Utdelningsförbudet skadar företagandet

De företagsfientliga reaktionerna efter coronakrisen är häpnadsväckande. I stället borde vi slå vakt om den modell som växte fram på 1990-talet och som byggt välstånd och företag i världsklass, skriver Anders Börjesson och Malin Nordesjö från Tisenhult-gruppen AB.

VILL SE UTDELNINGAR. Näringslivets utdelningar går i stor utsträckning till forskning och utveckling samt skapar utrymme för de nya satsningar som görs av entreprenörer inom den privata sektorn, skriver Anders Börjesson och Malin Nordesjö från Tisenhult-gruppen AB.
VILL SE UTDELNINGAR. Näringslivets utdelningar går i stor utsträckning till forskning och utveckling samt skapar utrymme för de nya satsningar som görs av entreprenörer inom den privata sektorn, skriver Anders Börjesson och Malin Nordesjö från Tisenhult-gruppen AB.

Under de snart femtio år som vi har drivit företag har Sverige förändrats från att vara en delvis korporativ ekonomi med stora exporterande industriföretag till ett näringsliv som är ett av världens mest internationellt integrerade. Stora stelbenta byråkratier har ersatts av en mångfald självständiga och flexibla företag i många olika storlekar.

Den utvecklingen kan inte tas för given. Vi påmindes om detta när vi läste Magnus Henreksons viktiga påpekande i Di den 13 juni att det under perioden 1950–1990 inte skapades några nya jobb i den privata sektorn. Den utvecklingen var inte hållbar. Det är den privata sektorn som måste stå för skatteintäkterna för att försörja vår offentliga sektor och ge resurser till välfärd och omsorg.

Under de tre regeringarna Bildt, Persson och Reinfeldt sänktes skattetrycket och förutsättningarna för entreprenörer och företagsbygge förbättrades kraftigt. Därtill har ett flertal liberaliseringar i samhället också bidragit till att skapa det fina företagsklimat vi har i dag.

Mellan 1993 och 2020 skapades 1,2 miljoner nya jobb netto i den privata sektorn, enligt Magnus Henrekson.

Den pågående pandemin har som alla vet inte bara medicinska och sociala konsekvenser. Den ställer också frågor kring samhällsekonomin och hur den ska komma i gång igen. En extrem penning- och finanspolitik i världens stora ekonomier bidrar till att hålla börshumöret uppe, men det får inte dölja de stora realekonomiska konsekvenser som utspelar sig: många företag går i konkurs, arbetslösheten stiger snabbt.

Som samhälle behöver vi lyckas återskapa lika många jobb och lönsamma sysslor som har gått förlorade (och helst ännu fler). Ingenting kan vara viktigare för den som bryr sig om den framtida välfärden.

Mot den bakgrunden är reaktionerna från svensk politik häpnadsväckande. Det framstår nu som viktigt från höger till vänster att företag ska stoppa utdelningar. Röster höjs nära och i regeringen om framtida kapitalskattehöjningar. Att arbetstagarna även fortsatt ska ha avgörande inflytande över vem som ska vara kvar när ett företag behöver dra ned verkar ha hög politisk prioritet.

Varför talar finansministern inte om hur viktigt entreprenörskapet är framåt, nu när en halv miljon nya jobb behöver skapas? Någon annan möjlig väg för att finansiera de utgifter och den skuld staten nu tvingas bygga upp finns ju inte. Höjda skatter på kapital och höga inkomster skulle bara minska möjligheterna att finansiera välfärden.

Det borde vara självklart men förtjänar att påpekas: När företag skapas och växer så ökar sysselsättningen och alla får det bättre.

I vår egen företagssfär har antalet medarbetare gått från knappa 200 personer år 1975 till cirka 10.000 i dag. Genom lönsamma och växande företag driver vi också på utvecklingen mot ett mer hållbart och jämlikt samhälle. Vi vill medverka till att denna positiva utveckling kan fortsätta.

En förutsättning är att entreprenörer och aktieägare kan få avkastning på sina satsningar. Därför är de negativa uppfattningar som hörs från många politiker i dag om att stoppa utdelningar från våra företag mycket skadliga.

