1515
Annons

Utdelningsförbudet skadar svenska företag

Att företag återigen har möjlighet att föreslå utdelningar till sina aktieägare är ett sundhetstecken. Att korttidsarbetsstödet villkoras av ett förbud mot utdelningar gynnar ingen men skadar många, skriver presidieledamöterna i Svenskt Näringslivs styrelse.

NÄRING. Det svenska förbudet mot utdelning blir särskilt skadligt eftersom det även gäller två månader före och i ett halvår efter den period för vilken företaget fått korttidsarbetsstöd. Det begränsar företagens möjligheter, skriver presidieledamöterna i Svenskt Näringslivs styrelse.
NÄRING. Det svenska förbudet mot utdelning blir särskilt skadligt eftersom det även gäller två månader före och i ett halvår efter den period för vilken företaget fått korttidsarbetsstöd. Det begränsar företagens möjligheter, skriver presidieledamöterna i Svenskt Näringslivs styrelse.

Korttidsarbete och företagens utdelningar är två olika saker. Men i debatten blandas de ihop på ett sätt som riskerar att skada svenska företag. Vid korttidsarbete går ersättningen till medarbetarnas löner. Inte till aktieägare.

Debatten om utdelningar och korttidsarbete behöver föras utifrån vilken roll de spelar i samhällsekonomin. De bygger på olika förutsättningar och har olika syften. Visserligen är det lätt att känslomässigt och retoriskt slå ihop dessa två. Utdelningar är positivt för samhällsekonomin och leder i förlängningen till fler arbetstillfällen. Korttidsarbete eller permittering syftar till att förhindra arbetslöshet.

Coronapandemin och de åtföljande restriktionerna har slagit hårt mot samhället och näringslivet. Precis som tidigare ekonomiska kriser är en av de stora negativa effekterna att arbetslösheten ökar. Tyvärr har så skett även denna gång. Att arbetslösheten inte ökat mer än vad den har gjort beror framför allt på den överenskommelse om korttidsarbete som näringslivet, fackförbunden och staten ingått efter lärdomarna från finanskrisen.

Korttidsarbete går ut på att anställda, som annars riskerat att bli uppsagda, får behålla sina anställningar. Stödet för korttidsarbete betalas visserligen till företag men går uteslutande till att betala permitterade medarbetare lön för den tid de inte kan erbjudas arbete. När den anställde arbetar betalar företaget självklart full lön. När den anställde går på korttid, det vill säga inte arbetar, står staten för en del av lönen medan företaget står för en del.

För staten och samhället är korttidsarbete bra eftersom det begränsar arbetslösheten. För företagen är korttidsarbete bra eftersom de kan behålla kompetens inom företaget. För de anställda är korttidsarbete bra eftersom de kan undvika arbetslöshet. Korttidsarbete är i grunden en mycket bra idé.

Eftersom korttidsarbete bygger på att företag har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter är det typiskt sett inte aktuellt att företag som uppbär korttidsarbetsstöd samtidigt genomför stora utdelningar. Däremot är det fel att företag inte får göra några som helst utdelningar för att kunna få stöd för korttidsarbete.

Att företag återigen har möjlighet att föreslå utdelningar till sina aktieägare är ett sundhetstecken. Det är ett kvitto på att systemet för korttidsarbete fungerat och på att återhämtningen påbörjats. Det visar att våra företag mår bättre och känner att man är starka nog för att klara både de egna framtidsinvesteringarna och ge utdelning. Det ger därmed en efterlängtad och nödvändig injektion i ekonomin. Utdelningarna går till våra pensions- och fondsparare, till de stiftelser som står för en stor del av våra samlade investeringar i såväl grund- som spetsforskning. Och de går naturligtvis in i nya investeringar, nya företag och projekt. Utdelningar från välfungerande företag investeras i framtiden. Dessutom ger beskattningen av utdelningar ett stort tillskott till statskassan.

Ett förbud mot utdelning motverkar det goda syftet med korttidsarbetet och det riskerar att skada svenska företag och svenska jobb. Därför är det helt logiskt att de flesta länder i Europa inte har något sådant absolut förbud kopplat till korttidsstöd.

