1515

USA kan inte isolera Kina

DEBATT. Relationerna mellan USA och Kina håller på att stöpas om i grunden. De ekonomiska och säkerhetspolitiska konsekvenserna lär bli omfattande och Sverige gör klokt i att följa utvecklingen noggrant, skriver Zebulon Carlander, säkerhetspolitisk sekreterare på Fria Moderata Studentförbundet.

När Jimmy Carter och Deng Xiaoping i januari 1979 undertecknade det diplomatiska avtal som normaliserade relationen mellan USA och Kina, innebar det realpolitikens triumf över ideologierna.

Sedan dess har relationerna pendlat mellan samarbete och konkurrens, men i stort har USA sponsrat Kinas integration i den globala ekonomin, med förhoppningen att detta skulle ge upphov till liberala reformer också på det inrikespolitiska planet.

Valet av Donald Trump har inneburit en omstöpning av ländernas relationer. Under sin valkampanj fokuserade Trump på USA:s handelsunderskott gentemot Kina, något som han svor att ändra med hjälp av tullar och andra medel. Men den förväntade sammandrabbningen mellan Trump och Kinas president Xi Jinping uteblev.

Kineserna var snabba med att etablera kontakter med Trumps innersta krets, bland annat svärsonen och rådgivaren Jared Kushner, och det första mötet mellan presidenterna gick bra. En arbetsgrupp för att hantera handelsfrågan bildades och Kina lovade även att understödja USA i ansträngningarna att isolera Nordkorea.

Men samförståndet mellan USA och Kina hade alltid ett bäst-före-datum. Resultaten från de handelspolitiska överläggningarna var för små och de motsatta säkerhetsintressena för stora.

Med tanke på Trumps svårigheter att verkställa sitt utrikespolitiska program på de flesta områden, är det slående hur obehindrat han har förändrat dynamiken mellan USA och Kina. Det beror på att det länge har funnits ett latent stöd i kongressen, byråkratin och delar av näringslivet för en hårdare linje.

USA:s försvarsdepartement har börjat en långsam men beslutsam kursändring och i de nya nationella säkerhets- och försvarsstrategierna beskrivs Kina nu som ett hot mot amerikanska intressen.

Det finns två distinkta spår i USA:s nya Kinapolitik – ett handelspolitiskt och ett säkerhetspolitiskt. På handelsfronten drivs en tuff linje för att tvinga Peking att godkänna gynnsammare handelsvillkor för amerikanska företag, att upphöra med industrispionage och att sluta tvinga företag att överlämna känslig teknologi. Om trenden tidigare var ökande ekonomiska utbyten mellan USA och Kina är målet nu det motsatta. Man vill minska exponeringen till Kinas ekonomi i viktiga strategiska sektorer.

Målet är att flytta tillbaka produktion till Nordamerika, att begränsa kinesiska företags möjligheter för investeringar i USA, och tvinga Peking till att förändra stora delar av sin statskapitalistiska handels- och industripolitik.

Därtill har USA implementerat sanktioner mot Kina för inköp av rysk försvarsmateriel, åtalat kinesiska agenter för industrispionage, och genomfört flera operationer med krigsfartyg i Sydkinesiska havet för att hävda rätten för fri passage.

Det pågår för närvarande en debatt om hur den nya epoken i relationen mellan länderna ska karakteriseras. En vanlig referens är det kalla kriget, men den analogin vilseleder mer än den upplyser.

Kalla kriget präglades av ett betydligt mer påtagligt hot om kärnvapenkrig. Därtill hade USA och Sovjetunionen knappt något ekonomiskt utbyte. Även om USA strävar efter att minska handelsutbytet med Kina förblir det ekonomiska beroendeförhållandet länderna emellan enormt.

Det gäller även Stillahavsregionen i stort. Under kalla kriget skedde en uppdelning mellan väst- och östblocken. En liknande ordning är svår att föreställa sig i Asien. Stater som Australien och Sydkorea vill inte behöva välja sida.

Trumps Kinapolitik undermineras av presidentens unilaterala impulser. Att överge handelsavtalet TPP, som hade förhandlats fram av Barack Obama, var ett stort strategiskt misstag, liksom benägenheten att söka handelspolitiska konflikter med EU och Japan.

I Kina har man sedan flera år tillbaka gjort strategiska investeringar för att minska sårbarheten gentemot USA. ”One Belt, One Road”-initiativet, som lanserades för snart sex år sedan, syftar till att minska Kinas försörjningsberoende av havsfarleder som patrulleras av den amerikanska flottan.

Den nya, spända relationen mellan USA och Kina kommer att forma det här århundradet. Hela världen – inte minst Sverige och Europa – gör bäst i att följa utvecklingen noggrant.

Zebulon Carlander, försvars- och säkerhetspolitisk sekreterare på Fria Moderata Studentförbundet


Innehåll från SeavusAnnons

8 tips för en smidig migration till Atlassian Cloud

Många känner redan till det faktum att Atlassian slutade att sälja sina lokala licenser från och med februari 2021.

Om ni använder några Atlassian-verktyg med hosting så innebär det alltså att ni kan behöva byta till molnet snart. Oavsett storleken på er organisation så kan migrationsprocessen till Atlassian Cloud verka komplicerad och till och med läskig i vissa fall. 

Med rätt strategi, planering och utvärdering kan dock migrationen till molnet bli stressfri och utan driftstörningar. 

Som en auktoriserad Atlassian Enterprise Gold Solution-partner har Seavus certifierade ingenjörer kunskap och insikter om vad ni måste tänka på och förbereda för innan ni påbörjar migrationsprocessen, samt hur ni drar nytta av den.

Här kommer några av de bästa tipsen från Seavus experter, och ni bör vara uppmärksamma på dem när ni migrerar till Atlassian Cloud:

1.  Kolla upp juridiska problem med datalagring

Det första ni måste göra är att kolla upp eventuella juridiska problem som kan uppstå i samband med koppling till datalagring i Atlassian Cloud. Det är väldigt viktigt att tackla och lösa alla dessa problem innan ni börjar planera migrationsprocessen. Detta gör att ni kan vara säkra på att ni faktiskt kan byta till molnet innan ni påbörjar de förberedande aktiviteterna.

2. Informera användare om den kommande migrationen

Eftersom Atlassians verktyg oftast används på daglig basis är det av yttersta vikt att man informerar alla användare om den kommande migrationen och förbereder dem på de associerade förändringarna. Ni måste informera alla intressenter och användare att en migration till molnet planeras och vad de kan vänta sig av processen. Det ger dem tid att vänja sig vid tanken och förbereda sig på de kommande förändringarna. Vidare kommer detta även förbereda dem på UAT-delen.

3. Utvärdera er Atlassian-produkts tillgänglighet i molnet

Det är rekommenderat att öronmärka lite tid åt att utvärdera alla appar ni använder ovanpå Atlassian-produkterna och kontrollera deras tillgänglighet i molnet. Om något tillägg inte är tillgängligt så måste ni kolla upp och planera andra alternativ.

4. Bestäm användarautentisering 

När det kommer till autentisering av användare så måste ni slå fast önskad användarautentisering för molnet. Om SSO (single-sign-on) behövs måste molnsidan ställas in för det.

5. Planera användarmigration

En av sakerna ni måste vara uppmärksamma på är att bestämma hur ni ska migrera användare samt bekräfta migrationsvägen för användarna.

6. Välj rätt migrationsmetod

Ni måste se till att välja rätt migrationsmetod baserat på produkterna ni migrerar och huruvida ni redan har något på molnsidan.

7. Glöm inte att köra en testmigration

När ni migrerar till molnet är det viktigt att köra minst en testmigration efter vilken ett UAT genomförs.

8. Följ alla ändringar

Att migrera till molnet är en process, och därför är det fördelaktigt att ha en plats där man följer all relevant information. Vidare ska ni ta fram en steg för steg-bok för er test- och produktionsmigration.

Som ni redan vet är planering nyckeln till framgång vid migration till molnet. Om ni vill lära er mer om hur man gör denna process smidig, kostnadseffektiv och mindre tidskrävande så ska ni ansluta er till oss vid Atlassian Clould-workshop: Hur man förbereder en framgångsrik molnmigration 

Mer från Seavus

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Seavus och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?