Det väntar tuffa ekonomiska tider för Sveriges kommuner.
Bristen på kompetenta medarbetare i välfärden börjar bli akut och andelen som behöver välfärdstjänsterna växer.
Det politiska receptet för dagen tycks vara ökade statsbidrag och mer omfördelning mellan kommunerna. Men sådana åtgärder slår även mot de kommuner som i dag håller sin budget. Långsiktigt hållbara sätt att stärka den kommunala ekonomin, som undviker besparingar inom välfärden, behövs.
Ett sätt är att konkurrensutsätta kommunal verksamhet. Det öppnar för effektiviseringar, innovationer, bättre lokalt företagsklimat och fler valmöjligheter för medborgarna.
En genomsnittskommun upphandlade förra året verksamhet från privata företag motsvarande 8,8 procent av den totala omsättningen. Men variationen är stor. Enköping upphandlade 15,9 procent, Falkenberg 17,4 och Haninge 23,6. Mest upphandlade Täby, där 41,9 procent av verksamheten köps från privata leverantörer.
Av de 117 kommuner som beräknas gå med underskott i år upphandlade samtidigt hela 90 under det nationella snittet på 8,8 procent. Av dessa låg 38 kommuner under fem procent.
Lagen om valfrihetssystem (LOV) är en upphandlingsform som kommuner använder i omsorgen, främst inom hemtjänst. Bland kommuner som beräknas gå med överskott eller göra ett nollresultat 2019 tillämpar 64 procent LOV. Bland underskottskommunerna är siffran 44 procent. Av de 90 underskottskommuner som låg under upphandlingssnittet har bara 31 infört LOV.
Med andra ord är upphandlingspotentialen bland dessa kommuner stor. När deras ekonomier saneras måste konkurrensutsättning av den kommunala verksamheten vara en högt prioriterad åtgärd.
Flera av kommunerna är små och ligger i glesbygd. Ofta anges detta som förklaring till att de avstår från upphandling, att marknaden skulle saknas. Men mindre kommuner som Älvkarleby, Årjäng, Mora och Gotland ligger alla en bra bit över upphandlingssnittet.
Nationella insatser krävs nu för att underskottskommunerna ska börja utnyttja upphandling för att få ordning på ekonomin.
Små kommuner med en liten och kanske oerfaren inköpsorganisation måste stimuleras att använda verktyg som redan finns som kan underlätta upphandling, bland annat möjligheten att samverka med grannkommuner.
När fler vill upphandla behövs fler företag som vill och kan leverera. Trenden i dag går åt fel håll, och det måste därför göras attraktivare för både svenska och utländska företag att lägga anbud. Till exempel skulle upphandlingsdokument på engelska underlätta betydligt för företag i länder nära oss att vara med i konkurrensen.
Kommunerna måste också få hjälp att ställa rätt kvalitetskrav och hitta effektiva metoder att följa upp kvaliteten. De som av ideologiska skäl anser att verksamheten bör skötas internt tror ofta att kvalitetskontrollen måste bli både svår och dyr.
LOV, Lagen om valfrihetssystem, måste uppgraderas. För att det ska bli intressant för företag att delta i LOV måste det bli lättare för kunderna att jämföra kvaliteten hos utförarna, och förutsättningarna måste vara likvärdiga för de privata och den kommunala utföraren.
Dessa insatser bygger fortfarande på frivillighet från kommunernas sida. Men när de ekonomiska problemen är så omfattande är det inte längre en fråga vi kan lämna till det kommunala självstyret att hantera, utan staten måste agera. Annars får vi alla vara med och betala notan.
Håkan Tenelius, fd näringspolitisk chef Vårdföretagarna
Stefan Holm, fd näringspolitisk expert Almega
