1515

Unipers vd: Energiöverenskommelsen hindrar inte våra investeringar

Energiöverenskommelsen är en historik framgång, men delvis missförstådd. Den slår fast att inga fler kärnkraftsreaktorer ska stängas genom politiska beslut, och att det vid behov dessutom är möjligt att bygga nya, skriver Johan Svenningsson, vd för Uniper.

TILLFÄLLIG STORM. Den kritik som har riktats mot Energiöverenskommelsen på senare tid har vi uppfattat som övergående till sin natur. Vi är säkra på att det om 20 år vore politiskt självmord att lägga ned fossilfri elproduktion, skriver Johan Svenningsson.
TILLFÄLLIG STORM. Den kritik som har riktats mot Energiöverenskommelsen på senare tid har vi uppfattat som övergående till sin natur. Vi är säkra på att det om 20 år vore politiskt självmord att lägga ned fossilfri elproduktion, skriver Johan Svenningsson.

Efter 2045 ska Sverige vara fossilfritt – och förbli fossilfritt. Det är fullt möjligt tack vare det svenska elsystemet. Och det är fullt möjligt utan subventioner till ny vindkraft. Den mest kostnads- och resurseffektiva vägen till målet är att använda befintlig kärnkraft även efter 2045. Att livstidsförlänga dagens reaktorer är billigare än att bygga ny vindkraft.

I december 1997 undertecknades Kyotoprotokollet. För många blev det en ögonöppnare, ett slags startskott för kampen mot klimatförändringarna. Äntligen skulle mänskligheten inleda resan mot lägre utsläpp och på så sätt undvika en framtida klimatkatastrof. Drygt 20 år senare kan vi konstatera att väldigt lite har hänt. Mellan 1998 och 2017 ökade i stället de årliga globala koldioxidutsläppen med 50 procent. Vi är nu på väg mot en fullständigt ohållbar utveckling. Tvågradersmålet som världens nationer enades om i Paris 2015 är enligt de flesta forskare extremt svårt att uppnå.

Under samma tidsperiod har vi i Sverige avvecklat fossilfri elproduktion i stor skala. Barsebäck 1 och 2, Oskarshamn 1 och 2 har stängts och Ringhals 1 och 2 står på tur. Tyskland har lagt ned sin kärnkraft och till viss del ersatt den med fossilkraft. Två decennier har gått till spillo i en fullständigt onödig skönhetstävling mellan fossilfria energislag. Det är hög tid att lämna den tiden bakom oss och i stället fokusera på framtiden.

I en global och europeisk jämförelse står sig Sverige ändå bra. Vi har minskat våra nationella utsläpp och i stort sett hela elproduktionen är fossilfri. Men klimatfrågan är ju så beskaffad att det inte hjälper om ett enskilt land har lägre utsläpp. Det är ett lagarbete. Svensk el kan göra nytta i våra grannländer, och el kan användas i fler sektorer och för fler ändamål.

Internationella Energiorganet IEA släppte nyligen sin fördjupade studie av det svenska elsystemet. Det svenska systemet framhålls som ett av de första fossilfria elsystemen i världen tack vare den omfattande utbyggnaden av vattenkraft och kärnkraft. En utbyggnad som dessutom ger svensk industri en viktig komparativ fördel på en global marknad, i form av ett stabilt och konkurrenskraftigt elsystem med för samhället rimliga elpriser. Kärnkraften är även huvudleverantör av de nödvändiga systemtjänster som elsystemet behöver, i dag utan extra kostnad.

Samtidigt förändras och utvecklas både samhället och elsystemet. Genom elcertifikatsystemet har en stor mängd väderberoende elproduktion tillförts elsystemet, främst vindkraft. Samhällets syn på vattenkraften har förändrats och en större utbyggnad är inte aktuell. Kärnkraften har minskat i omfattning genom direkta eller indirekta politiska beslut. Energikommissionen syftade till att hantera de här frågeställningarna och det landade i Energiöverenskommelsen (EÖ) 2016.

Uniper välkomnade EÖ när den presenterades för snart tre år sedan, och står i dag fortsatt bakom den. Det var en historisk framgång att partier på båda sidor blockgränsen kunde enas om gemensamma skrivningar kring samtliga energislag, däribland kärnkraften. EÖ slog fast att kärnkraften har en framtid genom en försäkran om att inga fler reaktorer ska stängas genom politiska beslut, och att det vid behov är möjligt att bygga nya. Den skapar en långsiktighet där politiken tydliggjorde att det av riksdagen satta målet om netto-noll utsläpp av CO2 ska uppnås till 2045.

Mycket har hänt sedan överenskommelsen slöts. Det kanske största och viktigaste förtydligandet som gjorts sedan 2016 är att mer än 15 olika sektorer har tagit fram färdplaner till ett Fossilfritt Sverige 2045. Dessa visar att en övergång från fossila bränslen och råvaror till el är avgörande för att de ska kunna bli klimatneutrala. Totalt summerar det ökade elbehovet till mellan 30–50 TWh till 2045.

Den kritik som har riktats mot EÖ både när den slöts och på senare tid har vi uppfattat som övergående till sin natur. Vi är säkra på att det om 20 år vore politiskt självmord att lägga ner fossilfri elproduktion, inte minst sett ur ett nordeuropeiskt och globalt perspektiv. Om klimatfrågan är brännande i dag, är det bara en västanfläkt mot vad den kommer att vara då. Framtiden är fossilfri, av den enkla anledningen att den måste vara det.

I mediedebatten hör vi ibland att kärnkraft skulle vara dyr med referens till ett par enstaka exempel på nybyggnation. På global nivå har 30 reaktorer byggts de senaste fem åren med en genomsnittlig byggtid på sex år. För närvarande pågår cirka 50 reaktorbyggen och 150 reaktorer är i olika stadier av beställning eller planering. Men för oss är den viktiga frågan den befintliga kärnkraftsproduktionen.

Vi har nyligen moderniserat Oskarshamn 3 (O3) för drift in på 2040-talet och har börjat se över möjligheten att livstidsförlänga O3 ytterligare, på samma sätt som man gör i till exempel USA. Det är ett kostnads- och resurseffektivt att fortsätta leverera fossilfri planerbar el efter 2045, troligen det mest effektiva och konkurrenskraftiga. En första översiktlig bedömning är att priset per kWh totalt blir lägre än det för nybyggd vindkraft. För att möjliggöra detta måste Sverige, på samma sätt som för andra energislag, säkra forskning och kompetens för långsiktig drift av kärnkraften.

Jag är därför övertygad om att det mest kostnadseffektiva sättet att möta samhällets ökade elbehov av fossilfri el i framtiden kommer vara reinvesterad vattenkraft och livstidsförlängd kärnkraft kombinerat med nyinvesteringar i vindkraft.

EÖ var förutseende och omfattar många av de kritiska frågor som måste tas ställning till av politiken och myndigheterna – leveranssäkerhet, systemtjänster, inget stoppdatum för kärnkraften och vi välkomnar att politiken jobbar vidare inom ramen för EÖ, både för att hantera de svårigheter som elsystemet står inför, och för att hålla blicken på målet – ett fossilfritt Sverige.

Johan Svenningsson, vd Uniper Sverige


Innehåll från NordkapAnnons

Så kan fastighetsbolag spara tid och pengar

Rikard Hjelm och Malin Sundberg, Nordkap.
Rikard Hjelm och Malin Sundberg, Nordkap.

Många fastighetsbolag hanterar idag komplex finansiering med daterade lösningar som innebär större risker, minskad effektivitet och onödigt höga kostnader. Nordkaps Treasury Management System (TMS) är anpassat efter fastighetsbranschen och hjälper bolag att automatisera och strukturera sina processer. Detta ger möjlighet att fatta välgrundade beslut – och skapar möjlighet att göra bättre affärer. 

Trots en allt mer utbredd digitalisering jobbar många inom fastighetsbranschen fortfarande i kalkylblad som Excel. Det kan innefatta att manuellt lägga in siffror och hämta information för att exempelvis göra kvartalsrapporteringar och årsredovisningar. En sådan manuell process är ofta personberoende och kan innebära en operationell risk. Nordkaps Treasury Management System digitaliserar fastighetsbolags processer och siffror och gör dem tillgängliga för alla som behöver åtkomst. Lösningen minimerar den manuella handpåläggningen och minskar risken att rapportera fel siffror med drygt 30 procent. Samtidigt kan Nordkaps TMS ge upp till 15 procent i tidsbesparing och möjliggör 1 procent besparing på den totala räntekostnaden. 

– Man får en total överblick och kan spara mycket tid. Det blir en kontinuitet och man får korrekt data för bokföring och finansiella beslut. I vårt system kan CFO, Treasurer, Controller, Audit och Accounting jobba i samma lösning och på så sätt blir det inte diskrepans, säger Malin Sundberg, Head of Customer Relations på Nordkap. 

75 procent av de stora fastighetsbolagen

TMS används för flera olika syften: att förvalta och utveckla sin befintliga låneportfölj, rapportera finansiella siffror till ledning och styrelse, likviditetsplanera och hantera kortfristiga lån och placeringar, samt för att hantera och få översyn av ränterisker och andra finansiella risker som exempelvis kapitalrisk. Nordkaps TMS är anpassat för fastighetsbranschen. Bland bolagets kunder finns 75 procent av de stora noterade fastighetsbolagen, men även mindre bolag kan och bör arbeta med sin finansiering på ett bättre sätt, vilket Nordkap TMS hjälper dem med.

– Vårt TMS är helt fokuserat på fastighetsbranschen. Vi hjälper fastighetsbolag att förstå och administrera sin skuldportfölj, vilket kan leda till bättre affärer, säger Rikard Hjelm, CEO på Nordkap.

– Mindre bolag har ofta färre nollor i skulden och inte musklerna för att handla upp finansiering. Genom att använda vårt TMS blir arbetet mer effektivt, man får stöd och funktioner för analys. Exempelvis kan man se om man har en för stor risk och behöver räntesäkra sig. Vårt TMS har även lösningar som många andra inte har, som möjligheten att koppla ihop bolagets skuld med fastighets- och pantbrevsdata vilket ger en tydlig överblick, fortsätter Malin Sundberg.

Funktionerna som behövs

Nordkaps TMS är moln- och modulbaserat vilket innebär att man kan välja ut de funktioner man behöver och sedan lägga till funktionalitet när behovet uppstår. Detta särskiljer lösningen från andra TMS. Nordkap är inte allt för alla, utan innehåller precis det fastighetsbolag behöver utan onödiga funktioner som fördyrar och försvårar användandet.

– I vår lösning har man bland annat tillgång både till aktuell och historisk marknadsdata vilket är ett baskrav hos våra kunder. Man får en uppdaterad nulägesbild och genom att processerna blir automatiserade och digitala så blir man kvitt repetitiva och manuella uppdateringar av siffror, förklarar Malin Sundberg. 

”Siktar på branschstandard i Europa” 

Nordkaps långsiktiga vision är att skapa ett större finansiellt ekosystem och förändra hur fastighetsbolag arbetar med finansiering. I byggandet av det nya ekosystemet ingår just nu ytterligare en finansiell process, upphandling av lån, som är en annan del av arbetet med bolags finansiering.

Nordkaps Treasury Management system säljs i Sverige, Finland och Norge, men bolaget är i kraftig tillväxt. För tillfället sker en expansion till ytterligare en marknad, Storbritannien.

– Vi kommer börja i Storbritannien och ser en stor potential i den marknaden, men målet är att bli branschstandard för fastighetsbolag i hela Europa. När ett fastighetsbolag trycker på knappen för kvartalsrapporteringen ska den komma från Nordkap, avslutar Rikard Hjelm.

Läs mer om Nordkap. 

Om Nordkap

* Nordkap AB startår 2011

* Kunder i Sverige, Norge, Finland samt på gång i UK

* 25 anställda ska bli 30 under 2021

 

Mer från Nordkap

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nordkap och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?