Det svenska förbudet mot utdelning blir särskilt skadligt eftersom det även gäller två månader före och i ett halvår efter den period för vilken företaget fått korttidsarbetsstöd. Det begränsar företagens möjligheter att själva fatta beslut om hur verksamheten ska bedrivas samt hindrar företag från att göra bokföringsmässiga dispositioner som skulle kunna stärka företagen liksom gagna framtida investeringar.

Korttidsarbetsstödet har uppfyllt sitt syfte och det är något vi i Sverige borde försäkra oss om att ha även i framtiden. Allt för att kunna säkra vår konkurrenskraft och minska arbetslösheten i nästa kris. Korttidsarbetsstöd har gått rakt av till anställda vars jobb har kunnat räddas. Det har inte gått till aktieägare. Att korttidsarbetsstödet villkoras av ett förbud mot utdelningar gynnar ingen men skadar många. Vi hoppas att debatten nyanseras så att de två olika företeelserna – korttidsarbete respektive utdelning – diskuteras och analyseras var och en för sig utifrån sina egna meriter.

Fredrik Persson , ordförande Svenskt Näringsliv.

Tom Erixon , vd och koncernchef Alfa Laval, ­ordförande Teknikföretagen.

Sven-Olof Gudmundsson , Sannarps Bensin & Butik AB, ordförande i Svenskt Näringslivs SME-kommitté.

Marcus Kristiansson, Head of Group Operational ­Excellence ISS Facility Services AB, ordförande Almega.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från Phoenix ContactAnnons

De gör visionen om det hållbara elektriska samhället till verklighet

Hur ska samhället, företagen och privatpersoner lyckas ställa om till ett hållbart samhälle där förnybar elektrisk energi är tillgängligt överallt i nästan obegränsade mängder och utan negativa konsekvenser för miljön? Det är den stora utmaning som företaget Phoenix Contact bygger ett av sina koncept på.

Phoenix Contact tillhandahåller produkter, lösningar och tjänster för elektrifiering, anslutning och automatisering inom sektorerna energi, industri, infrastruktur och mobilitet. Att kunna täcka hela världens energibehov på ett ekonomiskt hållbart sätt, med förnybara energikällor och med hjälp av tekniska lösningar – det är den stora samhällsutmaning hela verksamheten fokuserar på.

Vi har samlat koncernens alla produkter och tjänster i konceptet ”All Electric Society”. Konkret handlar det om att modernisera och utveckla elenergibranschen. Ska vi klara den ökande användning-en av el måste vi bygga ut våra energikällor samtidigt som vi med hjälp av nya produkter och lö-sningar hanterar energiförbrukningen på ett bättre sätt, berättar Susanne Dahl, Phoenix Contacts vd.

Optimal styrning av energisystem

I dagens samhälle finns det gott om system för att generera elektricitet men dessa måste kopplas ihop och kunna ”prata med varandra”, menar Nils Eriksson, Product Manager Industry Management & Automation.

Det är viktigt om vi ska kunna balansera tillgången på energi bättre – och kunna lagra elenergin så att den finns tillgänglig när vi behöver dem. Vi erbjuder till exempel lösningar och produkter inom bland anslutningsteknik som kan appliceras på allt från solcellspaneler till områden där signal, data och kraft behövs, berättar Håkan Öbrink, Teamleader and Product Manager Industrial Field Connectivity.

Ett annat exempel på vad man gör handlar om området ”sektorkoppling”. Där ser man generering, distribution, lagring och förbrukning av energi som ett helhetssystem. 

Dessutom utväxlar enskilda sektorer energi mellan varandra så att den står till förfogande i rätt form där den behövs. Genom att registrera och utvärdera data om energiförbrukning och generering styrs energiflödet optimalt, fortsätter Håkan Öbrink.

Phoenix Contact har även tagit fram ett styrsystem som är ”open source” vilket gör att användaren kan applicera ”egen” mjukvara i systemet. Öppen styrteknik gör automationslösningar framtidssäkra. För omfattande automation av sektorerna måste styrtekniken växa samman över gränserna för enstaka användningsområden. Öppen styrteknik som Ecosystem PLCnext Technology gör detta möjligt – oberoende av maskinvara och programmeringsspråk.

