1515

Unionen: Almega fel ute om Las

REPLIK. Stefan Koskinen och Almega ondgör sig i Dagens industri över Las och radar upp ett antal påstådda fel och brister. Tyvärr bidrar de själva till den mytbildning de säger sig vilja motverka, skriver Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.

Niklas Hjert, Unionen.
Niklas Hjert, Unionen.

Debatten om Las och turordningsreglerna har seglat upp som en av de stora samhällsfrågorna för tillfället. Orsaken är allianspartiernas besked att de vill försämra lagstiftningen efter valet, något som fått arbetsgivarorganisationerna med Almega i spetsen att vädra morgonluft.

Det vore ett misstag.

Svensk arbetsmarknad befinner sig i förändring. Globaliseringen och digitaliseringen är starka krafter som medför stora konsekvenser för arbetets innehåll och organisering.

Det påverkar alla. Inte minst Unionens medlemmar som befinner i sig i frontlinjen av den tekniska utvecklingen och i många fall verkar på en global arena.

Las har gjort det möjligt för parterna att komma överens om omställningsavtalen. Det har varit oerhört värdefullt, inte minst för alla de privatanställda tjänstemännen som har fått hjälp till nya jobb.

Att förändra turordningsreglerna skulle drastiskt ändra spelreglerna och därigenom riskera att omkullkasta mycket av det som gjort arbetet framgångsrikt.

Stefan Koskinen och Almega skriver att de vill få till en saklig diskussion om Las, fri från missuppfattningar. Det är välkommet. Tyvärr så bidrar de själva till det som de vill motverka.

De radar i sin artikel upp ett antal exempel som de påstår skulle visa på bristerna med Las och anför det som anledning till att försämra arbetstagarnas ställning.

Unionen är Sveriges största fackförbund. Vi delar inte Almegas problembild. Anställningsskyddstvister är dispositiva vilket innebär att Arbetsdomstolen endast dömer över det som anförts av parterna. Det är därför riskabelt att göra generella tolkningar utifrån enstaka domar.

Det är också svårt att förstå hur Almega hoppas kunna väcka sympatier utifrån sitt resonemang.

”Det krävs mycket omfattande misskötsamhet för att en arbetstagare ska riskera sin anställning. Det räcker inte med att komma för sent till arbetet enstaka gånger”, skriver de bland annat och avslöjar därmed hur vardagen för landets arbetstagare kan komma att se ut om de får sin vilja igenom.

Almegas målbild borde avskräcka politiker, oavsett partifärg.

I stället för att ropa på staten om hjälp vore det klädsamt om vi, parterna på arbetsmarknaden, kunde bygga vidare på det arbete som gjort Sverige till en ledande kunskapsnation och diskutera hur vi tillsammans kan skapa strukturer som bidrar till ökad produktivitet och tillväxt.

Det är ju det som är den svenska arbetsmarknadsmodellens styrka.

Niklas Hjert, förhandlingschef Unionen

Läs Almegas debattartikel här.

Läs svar på denna artikel här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från HSBAnnons

Framtidens boende – så här vill svenskarna bo

HSB Living Lab i Göteborg.
HSB Living Lab i Göteborg.

Det är billigare, det leder till mindre psykisk ohälsa och, inte minst, det kan minska byggnadens koldioxidutsläpp med hälften. Emma Sarin, projektledare på HSB Living Lab, förklarar varför delning av allt från symaskiner till duschar är så centralt i framtidens bostäder.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

– En av de stora frågor vi ser att unga funderar över när det gäller sitt första boende är hållbarhet, och det påverkar väldigt många delar av hur vi kommer att leva och bo framöver, säger Emma Sarin.

Framförallt påverkar det vad man ser som ”mitt” boende, ”ditt” boende, och ”vårt gemensamma” boende.

– Cirkularitet är starkt inpräntat i den unga generationen, och i det ingår att de inte strävar efter att äga allting själva utan kan tänka sig att dela saker med sina grannar, oavsett om det handlar om att vara med i en bilpool, att ha gemensamma bostadsytor eller verktygsdelning i fastigheten.

Koldioxidutsläppen kan halveras

För att vara med och möjliggöra den sortens boende testar HSB flera olika aspekter av delningsekonomin i HSB Living Lab, ett världsunikt levande laboratorium där människor bor samtidigt som forskare och innovatörer från akademi, näringsliv och andra instanser utvecklar olika aspekter av framtidens boende.

– Här har vi byggt in olika sätt att dela redan från början. Till exempel har vi två bostadsplan där de boende bor i så kallade coliving-kluster där man delar generöst tilltagna kök, vardagsrum och även duschar med sina grannar. Men även på entréplan finns fler ytor att utnyttja gemensamt under devisen bo litet lev stort.”

Och delandet minskar verkligen miljöpåverkan. I ett nyligen avslutat projekt kunde man konstatera att koldioxidutsläppen kan minska med närmare femtio procent per person om man bygger fastigheter där de boende delar kök och badrum med varandra, jämfört med om alla ska ha eget. 

– Samtidigt visar studier att delade boytor minskar ensamhet och psykisk ohälsa, plus att det är billigare. Därför tror vi att delande i olika former kommer vara en viktig del av framtidens boende. 

Flexibiliteten viktigast

Emma Sarin påpekar dock att exakt hur vi lever i framtiden är det ingen som kan veta eftersom behoven hela tiden förändras. Hon tar det senaste året som exempel, där vi har sett hur nya önskemål har uppstått som följd av pandemin. Där folk för bara några år sedan efterfrågade öppna planlösningar är det nu möjlighet till lugn och ro som är det viktigaste.

– Nu är det jätteviktigt att kunna stänga om sig, och helst ska flera familjemedlemmar kunna göra det samtidigt. Dessutom ser vi ett större tryck på lägenheter utanför stadskärnan än vad vi kunde ha anat före pandemin, så det enda vi kan vara säkra på är att saker kommer att förändras.

Med tanke på att hus ska hålla i hundra, helst tvåhundra år, är det just flexibiliteten som är det viktigaste, att husen går att förändra allt eftersom livet gör det. Det är också en av anledningarna till att HSB startade HSB Living Lab.

– När utvecklingstakten är så snabb kan vi inte sitta själva på vår kammare utan vi måste börja samarbeta över gränserna, med akademin, med startups eller med andra som har goda idéer. Det är då vi tillsammans kan generera den flexibilitet och de goda idéer som krävs för att skapa framtidens hållbara boende.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?