Utdelningsförbudet skadar företagandet

De företagsfientliga reaktionerna efter coronakrisen är häpnadsväckande. I stället borde vi slå vakt om den modell som växte fram på 1990-talet och som byggt välstånd och företag i världsklass, skriver Anders Börjesson och Malin Nordesjö från Tisenhult-gruppen AB.

Uppdaterad: 6 juli 2020, 11:17Publicerad: 24 juni 2020, 20:46

Debattredaktionen

Text

VILL SE UTDELNINGAR. Näringslivets utdelningar går i stor utsträckning till forskning och utveckling samt skapar utrymme för de nya satsningar som görs av entreprenörer inom den privata sektorn, skriver Anders Börjesson och Malin Nordesjö från Tisenhult-gruppen AB.

Under de snart femtio år som vi har drivit företag har Sverige förändrats från att vara en delvis korporativ ekonomi med stora exporterande industriföretag till ett näringsliv som är ett av världens mest internationellt integrerade. Stora stelbenta byråkratier har ersatts av en mångfald självständiga och flexibla företag i många olika storlekar.

Den utvecklingen kan inte tas för given. Vi påmindes om detta när vi läste Magnus Henreksons viktiga påpekande i Di den 13 juni att det under perioden 1950–1990 inte skapades några nya jobb i den privata sektorn. Den utvecklingen var inte hållbar. Det är den privata sektorn som måste stå för skatteintäkterna för att försörja vår offentliga sektor och ge resurser till välfärd och omsorg.

Under de tre regeringarna Bildt, Persson och Reinfeldt sänktes skattetrycket och förutsättningarna för entreprenörer och företagsbygge förbättrades kraftigt. Därtill har ett flertal liberaliseringar i samhället också bidragit till att skapa det fina företagsklimat vi har i dag.

Mellan 1993 och 2020 skapades 1,2 miljoner nya jobb netto i den privata sektorn, enligt Magnus Henrekson.

Den pågående pandemin har som alla vet inte bara medicinska och sociala konsekvenser. Den ställer också frågor kring samhällsekonomin och hur den ska komma i gång igen. En extrem penning- och finanspolitik i världens stora ekonomier bidrar till att hålla börshumöret uppe, men det får inte dölja de stora realekonomiska konsekvenser som utspelar sig: många företag går i konkurs, arbetslösheten stiger snabbt.

Som samhälle behöver vi lyckas återskapa lika många jobb och lönsamma sysslor som har gått förlorade (och helst ännu fler). Ingenting kan vara viktigare för den som bryr sig om den framtida välfärden.

Mot den bakgrunden är reaktionerna från svensk politik häpnadsväckande. Det framstår nu som viktigt från höger till vänster att företag ska stoppa utdelningar. Röster höjs nära och i regeringen om framtida kapitalskattehöjningar. Att arbetstagarna även fortsatt ska ha avgörande inflytande över vem som ska vara kvar när ett företag behöver dra ned verkar ha hög politisk prioritet.

Varför talar finansministern inte om hur viktigt entreprenörskapet är framåt, nu när en halv miljon nya jobb behöver skapas? Någon annan möjlig väg för att finansiera de utgifter och den skuld staten nu tvingas bygga upp finns ju inte. Höjda skatter på kapital och höga inkomster skulle bara minska möjligheterna att finansiera välfärden.

Det borde vara självklart men förtjänar att påpekas: När företag skapas och växer så ökar sysselsättningen och alla får det bättre.

I vår egen företagssfär har antalet medarbetare gått från knappa 200 personer år 1975 till cirka 10.000 i dag. Genom lönsamma och växande företag driver vi också på utvecklingen mot ett mer hållbart och jämlikt samhälle. Vi vill medverka till att denna positiva utveckling kan fortsätta.

En förutsättning är att entreprenörer och aktieägare kan få avkastning på sina satsningar. Därför är de negativa uppfattningar som hörs från många politiker i dag om att stoppa utdelningar från våra företag mycket skadliga.

Naturligtvis ska bolag som har hamnat i svårigheter på grund av Coronapandemin vara försiktiga med utdelningar. Men att allmänt bannlysa utdelningar är mycket skadligt för samhället.

Näringslivets utdelningar går i stor utsträckning till forskning och utveckling samt skapar utrymme för de nya satsningar som görs av entreprenörer inom den privata sektorn. Med det som bas kan nya fantastiska företag startas och utvecklas. Entreprenörer som etablerar starka varumärken på internationella marknader och bejakar behovet av hållbarhet och människors lika värde.

