Eftersom energimarknaden är en del av den inre marknaden ställer EU-rätten upp tre grundläggande krav:
* Tarifferna ska vara så utformade att de garanterar att det sker nödvändiga investeringar i näten.
* Tillsynsmyndigheten ska ha en helt oberoende ställning i förhållande till landets regering.
* Det ska finnas en oberoende domstolsprövning.
Det finns i dagens läge en praxis för eltarifferna och vad som är rimlig avkastning som lagts fast i förvaltningsdomstolarna. Den ska enligt inspektionens förslag ersättas av en detaljerad prisreglering som inte alls förmår garantera att det finns utrymme för nödvändiga investeringar. Regleringen ska beslutas av regeringen genom en förordning.
En sådan detaljreglering beslutad av regeringen skulle praktiskt taget helt låsa Energimarknadsinspektionens bedömningar. Det skulle bli en ren fiktion att påstå att tillsynsmyndigheten har en oberoende ställning. Detsamma gäller domstolarna. Deras roll skulle reduceras till en kontroll av att inspektionen räknat rätt.
Förslaget strider alltså mot EU-rätten. Det stämmer inte heller med svensk konstitutionell rätt. Elnätsföretagens verksamhet bygger på särskilda koncessioner som har getts av det allmänna och är utpräglat långsiktig. Den av Energimarknadsinspektionen föreslagna nya prisregleringen får så långtgående ekonomiska verkningar för företagen att det inte kan röra sig om en så kallad verkställighetsföreskrift som regeringen kan besluta om. Det måste till en lagändring som beslutas av riksdagen (regeringsformen 8:7).
Slutsatsen blir: Genomför inte inspektionens förslag till detaljerad prisreglering av eltarifferna smygvägen genom regeringen. En omreglering av elnätsföretagens intäkter måste utformas så att den följer EU-rätten. Vi ska inte dra på oss ett nytt överträdelseärende i EU.
Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt
Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.