Utdelningsförbudet skadar svenska företag

Att företag återigen har möjlighet att föreslå utdelningar till sina aktieägare är ett sundhetstecken. Att korttidsarbetsstödet villkoras av ett förbud mot utdelningar gynnar ingen men skadar många, skriver presidieledamöterna i Svenskt Näringslivs styrelse.

NÄRING. Det svenska förbudet mot utdelning blir särskilt skadligt eftersom det även gäller två månader före och i ett halvår efter den period för vilken företaget fått korttidsarbetsstöd. Det begränsar företagens möjligheter, skriver presidieledamöterna i Svenskt Näringslivs styrelse.
NÄRING. Det svenska förbudet mot utdelning blir särskilt skadligt eftersom det även gäller två månader före och i ett halvår efter den period för vilken företaget fått korttidsarbetsstöd. Det begränsar företagens möjligheter, skriver presidieledamöterna i Svenskt Näringslivs styrelse.

Korttidsarbete och företagens utdelningar är två olika saker. Men i debatten blandas de ihop på ett sätt som riskerar att skada svenska företag. Vid korttidsarbete går ersättningen till medarbetarnas löner. Inte till aktieägare.

Debatten om utdelningar och korttidsarbete behöver föras utifrån vilken roll de spelar i samhällsekonomin. De bygger på olika förutsättningar och har olika syften. Visserligen är det lätt att känslomässigt och retoriskt slå ihop dessa två. Utdelningar är positivt för samhällsekonomin och leder i förlängningen till fler arbetstillfällen. Korttidsarbete eller permittering syftar till att förhindra arbetslöshet.

Coronapandemin och de åtföljande restriktionerna har slagit hårt mot samhället och näringslivet. Precis som tidigare ekonomiska kriser är en av de stora negativa effekterna att arbetslösheten ökar. Tyvärr har så skett även denna gång. Att arbetslösheten inte ökat mer än vad den har gjort beror framför allt på den överenskommelse om korttidsarbete som näringslivet, fackförbunden och staten ingått efter lärdomarna från finanskrisen.

Korttidsarbete går ut på att anställda, som annars riskerat att bli uppsagda, får behålla sina anställningar. Stödet för korttidsarbete betalas visserligen till företag men går uteslutande till att betala permitterade medarbetare lön för den tid de inte kan erbjudas arbete. När den anställde arbetar betalar företaget självklart full lön. När den anställde går på korttid, det vill säga inte arbetar, står staten för en del av lönen medan företaget står för en del.

För staten och samhället är korttidsarbete bra eftersom det begränsar arbetslösheten. För företagen är korttidsarbete bra eftersom de kan behålla kompetens inom företaget. För de anställda är korttidsarbete bra eftersom de kan undvika arbetslöshet. Korttidsarbete är i grunden en mycket bra idé.

Eftersom korttidsarbete bygger på att företag har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter är det typiskt sett inte aktuellt att företag som uppbär korttidsarbetsstöd samtidigt genomför stora utdelningar. Däremot är det fel att företag inte får göra några som helst utdelningar för att kunna få stöd för korttidsarbete.

Att företag återigen har möjlighet att föreslå utdelningar till sina aktieägare är ett sundhetstecken. Det är ett kvitto på att systemet för korttidsarbete fungerat och på att återhämtningen påbörjats. Det visar att våra företag mår bättre och känner att man är starka nog för att klara både de egna framtidsinvesteringarna och ge utdelning. Det ger därmed en efterlängtad och nödvändig injektion i ekonomin. Utdelningarna går till våra pensions- och fondsparare, till de stiftelser som står för en stor del av våra samlade investeringar i såväl grund- som spetsforskning. Och de går naturligtvis in i nya investeringar, nya företag och projekt. Utdelningar från välfungerande företag investeras i framtiden. Dessutom ger beskattningen av utdelningar ett stort tillskott till statskassan.

Ett förbud mot utdelning motverkar det goda syftet med korttidsarbetet och det riskerar att skada svenska företag och svenska jobb. Därför är det helt logiskt att de flesta länder i Europa inte har något sådant absolut förbud kopplat till korttidsstöd.

Det svenska förbudet mot utdelning blir särskilt skadligt eftersom det även gäller två månader före och i ett halvår efter den period för vilken företaget fått korttidsarbetsstöd. Det begränsar företagens möjligheter att själva fatta beslut om hur verksamheten ska bedrivas samt hindrar företag från att göra bokföringsmässiga dispositioner som skulle kunna stärka företagen liksom gagna framtida investeringar.

Korttidsarbetsstödet har uppfyllt sitt syfte och det är något vi i Sverige borde försäkra oss om att ha även i framtiden. Allt för att kunna säkra vår konkurrenskraft och minska arbetslösheten i nästa kris. Korttidsarbetsstöd har gått rakt av till anställda vars jobb har kunnat räddas. Det har inte gått till aktieägare. Att korttidsarbetsstödet villkoras av ett förbud mot utdelningar gynnar ingen men skadar många. Vi hoppas att debatten nyanseras så att de två olika företeelserna – korttidsarbete respektive utdelning – diskuteras och analyseras var och en för sig utifrån sina egna meriter.

Fredrik Persson , ordförande Svenskt Näringsliv.

Tom Erixon , vd och koncernchef Alfa Laval, ­ordförande Teknikföretagen.

Sven-Olof Gudmundsson , Sannarps Bensin & Butik AB, ordförande i Svenskt Näringslivs SME-kommitté.

Marcus Kristiansson, Head of Group Operational ­Excellence ISS Facility Services AB, ordförande Almega.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?