I Norden i dag har vi kanske världens bästa förutsättningar att utveckla företag – den modellen måste vi slå vakt om. Det handlar om välutbildad arbetskraft, stabil demokrati och ett skattesystem med goda möjligheter att bygga företag.

Det sistnämnda byggde politiken bort under 70- och 80-talen. Svensk politik får inte göra om det misstaget.

Anders Börjesson, ordförande i Tisenhult-gruppen, en familjeägd företagsgrupp med helägda onoterade bolag samt stort ägande i börsbolagen Addtech, Lagercrantz och Bergman & Beving

Malin Nordesjö, vd i Tisenhult-gruppen AB

Innehåll från EKNAnnons

Analytiker: ”Här finns ett guldläge för svenska leverantörer”

Publicerad:21 mars 2023, 13:03

André Lundvall, landriskanalytiker på EKN, Exportkreditnämnden pekar ut flera lovande marknader i Latinamerika – bland annat Peru.

Länder i den så kallade Stillahavsalliansen spelar en nyckelroll i den pågående gröna omställningen. Där finns även goda möjligheter för svenska exportbolag att ta ett kliv framåt.

Så kan du få hjälp att bankfinansiera din internationella satsning

Det menar André Lundvall, landriskanalytiker på EKN, Exportkreditnämnden. Han pekar ut flera lovande marknader i Latinamerika och de branscher som har särskilt mycket att hämta.

Hur tror du att svensk export till Latinamerika kommer att utvecklas de kommande åren?

– Just nu är den globala konjunkturen vad den är. Vi har sett en årslång nedgång i tillväxten och det påverkar alla regioner världen över. Trots det finns potential för Latinamerika att utvecklas starkt de kommande åren och bli en spännande partner för svensk export.

Vad beror det på?

– De latinamerikanska ekonomierna är i mångt och mycket beroende av råvarupriser. Nu kan man vänta sig att råvarupriserna är fortsatt höga ett par år framåt och det är positivt. Marknaderna här kan också få ett lyft av trenden mot ökad regionalisering, i och med att de nu kan locka företag från USA som tidigare har haft produktion i exempelvis Kina.

Vilka marknader kan vara intressanta om man vill börja exportera till Latinamerika?

– I dag mottar Brasilien en tredjedel av den svenska exporten till Latinamerika, men jag tycker att man kan ta avstamp i den så kallade Stillahavsalliansen som består av Mexiko, Peru, Colombia och Chile. Likt Sverige är de mindre ekonomier i en global värld. De är därför handelsfrämjande och relativt öppna ekonomier.

Finns det någon bubblare med hög potential bland marknaderna i regionen?

– Ecuador är den marknad i regionen som har har vuxit mest för EKN i procentuella termer de senaste åren. Svenska företag exporterar bland annat kartong och papper till deras livsmedelsindustri som blir förpackningar till bananer, blommor, skaldjur och så vidare. Ecuador har egentligen ett svagt makroekonomiskt ramverk och en affärsmiljö med förbättringspotential, men de affärer som EKN stöttar fungerar mycket bra. Troligtvis är det kopplat till att de svenska bolagens kunder exporterar produkterna vidare till omvärlden och därför är oberoende av den svagare inhemska marknaden.

För vilka svenska branscher kan Latinamerika vara särskilt intressant?

– Bolag inom gruvindustrin och deras underleverantörer har mycket att hämta här. Latinamerika har nämligen mycket stora reserver av nyckelråvaror kopplade till den pågående gröna omställningen – Chile och Peru sitter exempelvis på 60 procent av jordens kopparreserver. I detta finns ett guldläge för svenska leverantörer till gruvsektorn som har expertis inom hållbar gruvteknik. De kan bidra till att driva omställningen på sätt som är hållbara för både klimatet och för dem som berörs av gruvverksamheten på plats.

De senaste åren har vi sett gott om svajande valutakurser. Kan det komma att påverka den svenska exporten till Latinamerika?

– Ja, i alla fall indirekt. Dollarn har stärkts ordentligt sedan början av 2020 och den brasilianska realen har till exempel försvagats med 30 procent mot den. Eftersom utländska affärer regelmässigt görs i dollar eller euro – och mycket görs på avbetalning – har utvecklingen varit väldigt kostsam för lokala importörer. Framåt tror jag att allt fler köpare kommer att efterfråga finansiering i lokal valuta för att undvika en liknande situation. Det är något som EKN kan hjälpa exportörer med att erbjuda, vilket kan göra det än mer attraktivt att välja svenska leverantörer.

Finansiera nästa steg på din tillväxtresa med EKN:s garantier