Naturligtvis ska bolag som har hamnat i svårigheter på grund av Coronapandemin vara försiktiga med utdelningar. Men att allmänt bannlysa utdelningar är mycket skadligt för samhället.

Näringslivets utdelningar går i stor utsträckning till forskning och utveckling samt skapar utrymme för de nya satsningar som görs av entreprenörer inom den privata sektorn. Med det som bas kan nya fantastiska företag startas och utvecklas. Entreprenörer som etablerar starka varumärken på internationella marknader och bejakar behovet av hållbarhet och människors lika värde.

I Norden i dag har vi kanske världens bästa förutsättningar att utveckla företag – den modellen måste vi slå vakt om. Det handlar om välutbildad arbetskraft, stabil demokrati och ett skattesystem med goda möjligheter att bygga företag.

Det sistnämnda byggde politiken bort under 70- och 80-talen. Svensk politik får inte göra om det misstaget.

Anders Börjesson, ordförande i Tisenhult-gruppen, en familjeägd företagsgrupp med helägda onoterade bolag samt stort ägande i börsbolagen Addtech, Lagercrantz och Bergman & Beving 

Malin Nordesjö, vd i Tisenhult-gruppen AB

 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SnowflakeAnnons

Snowflake samlar och delar tillförlitlig Covid19-data

Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.
Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.

Coronapandemin har visat att vi behöver ta del av information på rätt sätt – från pålitliga källor, strukturerat och uppdaterat i realtid. Snowflake tar fasta på detta och samlar tillförlitlig data på sin Cloud Data Platform.

I Snowflakes Data Cloud Platform kan användaren skapa en ”single source of truth” med realtidsdata som samlats in från källor som WHO och John Hopkins-universitet. Data över antalet smittade i världen sammanställs på Snowflake Data Marketplace. Plattformen kan hjälpa företag och organisationer att fatta välgrundade beslut och bli mer datadrivna. 

– Datan är redan förberedd för analys när den ligger på vår plattform vilket gör informationen lätt att hantera. Den är även enkel att kombinera med sin egen data för att skapa en bättre bild över sin verksamhet, säger Sam Bäcknäs, Senior Sales Engineer på Snowflake i Sverige. 

Kombinerar datakällor för värdefull analys

Data över antalet smittade kombineras med data om befolkningstäthet och även geolokalisering. För globala bolag kan denna information vara avgörande vid planering kring när kontor och butiker på olika platser i världen ska öppna igen, eller för att förutse hur försäljningen kommer att påverkas i olika länder och regioner. Enligt Sam Bäcknäs är det just kombinationen av datakällor som möjliggör intressanta och värdefulla analyser. 

EXTERN LÄNK: Få tillgång till Covid19-data genom Snowflake Data Marketplace  

– Genom att binda ihop data på Snowflake Data Marketplace över antalet smittade med exempelvis befolkningstäthet och väderinformation kan man göra prediktioner om hur smittspridningen kommer utvecklas och var man borde satsa mer på förebyggande arbete, säger han och fortsätter:

– Jag ser även stor potential för ”data sharing” mellan olika sjukhus i Stockholmsregionen som exempel. Då skulle personalen kunna få information om lediga intensivvårdsplatser i realtid i en dashboard istället för genom telefonsamtal mellan sjukhusen. Detta är lättare att överblicka och innebär mindre belastning för personalen. 

EXTERN LÄNK: Nyfiken på Data Sharing? Läs mer här 

Molnlösning innebär många fördelar

Sam Bäcknäs menar att många företag och organisationer i dag sitter på värdefull data som kan kombineras och visualiseras för viktiga insikter om den egna verksamheten, och som de även kan sälja vidare. Genom att samla all data på Snowflakes plattform kan kunden dra nytta av alla fördelar med den skalbarhet och administrativa enkelhet som en molnlösning erbjuder. 

Fakta Snowflake
Snowflake är en helt molnbaserad data-plattform som finns på Azure, AWS och GCP och är skapad för framtidens datahantering. Produkten fungerar som ”software as a service” och möjliggör att kunder samlar sin värdefulla data på ett och samma ställe. Genom Snowflake Data Marketplace ges också möjligheten att sälja egna dataset som kan vara av intresse för andra bolag.
Läs mer på www.snowflake.com  

 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?