ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Unipers vd: Energiöverenskommelsen hindrar inte våra investeringar

  • TILLFÄLLIG STORM. Den kritik som har riktats mot Energiöverenskommelsen på senare tid har vi uppfattat som övergående till sin natur. Vi är säkra på att det om 20 år vore politiskt självmord att lägga ned fossilfri elproduktion, skriver Johan Svenningsson.

Energiöverenskommelsen är en historik framgång, men delvis missförstådd. Den slår fast att inga fler kärnkraftsreaktorer ska stängas genom politiska beslut, och att det vid behov dessutom är möjligt att bygga nya, skriver Johan Svenningsson, vd för Uniper.

Efter 2045 ska Sverige vara fossilfritt – och förbli fossilfritt. Det är fullt möjligt tack vare det svenska elsystemet. Och det är fullt möjligt utan subventioner till ny vindkraft. Den mest kostnads- och resurseffektiva vägen till målet är att använda befintlig kärnkraft även efter 2045. Att livstidsförlänga dagens reaktorer är billigare än att bygga ny vindkraft.

I december 1997 undertecknades Kyotoprotokollet. För många blev det en ögonöppnare, ett slags startskott för kampen mot klimatförändringarna. Äntligen skulle mänskligheten inleda resan mot lägre utsläpp och på så sätt undvika en framtida klimatkatastrof. Drygt 20 år senare kan vi konstatera att väldigt lite har hänt. Mellan 1998 och 2017 ökade i stället de årliga globala koldioxidutsläppen med 50 procent. Vi är nu på väg mot en fullständigt ohållbar utveckling. Tvågradersmålet som världens nationer enades om i Paris 2015 är enligt de flesta forskare extremt svårt att uppnå.

Under samma tidsperiod har vi i Sverige avvecklat fossilfri elproduktion i stor skala. Barsebäck 1 och 2, Oskarshamn 1 och 2 har stängts och Ringhals 1 och 2 står på tur. Tyskland har lagt ned sin kärnkraft och till viss del ersatt den med fossilkraft. Två decennier har gått till spillo i en fullständigt onödig skönhetstävling mellan fossilfria energislag. Det är hög tid att lämna den tiden bakom oss och i stället fokusera på framtiden.

I en global och europeisk jämförelse står sig Sverige ändå bra. Vi har minskat våra nationella utsläpp och i stort sett hela elproduktionen är fossilfri. Men klimatfrågan är ju så beskaffad att det inte hjälper om ett enskilt land har lägre utsläpp. Det är ett lagarbete. Svensk el kan göra nytta i våra grannländer, och el kan användas i fler sektorer och för fler ändamål.

Internationella Energiorganet IEA släppte nyligen sin fördjupade studie av det svenska elsystemet. Det svenska systemet framhålls som ett av de första fossilfria elsystemen i världen tack vare den omfattande utbyggnaden av vattenkraft och kärnkraft. En utbyggnad som dessutom ger svensk industri en viktig komparativ fördel på en global marknad, i form av ett stabilt och konkurrenskraftigt elsystem med för samhället rimliga elpriser. Kärnkraften är även huvudleverantör av de nödvändiga systemtjänster som elsystemet behöver, i dag utan extra kostnad.

Samtidigt förändras och utvecklas både samhället och elsystemet. Genom elcertifikatsystemet har en stor mängd väderberoende elproduktion tillförts elsystemet, främst vindkraft. Samhällets syn på vattenkraften har förändrats och en större utbyggnad är inte aktuell. Kärnkraften har minskat i omfattning genom direkta eller indirekta politiska beslut. Energikommissionen syftade till att hantera de här frågeställningarna och det landade i Energiöverenskommelsen (EÖ) 2016.

Uniper välkomnade EÖ när den presenterades för snart tre år sedan, och står i dag fortsatt bakom den. Det var en historisk framgång att partier på båda sidor blockgränsen kunde enas om gemensamma skrivningar kring samtliga energislag, däribland kärnkraften. EÖ slog fast att kärnkraften har en framtid genom en försäkran om att inga fler reaktorer ska stängas genom politiska beslut, och att det vid behov är möjligt att bygga nya. Den skapar en långsiktighet där politiken tydliggjorde att det av riksdagen satta målet om netto-noll utsläpp av CO2 ska uppnås till 2045.

Mycket har hänt sedan överenskommelsen slöts. Det kanske största och viktigaste förtydligandet som gjorts sedan 2016 är att mer än 15 olika sektorer har tagit fram färdplaner till ett Fossilfritt Sverige 2045. Dessa visar att en övergång från fossila bränslen och råvaror till el är avgörande för att de ska kunna bli klimatneutrala. Totalt summerar det ökade elbehovet till mellan 30–50 TWh till 2045.

Den kritik som har riktats mot EÖ både när den slöts och på senare tid har vi uppfattat som övergående till sin natur. Vi är säkra på att det om 20 år vore politiskt självmord att lägga ner fossilfri elproduktion, inte minst sett ur ett nordeuropeiskt och globalt perspektiv. Om klimatfrågan är brännande i dag, är det bara en västanfläkt mot vad den kommer att vara då. Framtiden är fossilfri, av den enkla anledningen att den måste vara det.

I mediedebatten hör vi ibland att kärnkraft skulle vara dyr med referens till ett par enstaka exempel på nybyggnation. På global nivå har 30 reaktorer byggts de senaste fem åren med en genomsnittlig byggtid på sex år. För närvarande pågår cirka 50 reaktorbyggen och 150 reaktorer är i olika stadier av beställning eller planering. Men för oss är den viktiga frågan den befintliga kärnkraftsproduktionen.

Vi har nyligen moderniserat Oskarshamn 3 (O3) för drift in på 2040-talet och har börjat se över möjligheten att livstidsförlänga O3 ytterligare, på samma sätt som man gör i till exempel USA. Det är ett kostnads- och resurseffektivt att fortsätta leverera fossilfri planerbar el efter 2045, troligen det mest effektiva och konkurrenskraftiga. En första översiktlig bedömning är att priset per kWh totalt blir lägre än det för nybyggd vindkraft. För att möjliggöra detta måste Sverige, på samma sätt som för andra energislag, säkra forskning och kompetens för långsiktig drift av kärnkraften.

Jag är därför övertygad om att det mest kostnadseffektiva sättet att möta samhällets ökade elbehov av fossilfri el i framtiden kommer vara reinvesterad vattenkraft och livstidsförlängd kärnkraft kombinerat med nyinvesteringar i vindkraft.

EÖ var förutseende och omfattar många av de kritiska frågor som måste tas ställning till av politiken och myndigheterna – leveranssäkerhet, systemtjänster, inget stoppdatum för kärnkraften och vi välkomnar att politiken jobbar vidare inom ramen för EÖ, både för att hantera de svårigheter som elsystemet står inför, och för att hålla blicken på målet – ett fossilfritt Sverige.

Johan Svenningsson, vd Uniper Sverige

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies