1515

USA-böter hotar sänka Danske Bank

DEBATT. Svenska banker behöver etablera lika starka interna kontrollmekanismer som de amerikanska och EU måste inrätta en gemensam institution för att bekämpa penningtvätt, skriver Anders Åslund, professor vid Georgetown och författare till den kommande boken ”Russia’s crony capitalism: The path from market economy to kleptocracy.”

HÅRDA TAG. Barack Obama och JP Morgans chef Jamie Dimon 2009. Efter finanskrisen 2008 har USA höjt bötesbeloppen för penningtvätt. Givet hur oförutsägbara de amerikanska böterna är, vore det inte förvånande om Danske Bank ålades sådana böter att den drivs i obestånd, skriver Anders Åslund.
HÅRDA TAG. Barack Obama och JP Morgans chef Jamie Dimon 2009. Efter finanskrisen 2008 har USA höjt bötesbeloppen för penningtvätt. Givet hur oförutsägbara de amerikanska böterna är, vore det inte förvånande om Danske Bank ålades sådana böter att den drivs i obestånd, skriver Anders Åslund.Foto:Charles Dharapak

Tills nyligen uppfattades penningtvätt som ett problem med små och svaga banker i Baltikum. Interna kontroller uppfattades inte sällan av internationella banker som onödig byråkrati. Men efter att Danske Bank DANSKE 0% Dagens utveckling -avslöjandet och nu anklagelserna mot Swedbank SWED A 0% Dagens utveckling och Nordea, har problemet fått helt andra dimensioner.

Aktiemarknaderna har insett problemets vidd. Danske Banks aktievärde har halverats och flera andra bankers värde har reducerats med en femtedel. Det kan bli mycket värre.

Penningtvätt negligerades fram till terroristattackerna i New York och Washington den 11 september 2001, då USA vaknade till liv och kongressen antog den stränga Patriot Act. Lagen fokuserade på terroristfinansiering, men den minimerade snabbt penningtvätt i hela det amerikanska banksystemet genom skyhöga böter.

Efter finanskrisen 2008 blev de amerikanska böterna riktigt avskräckande. I februari 2009 tvingades UBS betala 780 miljoner dollar i böter för att ha underlättat skatteflykt. Wegelin, Schweiz äldsta bank, tvingades stänga 2013, efter att USA åtalat banken för att ha underlättat skatteflykt.

Den riktiga rysaren ägde rum 2015, då BNP Paribas tvingades betala rekordhöga 8,9 miljarder dollar i böter för att ha brutit mot amerikanska sanktioner.

I februari förra året förbjöd det amerikanska finansministeriet amerikanska institutioner att ha kontakt med den tredje största lettiska banken ABLV, som tvingades stänga.

Totalt betalade internationella banker med verksamhet i USA 230 miljarder dollar i böter till olika amerikanska myndigheter för allehanda brott mellan 2009 och 2014. Amerikanska bankchefer är nu livrädda för böter och har därför infört strikt intern kontroll. Det kostar bankerna miljarder varje år och är mycket omständligt, men böterna har minskat.

Dollarn står för nästan två tredjedelar av alla världens internationella transaktioner och reserver och varje dollar passerar genom de stora bankerna i New York. Därför gäller amerikansk rätt och de europeiska bankerna behöver anpassa sig till de amerikanska reglerna.

Givet hur amerikanska och schweiziska banker bestraffats och hur oförutsägbara böterna är, vore det inte förvånande om Danske Bank ålades sådana böter att den drivs i obestånd.

Samtidigt har det amerikanska systemet svagheter. Medan bankväsendet är väl reglerat, tillåter USA hundratusentals anonyma skalbolag. De registreras vanligen i den gamla svenskkolonin i Wilmington, Delaware. Därtill står bolag på Caymanöarna för 1 763 miljarder dollar i investeringar i amerikanska värdepapper.

Vem som äger dessa vet ingen utom ägarna. Hela fastighetssektorn har exkluderats från Patriot Act, vilket har lett till en ohejdad och synbarligen legal penningtvätt i den amerikanska fastighetsbranschen. Detta verkar också ha varit Donald Trumps viktigaste affärsidé i det civila. Även USA överväger nu att kräva att de egentliga ägarna till alla företag avslöjas, men det är en stor politisk strid som ännu är i sin linda.

I EU håller det lyckligtvis på att bli mycket lättare att kontrollera olagligheterna, tack vare det femte direktivet mot penningtvätt som antogs i juni förra året. Det kräver att alla faktiska ägare av företag och andra tillgångar i ett europeiskt land deklareras öppet. Då blir det vida enklare och billigare för europeiska banker att känna sina kunder.

Men det räcker inte. Det är dags för EU att inrätta en ny gemensam bankinspektion för penningtvätt med samma resurser som det amerikanska finansministeriet avsätter.

Anders Åslund, senior fellow vid Atlantic Council i Washington, adjungerad professor vid Georgetown University och författare till den kommande boken ”Russia’s crony capitalism: The path from market economy to kleptocracy


Innehåll från PayerAnnons

Returpack väljer Payer för en ny digital utbetalningslösning för pantpengar

Returpack har valt betalningsbolaget Payers plattform för att ta in pantsystemet i en ny och digital era. 

Den nya digitala utbetalningslösningen börjar nu rullas ut på Returpacks egna storpantarautomater, Pantamera Express, i hela landet.

Sedan 1980-talet har svenskarna vallfärdat till landets pantmaskiner för att lämna in sina burkar och flaskor. Returpack är företaget som införde pantsystemet och bolaget hanterar nu över 2 miljarder burkar och flaskor varje år.

Returpack valde 2019 Payer som partner att digitalisera pantsystemets utbetalningslösning av pantpengar och bolaget har nu utvecklat den tekniska plattformen som gör det möjligt att starta tester och utrullning över hela landet.

Utbetalning till bankkontot

88% av alla flaskor och burkar som säljs i Sverige i dag pantas och materialåtervinns genom Returpacks pantsystem.

Returpack jobbar med att ständigt utveckla systemet för att förenkla och öka tillgängligheten för pantaren. Att kunna betala ut pant på fler sätt än via det traditionella pantkvittot är ett av förnyelseområdena. Den digitala överföringen direkt till det egna bankkontot ger en smidig lösning och följer digitaliseringsutvecklingen i samhället. 

Returpack har implementerat denna lösning i de egenägda storpantarautomaterna,  Pantamera Express. Ett test ihop med dagligvaruhandeln planeras och därefter tas beslut om vidare implementeringar.

– Pantamera Express-automaterna är en viktig del i vårt utvecklingsarbete kring framtidens pantsystem. Här har vi haft möjlighet att testa en ny digitaliserad utbetalningslösning i stor skala och kan nu erbjuda en säker, enkel och smidig tjänst för överföring av pantpengar direkt in på bankkontot, säger Carita Classon, produktchef på Returpack/Pantamera.

Internet-of-things – kommunikation mellan pantmaskin och mobilapp

Payer valdes för att utveckla motorn, en digital betalningslösning direkt till konsumentens bankkonto. Lösningen fungerar i en kombination mellan pantmaskinen, molnet och en mobilapp. Den nya Pantamera-appen är tillgänglig för både iOS och Android. Redan efter två månader har appen laddats ned 20 000 gånger.

Innan appen kan användas första gången kopplas bankkontot genom Mobilt Bank-ID av användaren. Det är en process som tar mindre än 1 minut att genomföra. Efter att pantaren hällt i sina burkar och PET-flaskor i Pantamera Express, skannar pantaren en QR-kod med mobilappen för att slutföra transaktionen.

I den första fasen av utrullningen ingick Returpacks 57 egenägda storpantarautomater, Pantamera Express. Dessa står utplacerade på större återvinningscentraler över hela landet. Under 2020 pantades 90 miljoner förpackningar via Pantamera Express.

Under pilotfasen har över 25% av användarna valt den digitala lösningen. Det är något som Returpack tror kommer öka snabbt ju fler svenskar som känner till appen. Den digitala lösningen är ett komplement till papperskvittot som kommer finnas kvar.

– Payer har varit mycket lyhörda för våra önskemål och vi har hela tiden känt oss trygga med att dom levererat en stabil och säker lösning för vårt digitala genombrott, säger Henric Oscarsson, Utvecklingsansvarig på Returpack/Pantamera.

– Vi på Payer är otroligt stolta över att vi fick förtroendet att utveckla nästa generations utbetalningslösning i det svenska pantsystemet. Ett system som alla svenskar har en relation till och bidrar till. Förutom att det är smidigt för konsumenten att få pengarna direkt på kontot, när man pantar, säger Peder Berge, vd och grundare av Payer.

Klicka här för att läsa mer om samarbetet mellan Returpack och Payer 

Mer från Payer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Payer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?