ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Upprop: Den ökade regelbördan är ett hot mot företagen

  • FEL HÅLL. 29 procent av tillfrågade företagare upplever att det har blivit krångligare att följa statliga regler jämfört med för ett år sedan, medan endast 2 procent anser att det har blivit enklare. Det är ett underbetyg, skriver artikelförfattarna, som kräver att näringsminister Ibrahim Baylan (bilden) tar tag i frågan. Foto: Lisa Johansson /TT

DEBATT. I dag träffar näringsminister Ibrahim Baylan (S) OECD för att ta del av Sveriges resultat i flaggskeppsrapporten Regulatory Policy Outlook. Det är ingen munter läsning och vi uppmanar nu regeringen att bjuda in till konkreta samtal om hur vi får bukt med det skenande regelkrånglet, skriver 22 näringslivsföreträdare.

Ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv är av avgörande betydelse för tillväxt och välstånd i Sverige. Med rätt förutsättningar och långsiktighet kan företagen möta de utmaningar och möjligheter som globaliseringen, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen innebär. 

Ett av de största hindren för ett konkurrenskraftigt företagsklimat i Sverige just nu är den kraftigt ökade regelbördan och ineffektiviteten i de regelverk som omgärdar företagandet i Sverige. 

Vidare hamnar regelförbättring är alltid topp tre av de frågor som företagen pekar ut som de största tillväxthindren.  Det är med andra ord ett område som måste finnas med om man vill bedriva en seriös näringspolitik. 

På inbjudan av Näringslivets Regelnämnd NNR besöker i dag OECD Sverige och träffar den svenska näringsministern för att redogöra för de svenska resultaten i sin undersökning Regulatory Policy Outlook 2018. 

Undersökningen, som handlar om arbetet med regelförbättring och styrning i samtliga OECD-länder och EU, visar att Sverige halkar efter i regelförbättringsarbetet och att inga förbättringar skett sedan förra undersökningen 2015. 

I Sverige har regelbördan för företagen över tid ökat explosionsartat. Tillväxtverkets mätningar visar att företagens administrativa kostnader har ökat (netto) med sex miljarder kronor på fem år. 

Under åren 2016 och 2017 uppgick den sammanlagda nettoökningen av företagens totala kostnader till följd av nya och förändrade regelverk till tio miljarder kronor. 29 procent av tillfrågade företagare upplever dessutom att det har blivit krångligare att följa statliga regler jämfört med för ett år sedan. 

Som jämförelse kan vi nämna att endast 2 procent anser att det har blivit enklare (NNR/SKOP 2018). Detta är ett underbetyg. 

Regelrådets granskningar visar att en stor del av konsekvensutredningarna beträffande förslag till nya eller förändrade företagsregler håller låg kvalitet. 

Samtidigt konstaterar ESO i sin rapport ”Tänk efter före” om samhällsekonomiska analyser från 2018, att den svenska regeringen valt att ställa sig vid sidan av det utvecklingsarbete för metodutveckling och implementering av samhällsekonomiska konsekvensanalyser som EU och OECD driver. 

Många företag upplever också en överimplementering eller annorlunda tillämpning av EU:s regelverk i Sverige jämfört med hur det är i andra länder. Detta leder till ökade kostnader och i förlängningen dyrare produkter och tjänster. 

Undertecknade har genom Näringslivets Regelnämnd NNR presenterat flera konkreta regelförbättringsförslag på systemnivå för regeringen, som skulle förbättra företagsklimatet och främja svensk tillväxt och därmed konkurrenskraft. 

Dessa berör bland annat principer om kostnadseffektivitet vid regelgivning, systematisk utvärdering av regelverk, komplettering och återremittering av bristfälliga konsekvensutredningar, tidiga samråd med näringslivet och tydliggörande av överimplementering vid genomförande av EU-lagstiftning. 

Vidare bör regeringen ta fram mål för minskning av regelbördan och skapa en process för att förenkla och förbättra befintliga regler. 

Därtill har vi också tagit fram 72 konkreta regelförbättringsförslag av befintlig lagstiftning inom 17 olika områden och föreslagit hur myndigheterna kan involveras i regelförbättringsarbetet genom skrivningar i regleringsbreven.

Vi uppmanar nu regeringen att bjuda in näringslivet till samtal om hur vi ska kunna vända det skenande regelkrånglet. 

Vi behöver diskutera vilka åtgärder och förslag som näringslivet och OECD lämnat som regeringen kan och vill ta tag i först och skapa ett forum för återkommande dialog mellan regeringens ministrar och näringslivet i denna fråga. Det är med andra ord dags för konkret handling och prioritering av regelförbättringsfrågan. 

På så vis kan vi skapa konkurrenskraftiga och förutsägbara regelverk och bli ett ännu mer attraktivt land för företagande, kompetens och investeringar. 

Anna-Karin Hatt, vd Almega

Reinhold Lennebo, vd Fastighetsägarna Sverige

Lars Zacharoff, vd Finansbolagens Förening

Fredrik Nordström, vd Fondbolagens Förening 

Günther Mårder, vd Företagarna

Palle Borgström, ordförande Lantbrukarnas Riksförbund

Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen

Andrea Femrell, vd Näringslivets Regelnämnd NNR

Peter Thörn, ordförande Småföretagarnas Riksförbund

Andreas Hatzigeorgiou, vd Stockholms Handelskammare

Isabella de Feudis, vd SVCA

Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel

Karin Johansson, vd Svensk Handel

Joakim Norlén, vd Svensk Industriförening

Hans Lindberg, vd Svenska Bankföreningen

Urban Funered, vd Svenska Fondhandlareföreningen

Ulf Svahn, vd Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet

Caroline af Ugglas, vice vd Svenskt Näringsliv

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier

Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen

Mattias Dahl, vd Transportföretagen

Jonas Siljhammar, vd Visita

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies