ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Stockholms utjämningspengar går till andra storstäder

  • MISSAR MÅLET. Att stärka sammanhållningen mellan stad och land är nödvändigt. Men det förslag som regeringen nu lagt på bordet adresserar inte det verkliga problemet, skriver Andreas Hatzigeorgiou och Daniella Waldfogel. Foto: Hussein El-alawi
  • Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms Handelskammare. Foto: Maria Agrell

DEBATT. Stockholmare är positiva till att hjälpa landsbygdskommuner. Men den verkliga omfördelningen via det kommunala utjämningssystemet sker i dag mellan större städer, skriver Andreas Hatzigeorgiou och Daniella Waldfogel på Stockholms Handelskammare.

Under årtionden har stora delar av landsbygden hamnat på efterkälken. Stor tilltro har satts till det kommunala utjämningssystemet.

En färsk oberoende undersökning genomförd av Demoskop visar att Stockholmsborna gärna betalar för att stötta landsbygden, men inte för ett system som i huvudsak omfördelar resurser till andra storstadsregioner.

Exempelvis anser 68 procent av de svarande att det är relevant med utjämningsstöd till små kommuner med under 50 000 invånare. Men endast 14 procent anser att det är relevant med stöd till större städer med över 200 000 invånare.

Vidare är 82 procent av stockholmarna positiva till att pengarna nyttjas till att hålla uppe personaltäthet i äldreomsorgen. Men endast 11 procent tycker att pengarna ska kunna täcka löpande underskott i storstadskommuner.

Stockholmarna är alltså klart positiva till att hjälpa landsbygdskommuner, inte minst genom satsningar på välfärdens kärna.

Dessvärre är utfallet av systemet i många fall det rakt motsatta. Den stora omfördelningen sker mellan större städer. Det är ett problem som i allt väsentligt grundar sig i den del av den kommunala skatteutjämningen som kallas för inkomstutjämning.

Visserligen kan det låta rimligt att fördela pengar mellan kommunerna utifrån hur stora deras möjligheter att dra in skatteinkomster är.

Regelverket är emellertid sådant att kommuner som har mindre än 115 procent av den genomsnittliga skattekraften blir mottagare. Det innebär att 281 av 290 kommuner blir nettomottagare samtidigt som endast nio kommuner är nettobetalare.

En befolkningsmässigt stor och tät kommun som har stordriftsfördelar och ligger i en expansiv arbetsmarknadsregion kan trots goda förutsättningar alltså tillskansa sig stora utbetalningar baserat på hög arbetslöshet, vilket är orimligt.

Vi ser det som nödvändigt att stärka sammanhållningen mellan stad och land. Det förslag som regeringen nu lagt på bordet missar dessvärre målet och adresserar inte det verkliga problemet, nämligen att systemet inte fullt ut fyller sin funktion.

Vad som i själva verket behövs är kloka reformer som ökar möjligheterna för jobb och företagande i hela landet och som styr resurser rätt. Vi anser att ett nytt system borde konstrueras baserat på tre vägledande principer:

- Basera utjämningen på förutsättningar som inte går att påverka. Den pågående flyttrenden leder till att redan glesbefolkade kommuner med låg tillgänglighet, kommuner som ligger långt från större arbetsmarknader, tunnas ut ytterligare. Det påverkar möjligheterna att leverera välfärd. Därför bör den dimensionen av systemet stärkas.

- Sunda incitament och motkrav bör vara huvudregel. Alla stadskommuner ska kunna stå på egna ben. Det är orimligt att stöd slussas till kommuner som har förutsättningar att försörja sig själva. Därför måste krav på motprestation byggas in i systemet så att en kommun balanserar sin ekonomi. Pengarna bör avgränsas till central samhällsservice.

- Förenkla och effektivisera systemet. Dagens utjämningssystem är mycket komplext och för att systemet ska vara effektivt och legitimt behöver det förenklas. Smärre reformer i utvalda delar är inte önskvärt då detta inte kommer att hantera de verkliga problemen.

Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms Handelskammare 

Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies