Upp till kamp mot den lilla ekonomiska eliten

De verkliga skiljelinjerna i svensk politik handlar inte om invandring eller kamp mot brotten. De handlar om förmågan att ta ansvar, att bekämpa den ekonomiska elitens maktambitioner och att driva rättvisereformer, skriver DANIEL FÄRM, vd och politisk redaktör för Aktuellt i Politiken (S).

SEGER. Kritik mot den rika elitens växande makt samt ambitiösa rättvisereformer kan bli ett vinnarkoncept för ett socialdemokratiskt lett regeringsalternativ i valet 2022.
SEGER. Kritik mot den rika elitens växande makt samt ambitiösa rättvisereformer kan bli ett vinnarkoncept för ett socialdemokratiskt lett regeringsalternativ i valet 2022.Foto:Margareta Bloom Sandebaeck

Högern i Sverige mobiliserar. En mängd olika medie- och opinionsbildningssatsningar ska bereda väg för en högerregering efter valet 2022. Nu behövs en samlad motoffensiv mot den höger vars primära mål är att värna den ekonomiska maktelitens intressen.

Sverigedemokraternas lansering av tankesmedjan Oikos och satsningar på rörlig media, den nya och omdiskuterade medieplattformen Bulletin samt Tankesmedjan Timbros ledarskifte från liberalen Karin Svanborg-Sjövall till mer högerradikala Benjamin Dousa. Detta är bara några exempel på hur den mörkblå högern positionerar sig inför valrörelsen 2022.

Även partipolitiskt formerar sig högern nu allt tydligare. Moderaternas strategi fram till valet 2022 är att låtsas att man vill återuppbygga den forna alliansen, för att inte skrämma bort allmänborgerliga väljare. Men i praktiken ser de Sverigedemokraterna som ett naturligt samarbetsparti. Samma gäller för Kristdemokraterna, som lagt sig an med en allt tydligare högerkristen, Livets Ord- och Trumpanstruken inriktning. Samtidigt anpassar sig Sverigedemokraterna steg för steg till Moderaternas vurm för urholkad välfärd, försämringar av löntagarnas villkor och rätten för kommersiella bolag att parasitera på välfärden och skattebetalarnas pengar.

I debatten lyfter högerpartierna ofta invandringsfrågan och kampen mot brottsligheten. Det är i sak viktiga frågor, som aldrig får förringas. Det finns ett mycket starkt stöd bland medborgarna för en stram migrationspolitik och hårda tag mot brottsligheten. Men i dessa frågor råder också relativt stor samsyn i riksdagen. Under den nuvarande S-ledda regeringen har antalet människor som utbildas till poliser fördubblats. Straffen har skärpts på en mängd olika brott. Och ordningsmaktens befogenheter att avlyssna och övervaka misstänkta har utökats.

Socialdemokraterna har också i regeringsställning stramat åt migrationspolitiken. Antalet asylsökande har de senaste åren minskat med över 90 procent och är i dag den lägsta under hela 2000-talet – en trend som var tydlig redan innan pandemin. Detta återspeglas också i antalet beviljade uppehållstillstånd av asyl- och anhörigskäl, som har minskat de senaste åren. Nästa steg blir att ta kontroll över och minska arbetskraftinvandring som högern vill hålla öppen.

Med andra ord är det inte här som den avgörande politiska konflikten finns mellan regeringspartierna och högeroppositionen.

De centrala skiljelinjerna i svensk politik handlar istället om framför allt tre saker:

•Förmågan att ta ansvar. Valet 2022 kan mycket väl komma att handla om vilka partier som har störst trovärdighet i att kunna ta ansvar för Sveriges bästa: en kraftfull krishantering, en hållbar migration och effektiv integration, en ambitiös och rättvis klimatomställning och, inte minst, en hållbar ekonomisk politik som gör att vi både kan möta kommande kriser och möta ökade resursbehov inom välfärden.

Här har skattesänkardogmatiker, populister och högerkristna onekligen sämre förutsättningar att framstå som trovärdiga. Ulf Kristersson tycks ha gjort det till sitt främsta mål i livet att skapa regeringskriser och har krävt så många misstroendevotum att man tappat räkningen. Ebba Busch påminner om de mest hycklande högerkristna i USA. Hon kräver hårda tag mot brottsligheten men prioriterar kändisfester i Tel Aviv framför att delta i blocköverskridande samarbeten mot gängvåldet. Hon har hävdat att regeringen ”med berått mod” har tillåtit smittspridningen, för att i nästa stund själv festa på Stureplan och kindpussas med influencers. Även Jimmie Åkessons krishanteringsförmåga framstår som föga trovärdig när han kräver stenhård lockdown samtidigt som han själv har rest till Grekland och stått och snörvlat i riksdagens talarstol under pandemin.

Coronapandemin är inte den sista som det svenska samhället kommer att utsättas för. När det börjar storma på allvar behöver väljarna ha någon annan än Jimmie Åkesson och Ebba Busch att hålla i handen. Och då vill vi inte märka att alla resurser redan har gått åt till Ulf Kristerssons stora skattesänkningar. 

•Kritik mot den lilla ekonomiska maktelitens inflytande. Högerpartierna driver en politik som ytterligare stärker en liten ekonomisk maktelits intressen på bekostnad av de breda löntagar- och pensionärsgruppernas intressen av mer rättvisa villkor och jämlika möjligheter. Detta gäller även Sverigedemokraterna, som snabbt accepterade vinstintressen i välfärden så fort finanseliten och de etablerade högerpartierna släppte in dem i finrummen. Det är den ekonomiska eliten som i hög utsträckning ligger bakom kraven på sänkta skatter för de rikaste. Det är de som yrkar på fortsatt privatisering, på urholkad välfärd för vanligt folk samt på sänkta ambitioner i klimatomställningen. Precis som högerpartierna företräder elitens intressen måste Socialdemokraterna än tydligare bli ett intresseparti för Sveriges pensionärer och hårt arbetande löntagare.

•Viljan och förmågan att driva ambitiösa rättvisereformer. Högerpartierna för en politik som drar isär samhället – med stora och orättvisa skattesänkningar samt minskade resurser till välfärden. Mot det behöver ställas ett alternativ som driver reformer för att minska klyftorna. Det behöver ske genom att stärka välfärden, bekämpa arbetslösheten, stärka tryggheten i livets olika skeden, göra skatterna mer rättvisa, stärka integrationen, se till att skapa jobb och framtidshopp i hela landet, och skapa mer hållbara och schysta villkor i arbetslivet. 

Här finns de verkligt avgörande skiljelinjerna i svensk politik. Rätt hanterat kan en fortsatt betoning på att återta kontrollen över invandringen till Sverige och att komma till rätta med den grova brottsligheten bädda för ökat fokus på ansvarstagande, kritik mot den rika elitens växande makt samt ambitiösa rättvisereformer. Det kan bli ett vinnarkoncept för ett socialdemokratiskt lett regeringsalternativ i valet 2022.

Daniel Färm, vd och politisk redaktör för Aktuellt i Politiken

 

Läs svar från Gabriel Urwitz här. 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?