praktiken överfinansieras i dagens system?

I en ny rapport granskar jag Åstrandutredningens analyser och förslag i resursfördelningsfrågan. Mina slutsatser är som följer:

* Fristående skolor anpassar sig inte i lägre grad till variationer i antalet elever.

Utredningens analyser är otillräckliga och med en mer rimlig ansats tyder resultaten tvärtom på att fristående skolor under just den period som utredningen framhåller som speciellt viktig – 2010-talet – anpassade sig i högre utsträckning än kommunala skolor till variationer i antalet elever över tid.

Det finns alltså ingenting som tyder på att kostnaderna för att anpassa sig till variationer i antalet elever under de senaste tio åren föll på kommunala aktörer i högre utsträckning än fristående – och det finns därför ingen anledning att kompensera kommunala skolor för detta.

* Utredningens beräkningar av likvärdigheten i finansieringen är missvisande.

Utredningen överskattar dessutom de merkostnader som påstås uppstå vid variationer i antalet elever. Vidare ignorerar utredningen vissa resurser som spenderas i kommunala skolor samt dubbelräknar merkostnaden av att kommunala skolor har fler nyanlända elever.

Detta är endast några exempel på problemen i utredningens beräkningar. Tillsammans resulterar problemen i att jämförelsen inte korrekt redogör för skillnader i den offentliga finansieringen mellan fristående och kommunala skolor.

Mina beräkningar visar – tvärtemot vad utredningen finner – att kommunala skolor överkompenserades under 2010-talet, framför allt under senare år. Detta även när man tar hänsyn till eventuella merkostnader för skolpliktsansvaret.

* Överkompensationen av kommunala skolor beror på statsbidragen.

Kommuner tenderar att dra ner på sin egen finansiering av skolan när den statliga finansieringen ökar. Kommunerna tjänar därför också dubbelt på statsbidragen.

Bidragen möjliggör först nedskärningar i den egna finansieringen av skolväsendet, utan att resurserna per elev minskar i de egna skolorna. Och eftersom skolpengen nästan enbart bestäms av den kommunala finansieringen sänks på samma gång kommunernas ersättning till fristående skolor. Samtidigt tycks inte fristående huvudmän i grundskolan ta del av vissa statsbidrag i samma utsträckning som kommunala huvudmän. 

Resultatet blir att de kommunala skolornas resursfördel i relation till fristående skolor växer när statsbidragens betydelse för finansieringen ökar – såsom har varit fallet från framförallt år 2016 och framåt.

* Kommunerna tjänar på att ha fler elever som går i fristående skolor.

Trots dess fokus på skolans finansiering berör utredningen knappt frågan om hur fristående skolor påverkar kommunernas skolkostnader totalt sett.

Min rapport visar att när antalet elever som går i fristående skolor ökar, minskar kostnaderna för kommunerna. Detta tyder antingen på att kommuner ger mindre pengar till fristående skolor än till kommunala skolor, eller att kommunerna själva blir mer effektiva när de utsätts för konkurrens. Förklaringarna utesluter inte varandra.

Mina resultat visar hur som helst att kommunerna tjänar ekonomiskt på att ha fler elever som går i fristående skolor, vilket kanske också delvis förklarar varför många kommuner är måna om att fristående aktörer ska etablera sig hos dem.

Totalt sett är risken därför uppenbar att utredningens förslag om att införa ett avdrag i skolpengen till fristående aktörer skulle minska, inte öka, likvärdigheten i resursfördelningen. Ytterst är det eleverna i fristående skolor som riskerar att förlora på detta, eftersom deras skolor skulle få mindre resurser till utbildningen.

I förlängningen riskerar också förslaget att slå undan benen på fristående aktörer och leda till att de börjar avveckla verksamheten. Om så sker tyder min rapport på att skolkostnaderna skulle öka helt i onödan – vilket i sin tur skulle innebära att kommunerna får mindre pengar att lägga på andra viktiga välfärdstjänster, såsom äldrevård och -omsorg.

Utredningens förslag bör därför inte ligga till grund för lagstiftning. Analyserna som ligger bakom förslaget är helt enkelt otillräckliga. Man får ha visst överseende med detta då frågan är svår att studera. Men innan man går vidare med att ta bort principen om lika villkor i resursfördelningen – en hörnsten i svensk utbildningspolitik – bör man åtminstone kräva en mycket mer genomgående analys om vad, om något, som är problemet i dagens system.

Gabriel Heller-Sahlgren, PhD i social policy vid Institutet för Näringslivsforskning och London School of Economics

Rapporten ”Friskolorna och skolkostnaderna” finns här.

Läs svar på denna artikel från Björn Åstrand m.fl. här.

Läs Gabriel Heller-Sahlgrens svar till Björn Åstrand här.
 

I författarens debattartikel som skickades in till redaktionen fanns en hänvisning till Svenskt Näringslivs hemsida, där rapporten också är publicerad. Denna hänvisning togs bort av Dagens Industri av utrymmesskäl.

 


Innehåll från GetacceptAnnons

Försäljning digitalt – kan ge upp till 30% högre hitrate

Att sälja digitalt kan lätt förknippas med en opersonlig säljprocess. Det blir svårare att visa vår personlighet, och offerten drunknar i en mailkorg tillsammans med minst tio andra. Så hur gör man för att inte bara klara av, utan till och med förbättra, sin försäljningsprocess när man säljer digitalt? 

– Det handlar om att hitta kommunikationskanaler som inte redan är mättade, säger medgrundaren av Vainu, Mikko Honkanen.

På Vainu har man tagit i bruk GetAccept i sina säljprocesser för att bättre kunna följa varje steg av säljprocessen via data - inte bara genom magkänsla. När de testade att skicka avtal både med och utan GetAccepts videofunktion, fick de högre stängningsfrekvens på de offerter som skickades med videopresentation. 

– Även om många vet att video är bra i alla möjliga sammanhang idag, är det ändå få B2B-bolag som nyttjar det. Därför är det en kommunikationskanal som gör det enkelt att sticka ut, menar Mikko Honkanen.

När Samir Smajic, VD och medgrundare av GetAccept, startade företaget 2015 så var det redan tydligt att digitalt var framtiden för B2B-försäljning. Sedan har utvecklingen gått snabbare än man räknat med.

– Att kunna ge en riktigt bra digital kundupplevelse, dubblar enligt McKinsey & Co sannolikheten för att stänga affären. Och det gör man inte genom att bara skicka en massa mail. E-signering är ett sätt att öka sin hitrate, men adderar man funktioner som engagerar, exempelvis chatt, video, en snygg paketering av sitt avtal och automatiska påminnelser, så ökar sannolikheten ännu mer.

Bland de som använder GetAccept så har de som använder fler engagerande funktioner i sina utskick upp till 30% högre hitrate, än de som endast skickar iväg ett avtal för e-signatur. Ingen vill ha en tråkig säljprocess, och kan man hitta sätt att göra den intressant och interaktiv kommer inte bara kunden bli nöjdare, utan du skapar också en snabbare och smidigare försäljningsprocess. 

– Det ligger kvar en gammal myt om att bolag inte är redo att börja arbeta såhär, och att det bara funkar på mindre affärer. Faktum är att data visar att 70% av företag är beredda att göra affärer upp till fem hundra tusen kronor i en onlinemiljö. En annan vanlig fördom är att kundens kund vill ha det på det traditionella viset. Men det är inte sant. Vi får ständigt kommentarer från våra kunder där de berättar om hur nöjda deras kunder blivit med det nya, förenklade sättet att signera avtal. Och det får våra kunder att se bra ut, säger Samir Smajic. 

Att komma igång med en mer engagerande digital säljprocess behöver varken vara tidskrävande eller svårt. I GetAccept har du allting samlat och får både översikt, automation och kommunikation i ett och samma verktyg. Att komma igång behöver inte ta mer än någon timme - även för det lite större säljteamet. 

Lär dig mer och boka en demo med GetAccept idag! 

Mer från Getaccept

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Getaccept och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?