Annons

Utdelningsförbudet skadar företagandet

De företagsfientliga reaktionerna efter coronakrisen är häpnadsväckande. I stället borde vi slå vakt om den modell som växte fram på 1990-talet och som byggt välstånd och företag i världsklass, skriver Anders Börjesson och Malin Nordesjö från Tisenhult-gruppen AB.

VILL SE UTDELNINGAR. Näringslivets utdelningar går i stor utsträckning till forskning och utveckling samt skapar utrymme för de nya satsningar som görs av entreprenörer inom den privata sektorn, skriver Anders Börjesson och Malin Nordesjö från Tisenhult-gruppen AB.
VILL SE UTDELNINGAR. Näringslivets utdelningar går i stor utsträckning till forskning och utveckling samt skapar utrymme för de nya satsningar som görs av entreprenörer inom den privata sektorn, skriver Anders Börjesson och Malin Nordesjö från Tisenhult-gruppen AB.

Under de snart femtio år som vi har drivit företag har Sverige förändrats från att vara en delvis korporativ ekonomi med stora exporterande industriföretag till ett näringsliv som är ett av världens mest internationellt integrerade. Stora stelbenta byråkratier har ersatts av en mångfald självständiga och flexibla företag i många olika storlekar.

Den utvecklingen kan inte tas för given. Vi påmindes om detta när vi läste Magnus Henreksons viktiga påpekande i Di den 13 juni att det under perioden 1950–1990 inte skapades några nya jobb i den privata sektorn. Den utvecklingen var inte hållbar. Det är den privata sektorn som måste stå för skatteintäkterna för att försörja vår offentliga sektor och ge resurser till välfärd och omsorg.

Under de tre regeringarna Bildt, Persson och Reinfeldt sänktes skattetrycket och förutsättningarna för entreprenörer och företagsbygge förbättrades kraftigt. Därtill har ett flertal liberaliseringar i samhället också bidragit till att skapa det fina företagsklimat vi har i dag.

Mellan 1993 och 2020 skapades 1,2 miljoner nya jobb netto i den privata sektorn, enligt Magnus Henrekson.

Den pågående pandemin har som alla vet inte bara medicinska och sociala konsekvenser. Den ställer också frågor kring samhällsekonomin och hur den ska komma i gång igen. En extrem penning- och finanspolitik i världens stora ekonomier bidrar till att hålla börshumöret uppe, men det får inte dölja de stora realekonomiska konsekvenser som utspelar sig: många företag går i konkurs, arbetslösheten stiger snabbt.

Som samhälle behöver vi lyckas återskapa lika många jobb och lönsamma sysslor som har gått förlorade (och helst ännu fler). Ingenting kan vara viktigare för den som bryr sig om den framtida välfärden.

Mot den bakgrunden är reaktionerna från svensk politik häpnadsväckande. Det framstår nu som viktigt från höger till vänster att företag ska stoppa utdelningar. Röster höjs nära och i regeringen om framtida kapitalskattehöjningar. Att arbetstagarna även fortsatt ska ha avgörande inflytande över vem som ska vara kvar när ett företag behöver dra ned verkar ha hög politisk prioritet.

Varför talar finansministern inte om hur viktigt entreprenörskapet är framåt, nu när en halv miljon nya jobb behöver skapas? Någon annan möjlig väg för att finansiera de utgifter och den skuld staten nu tvingas bygga upp finns ju inte. Höjda skatter på kapital och höga inkomster skulle bara minska möjligheterna att finansiera välfärden.

Det borde vara självklart men förtjänar att påpekas: När företag skapas och växer så ökar sysselsättningen och alla får det bättre.

I vår egen företagssfär har antalet medarbetare gått från knappa 200 personer år 1975 till cirka 10.000 i dag. Genom lönsamma och växande företag driver vi också på utvecklingen mot ett mer hållbart och jämlikt samhälle. Vi vill medverka till att denna positiva utveckling kan fortsätta.

En förutsättning är att entreprenörer och aktieägare kan få avkastning på sina satsningar. Därför är de negativa uppfattningar som hörs från många politiker i dag om att stoppa utdelningar från våra företag mycket skadliga.

Naturligtvis ska bolag som har hamnat i svårigheter på grund av Coronapandemin vara försiktiga med utdelningar. Men att allmänt bannlysa utdelningar är mycket skadligt för samhället.

Näringslivets utdelningar går i stor utsträckning till forskning och utveckling samt skapar utrymme för de nya satsningar som görs av entreprenörer inom den privata sektorn. Med det som bas kan nya fantastiska företag startas och utvecklas. Entreprenörer som etablerar starka varumärken på internationella marknader och bejakar behovet av hållbarhet och människors lika värde.

I Norden i dag har vi kanske världens bästa förutsättningar att utveckla företag – den modellen måste vi slå vakt om. Det handlar om välutbildad arbetskraft, stabil demokrati och ett skattesystem med goda möjligheter att bygga företag.

Det sistnämnda byggde politiken bort under 70- och 80-talen. Svensk politik får inte göra om det misstaget.

Anders Börjesson, ordförande i Tisenhult-gruppen, en familjeägd företagsgrupp med helägda onoterade bolag samt stort ägande i börsbolagen Addtech, Lagercrantz och Bergman & Beving 

Malin Nordesjö, vd i Tisenhult-gruppen AB


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från XintelaAnnons

Bättre behandlingsmetoder med cellmarkör

Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.
Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.Foto:Ola Torkelsson

Med en patentskyddad markörteknologi för stamceller och en egen produktionsanläggning är Xintela en spelare inom cellterapifältet att räkna med. Nu satsar de även på att ta fram en ny behandlingsmetod för aggressiv bröstcancer.

Xintela utvecklar behandlingar inom områden där behovet av ny innovation är stort – artros, covid-19 och aggressiva cancerformer. Utvecklingsarbetet grundar sig i företagets markörteknologi Xinmark, där specifika cellyteproteiner fungerar som målmolekyler på stamceller och cancerceller.  

Från start har Xintela fokuserat på stamcellsterapi för artrospatienter. Genom prekliniska studier på hästar har bolaget visat att stamceller som tagits fram med hjälp av markören kan bromsa utveckling av artros hos hästar efter n ledbroskskada. 

EXTERN LÄNK: Inbjudan till Xintelas emission 

Unik markörteknologi

– Vi är inte ensamma om att arbeta med stamceller, men vår teknologi gör oss verkligen unika. Med våra markörer kan vi sortera ut stamceller från exempelvis fettvävnad och få fram en homogen stamcellspreparation av hög kvalitet som sedan expanderas i stora mängder, säger Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela. 

Xintela har en egen GMP-förberedd produktionsanläggning för att tillverka sina stamcellsprodukter för kliniska studier. Nu inväntar företaget ett tillstånd för att producera den första produkten Xstem-Oa och inleda kliniska studier på artrospatienter.  

Markörteknologin Xinmark kan också användas för att detektera vissa aggressiva cancerceller och rikta behandlande antikroppar till dessa. Xintela fokuserar sedan tidigare på den aggressiva hjärntumören glioblastom, och nyligen presenterade företaget att nästa fokusområde blir trippelnegativ bröstcancer, även den en mycket aggressiv cancerform med dålig prognos. 

Nya indikationer möter stora medicinska behov

– Plattformen Xinmark ger oss möjlighet att bredda verksamheten till nya utvecklingsområden. Därför har vi nu lagt till trippelaggressiv bröstcancer och även inlett en preklinisk studie av våra stamceller som behandling för Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), en svår lungkomplikation som drabbar vissa covid-19-patienter, säger Evy Lundgren-Åkerlund.

Nu hoppas hon kunna landa samarbeten med strategiska partners inom bolagets verksamhetsområden för att ytterligare stärka Xintelas plats på marknaden. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Xintelas satsning på en ny behandling av aggressiv bröstcancer 

Fakta Xintela
Xintela är ett biomediciniskt bolag verksamt inom regenerativ medicin och cancer. Med sin patentskyddade markörteknologi utvecklar företaget nya behandlingsmetoder för exempelvis artros och hjärntumörer. www.xintela.se 

Mer från Xintela

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xintela och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?