Lever som man lär

Man utvecklar också lösningar för hur framtidens elektrifierade båtar och skepp.

Det handlar till exempel om kommunikation från batterisystemen så att man på ett bättre sätt ska kunna styra hur man laddar båtarna, planerar rutten, hastighet och så vidare, säger Nils Eriksson.

På Phoenix Contact lever man som man lär. Det svenska dotterbolagets verksamhet är redan koldiox-idneutral. Vid årsskiftet ska det målet vara nått i hela den europeiska verksamheten och under nästa år kommer alla Phoenix Contacts kontor och fabriker i hela världen att vara koldioxidneutrala.

Om Phoenix Contac:

Med ledande anslutnings- och automationsteknik skapar Phoenix Contact tillsammans med kunder och partners lösningar för morgondagens värld. Var än den behövs – i infrastrukturen, e-mobility, för rent vatten, förnyelsebar energi och intelligenta eldistributionsnät eller för energieffektiv maskin- och anläggningsbyggnad. 

Läs mer på www.phoenixcontact.se 

 

Mer från Phoenix Contact

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Phoenix Contact och ej en artikel av Dagens industri

Replik: Med Hyresgästföreningens förslag är vi tillbaka på ruta ett

Foto:Hasse Holmberg/TT

I en replikvår artikel om behovet av hyreshöjningar i Stockholm, skriver Susanne Sjöblom och Sofia Kloo på Hyresgästföreningen att Fastighetsägarna vill chockhöja hyrorna i Stockholm. Därefter slår de fast att de aldrig kommer att ”gå med på att låta Sveriges hyresgäster stå för hela notan när hyresvärdarnas kostnader ökar i samhällskrisen”. På den senare punkten är vi överens. Om Hyresgästerna skulle stå för den kostnadsökning som förvaltningen av hyresrätter nu drabbas av, skulle hyrorna behöva höjas med cirka 25 procent. 

Den förhandlingsmodell som vi, tillsammans med Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta, enats om säkerställer nämligen att så inte blir fallet. En höjning med 9,5 procent innebär att kostnaderna delas på ett sätt som är entydigt till hyresgästernas fördel. Hyresvärdarna står för mer än 60 procent av notan. För den majoritet av landets hushåll som äger sitt boende finns det ingen motsvarande krockkudde när stora kostnadsökningar slår mot samhällsekonomin. 

Det innebär att modellen fungerar precis som det var tänkt; att hyresutvecklingen långsiktigt ska bli mer stabil genom att jämna ut kostnadssvängningarna. Sjöblom och Kloo gör dock en annan tolkning. Av deras resonemang att döma ska hyresvärdarna ta mer eller mindre hela notan när kostnaderna ökar. Men det räcker inte med det. De föreslår dessutom att hyrorna ska sänkas när dagens höga inflation minskar. Det skulle möjligen kunna diskuteras i en situation med långvarig deflation, men Sjöblom och Kloo anser att en minskad kostnadsökningstakt i sig kan motivera en hyressänkning. 

Den tolkning som Sjöblom och Kloo gör av den nya förhandlingsmodellen skulle få allvarliga konsekvenser för hyresrättens framtid. Det är svårt att hitta några argument för att äga och förvalta hyresrätter i en värld där kostnadsökningar inte kan delas med hyresgästerna och kostnadsminskningar kan leda till en hyressänkning. 

Vi hoppas att detta inte är Hyresgästföreningens verkliga uppfattning, utan räknar med att organisationen ska hedra den överenskommelse som de själva har kallat för ett nytt Saltsjöbadsavtal. I annat fall är vi tillbaka på ruta ett, där det råder fullständig oklarhet om vad förhandlingarna syftar till. Det är en situation som varken gynnar hyresgäster eller hyresvärdar.

Oskar Öholm, vd Fastighetsägarna Stockholm

Nathalie Brard, förhandlingschef Fastighetsägarna Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera